Köp mer aktier! uppmanade Göran Persson på första­sidan i Dagens Industri, den 25 mars 2000. Den socialdemokratiske statsministern underströk sin rekommendation med att ”börsen aldrig är övervärderad”.

Samtidigt hade Stockholmsbörsen inlett en nedgång som skulle nå sin botten efter 947 dagar. Värden för 3 000 miljarder kronor utraderades.

Det är lätt att göra börsaffärer med facit. Och Göran Persson var inte ensam. Att köpa mer aktier, var vad svenska folket och – i än högre grad – människor som professionellt ägnade sig åt att placera andra människors pengar hade gjort. På mindre än hundra handelsdagar från oktober 1999 steg börsen med 80 procent.

Hösten 2000 drog TV 4 igång ”Börsmatchen”, där olika kändislag fick investera 100 000 kronor i aktier. Den tidigare LO-ordföranden Stig Malm var med i ett lag och det hela leddes tidstypiskt av den gamle trotskisten Staffan Ling. Det blev bara en säsong.

Det har gått drygt två decennier sedan den svenska IT-yran. Den grep inte bara Göran Persson och finansmarknaden, utan även medierna, näringslivet och stora delar av svenska folket. Mycket hade redan i sin samtid ett löjets skimmer.

Men om det är enkelt att göra affärer med facit i hand, så är det ännu enklare att raljera i efterhand. Och det är att göra det alldeles för lätt för sig.

IT-boomen är ett bra exempel på den lärandeprocess som för mänskligheten framåt. Misslyckanden är ett av de fundament mänsklighetens framgångar byggs på. Ibland blir det väldigt dyrt och ibland går det väldigt snett. Men utan misslyckanden, inget framåtskridande.

Tulpanmanins kollaps i februari 1637 var omskakande för Holland där och då. Samtidigt är Nederländerna idag världens största exportör av blommor. Värden skapas och förstörs. Misstag begås. Människor och företag drar vidare.

Den första svenska internetvågen skulle följas av en andra och en tredje. Nya bolag har förverkligat de affärsidéer och tekniska möjligheter som testades till sin gräns för tjugo år sedan. Idag handlar vi kläder på nätet, bredband är nästan lika essentiellt som elektricitet, vi är uppkopplade mot varandra, mot världen och mot allt fler prylar i våra hem.

Tekniken har omformat vårt samhälle, skapat enorma ekonomiska värden (också i traditionella branscher) och lagt grunden för stora företag och förmögenheter. Det hade inte inträffat om inte någon gått först, snubblat och misslyckats. I en del fall är det samma människor som begick misstagen då som har lyckats nu. Men oftare är det andra som dragit nyttan av den kollektiva nyttighet som misslyckandet och försöket att skapa något nytt faktiskt är.

Så res en staty över detta! Kanske en Jonas Birgersson i fleece­tröja eller en Johan Staël von Holstein med viftande armar? ­­Boo.­coms logotyp i granit? Alltid retar det någon.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Jenny Sonesson Samhälle 2021 7

För vi lärde oss något. De misslyckades med egna och andras pengar. Men ingen tvingade någon att vara med. I grunden var IT-yran ett samhälleligt läroprojekt som finansierades av riskkapitalpengar – i hög grad utländska. Uppblåsta värden försvann, men människorna fanns kvar. Och de reste sig och gick vidare.

Jämför med de 190 miljarder i dagens penningvärde som skattebetalarna pungade ut med för att finansiera den svenska varvskrisen på sjuttiotalet. Vad lärde vi oss där? Kanske skulle en staty av IT-bubblan kunna byggas med stål från 500 000-ton tankern Nelly som 1978 lämnade varvet i Uddevalla. För att ligga overksam i en fjord i Norge och slutligen skrotas i Kina 2003? Två lärdomar i en staty.

Och Göran Persson? Ja, den som följde hans råd i IT-yrans sista skälvande dagar och investerade i ett index av Stockholmsbörsens 30 största aktier och återinvesterade utdelningen i samma aktier har idag mer än fördubblat sina pengar. En tillväxt på 120 procent – eller 4 procent per år – på drygt tjugo år är inget att resa ett minnesmärke över. Men det slår bankboken och madrassen. Och det visar framförallt kraften i den teknik och den ekonomi som då slog igenom. Solen går upp och pannkakan faller ibland ner. Men utvecklingen består. Och den består också av misslyckanden.