Och presskonferenser var det gott om under årets sista månader. Det, och mycket annat från 2015, kommer att gå till historien.

Tanken på domedagsshopping var inte alls ny för mig. För ett antal år sedan såg jag filmen The Book of Eli, där Denzel Washington försöker härda ut efter en katastrof. Filmen gav upphov till ett tankeexperiment som handlade om att finna ut vad som behövs för att klara sig. Rent konkret skaffade jag olika lådor, tog trots bristande erfarenhet ingen hjälp av överlevnadskunskap, utan försökte räkna ut det hela och packade dem. Det gick bitvis hyfsat, åtminstone med medicinlådan. Jag sände en Tankar för dagen i Sveriges Radio P 1 om mina experiment, som fick ett oväntat stort gensvar. Tack och lov, får jag tillägga. Det kunde ju ha uppfattats som något udda att en präst ser på katastroffilmer och packar överlevnadslådor, jag var medveten om det. Men människor kände igen sig. Det var en intressant erfarenhet.

Faktum är att trenden ”prepping” på allvar gjort sitt intåg i Sverige. Inspirerade av en blandning av katastroffilmer, inte sällan innehållande zombies, och verkligheten, som terrordåd eller naturkatastrofer, har människor börjat reflektera över vad som egentligen behövs för att överleva. Andra skäl är rapporter om att svenskar är dåligt förberedda för krislägen, som Sifos undersökning från 2013 visade. Rapporten redovisar att sju av tio svenskar är helt oförberedda om en kris slår ut elförsörjningen och därmed all infrastruktur. Liknande resultat fick Försvarshögskolan, när de i år på uppdrag av Myndigheten för samhällsbeskydd och beredskap (MSB) sände ut en enkät till landets beredskapsansvariga. Svenska hushåll klarar bara självförsörjningen i ett dygn vid en krissituation.

Det svenska företaget Body Guard, som säljer säkerhetsprodukter som personlarm och olika sprejer, berättar om 250 procents ökning under 2015 jämfört med försäljningen året före. Skälen, menar man, är den ökande oron och otryggheten i samhället. Morden på Lisa Holm och Ida Johansson samt Ikeamorden, nämns som konkreta händelser. Många föräldrar och anhöriga handlar prepping-produkter till döttrar, svärdöttrar och andra kvinnliga släktingar. Det har accelererat under hösten. Från österrikiska och tyska medier kommer uppgifter om att vapenförsäljningen ökat under den pågående flyktingkrisen. I Österrike uppgavs att det i huvudsak är kvinnor som skaffar sig vapen. Kurser om vapenhantering har fått hållas avsevärt tätare än tidigare.

Den ökande trenden ska inte enbart förknippas med paranoida och populistiska människor eller filmens värld. Även om de förstnämnda givetvis finns. Och politiskt dyker riktiga domedagspredikanter upp och närs av oron, ivriga att skapa mer instabilitet. Det är enkelt att skaka på huvudet åt den dramatik dessa människor iscensätter. Men på ett idéplan är den ökande prepping-trenden ett tecken på en attitydförändring, som uppvisar att tilliten till staten är ifrågasatt. I det ligger också en osäkerhet på statens rätts- och våldsmonopol. Där tilliten till staten eroderar, minskar också människors förtroende för varandra. Det är därför angeläget att hålla ögonen på utvecklingen och ta trenden på allvar.

Hälften av de beredskapssamordnare som Försvarshögskolan sände ut sin enkät till, ansåg att svenska hushåll borde se till att klara de grundläggande behoven under tre dygn. Vid närmare eftertanke låter det faktiskt som en ganska god och sansad idé.