DDR presenterade sig som en socialistisk stat, ett framtidsprojekt och ”den första tyska fredsstaten”. Den 3 oktober 1990 enades Tyskland. Men var det egentligen en återförening? Eller anslöts Östtyskland till Västtyskland? Frågetecknen gäller alltså DDR, de anspelar på regimens mindervärdeskomplex.

Charlotta Seiler Brylla tecknar i Den beväpnade freden en konturskarp bild av politik, ideologi och bruk av historien i de två tyska staterna. DDR är det primära forskningsobjektet, i fokus står relationerna till Sverige. Förbundsrepubliken Tyskland var självklar och inte något som man måste ta ställning till för eller mot i vårt land. DDR däremot var antingen ett efterföljansvärt eller ett avskräckande exempel. Regimen i DDR försökte mycket aktivt påverka opinionen i Sverige, medan Förbundsrepubliken kunde utöva mjuk makt, en självgående process.

”Sportjournalister och företrädare för Riksidrottsförbundet såg idrotten i DDR som föredömlig. De vägrade tro att dopningen var undermedlet.”

För att göra utvecklingen efter 1945 i det tudelade landet begriplig skapades ett nytt forskningsområde: politolingvistik. Disciplinen myntades i samma land – Förbundsrepubliken Tyskland – som hade gett historieämnet begreppen Sonderweg och Vergangenheitsbewältigung. Nu var utmaningen att analysera DDR-samhället med dess särskilda begreppsrymd.

Politolingvistiken har sitt ursprung hos Victor Klemperer och Reinhart Koselleck. Koselleck undersökte begrepps­historien i det tyska området efter franska revolutionen och den industriella revolutionen (åtta volymer1972–1997, med medförfattare): analysinstrument för tesen om särvägen. Klemperer undersökte språket i Tredje riket i verket LTI (1947): analysinstrument för att bemäktiga sig det förflutna. Västtyska historiker som Manfred W Hellman har använt politolingvistiken för att fullfölja den begreppsanalytiska traditionen i forskningen om Europas historiska problembarn Tyskland.

Seiler Brylla introducerar den tyska politolingvistiken för en bred läsekrets i Sverige. Hon dissekerar det Orwellska nyspråket i DDR och visar hur det kunde vara förföriskt och påverka bilden av DDR i Sverige. Titeln på hennes bok var rubriken på en fabel som publicerades i medlemsbladet för Förbundet Sverige–DDR 1983. Fabeln om igelkotten som ”i taggig skrud” avskräckte räven (den västtyska revanschismen) från attack var i sin tur hämtad ur en skolbok för tredje klass i DDR.

Den officiella självbilden av DDR var, med Seiler Bryllas ord, att staten uppstod som fågel Fenix ur askan. Nyckelordet i den fredsälskande staten var kamp. DDR kämpade för fred, folkvänskap, demokrati, ansvar, välfärd och framåtskridande och mot fascism. Orwell i sin prydno. Ett slagord var: ”Att lära från Sovjetunionen betyder att lära sig segra.”

Eleven dog före läraren. Reverenser för Sovjetunionen saknades i en hyllningsartikel i den svenska DDR-revyn inför statens 40-årsjubileum den 7 oktober 1989. Regimen i DDR hade då redan sedan ett år tillbaka förbjudit den sovjetiska tidskriften Sputnik att distribueras i DDR. Den verkade nämligen i glasnosts anda. En månad efter jubileet var sagan all för DDR. Två år senare följde Sovjet­unionen DDR i graven.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Jenny Sonesson Samhälle 2021 7

Seiler Brylla gör en ideologikritisk analys av många svenska förvillelser i förhållande till DDR. Sportjournalister och företrädare för Riksidrottsförbundet såg idrotten i DDR som föredömlig. De vägrade tro att dopningen var undermedlet. De avskräckande exemplen har även varit postuma. Sverigedemokrater och kristdemokrater har i våra dagar framställt Öresund som en Berlinmur för invånarna i Sverige respektive jämställt en undervisningsplan från Skolverket med förhållandena i DDR. Seiler Brylla finner allt detta oförskämt mot människorna i DDR, som verkligen led ont. Hon kunde ha karaktäriserat detta bruk i Sverige av ”DDR” med ytterligare en fin tysk term Verharm­losung (förringande).

Mycket underhållande är Seiler Bryllas beskrivning av Vänsterpartiet kommunisternas krumbukter. Kritik inför svensk publik av vissa missförhållanden i DDR kompenserades med förtroliga ”förstående” samtal på östtysk jargong med kamraterna i Berlin. Seiler Bryllas undersökningar är fristående fortsättningar på Birgitta Almgrens banbrytande upplysningsarbete i studierna om Stasi och Stellan Arvidson. Våra två skarpsynta germanister har fört Vergangen­heitsbewältigung till Sverige.