Det är över 20 år sedan Försvarsmakten genomförde en lika omfattande övning med samtliga stridskrafter. Mycket vatten har runnit under de försvarspolitiska broarna sedan dess.

På ett seminarium hos Folk och Försvar 2013 definierade Försvarsmaktens dåvarande informationsdirektör Erik Lagersten folkförankring så här: Summan av försvarsvilja och förtroende.

Det är nog en rätt bra sammanfattning.

Att försvarets folkliga förankring har minskat håller nog de flesta med om. Okunskapen om Försvarsmakten och försvars- och säkerhetspolitiken är utbredd. Till exempel blev nyligen en förälder i Älmhult tillsagd att inte hämta barn på förskolan i militäruniform eftersom det skrämde barnen.

Nyheten om förskolehämtningen i Älmhult väckte reaktioner i sociala medier. Någon dag senare backade också kommunen och meddelade att det även i fortsättningen var okej med uniform när barn ska hämtas och lämnas. Det var väl för väl. Men kanske kan detta ses som betecknande för synen på försvaret 2017.

Vissa menar att en av de viktigaste källorna till den minskade folkförankringen var när värnplikten blev vilande 2010. Få trodde nog att plikten skulle återaktiveras så snart igen.

Mycket har hunnit hända i vårt närområde de senaste åren, inte minst vad gäller den spända situationen i Östersjöområdet. Vid årsskiftet återinförs värnplikten igen – kommer den att vara folkförankrande? Tveksamt. Förvisso med den välkomna nyheten att såväl män som kvinnor mönstrar, men det är inga volymer att tala om – cirka 4 000 per år beräknas kallas in.

Frågan är ändå om inte den bristande förankringen till del beror på att en majoritet av svenska folket inte tror att det finns någon reell risk att vi hamnar i krig. Den tanken verkar ha försvunnit i det allmänna medvetandet mellan förra försvarsmaktsövningen Orkan 1993 och idag.

Vilka av oss har egentligen tagit till sig att Ryssland övar kärnvapenanfall mot Sverige? Att de annekterat delar av Ukraina?

Kanske är det när vi åter förstår att kriget inte bara händer någon annanstans utan är en möjlig realitet även här hemma som vi kommer att få se ett ökat förtroende bland folket.

Om inte varje enskild medborgare känner att försvaret av Sverige angår dem finns inte heller stödet eller förståelsen för de stora resurser som krävs för att återupprätta totalförsvaret.

Populärt

Amnesty har blivit en aktivistklubb

Den tidigare så ansedda människorätts­orga­­­nisa­tionen har övergett sina ideal och ideologiserats, skriver Bengt G Nilsson.

Bengt G Nilsson Samhälle 2025 2

En kollega som jobbade i Sarajevo under Balkankriget har berättat att många av invånarna, efter att de första skotten skjutits på gatorna, inte ens då förstod att kriget kommit. ”Inte sker det här – vi är ju rationella, icke-nationalister och ägnar oss inte åt sånt. Kriga kan man göra i Kroatien – inte här.”

Kanske är det där skon klämmer; att vi inte längre kan se att aggressivt organiserat våld fortfarande är ett acceptabelt verktyg för vissa stater och makthavare. Lite död har ingen dött av.

När vi har förstått det kanske vi inser att det inte är våra egna uniformer vi ska vara rädda för – utan oinbjudna främmande dito.