Grundaren av brittiska Penguin Books, sir Allen Lane (1902–1970), var en förläggare och visionär av stora mått. Under parollen ”god litteratur åt alla för en billig penning” förändrade han läs- och levnadsvanor för miljontals människor. Sedan sammanslagningen med Random House 2013 är Penguin Random House ett av världens största bokförlag.

Historien om Penguin lär ha tagit sin början då Lane var på väg hem från en helgvistelse hos Agatha Christie och hennes make. Året var 1935 och förläggaren skulle ta tåget hem från Exeter. Han ville ha något att läsa och tittade runt i butikerna i närheten men hittade enbart pulp och dåliga romaner. Då föddes idén om att återutge kvalitetslitteratur till ett lågt pris med snygg design. Allen Lane var då förlagschef på Bodley Head. När Lane presenterade sitt förslag var det ingen på förlaget som nappade. De tyckte snarare att han var smått galen. Han satsade då egna pengar och gav på ett imprint ut tio titlar av bland andra Ernest Hemingway, Agatha Christie och Dorothy Sayers. För att utgivningen skulle gå runt krävdes det att varje bok sålde i 17 000 exemplar. Inom ett år hade tre miljoner exemplar sålts av de tio titlarna. Penguin blev ett eget förlag 1936.

Hur kom då namnet Penguin och pingvinen som logotyp till? Enligt myten som förlaget själv odlar var det Allen Lanes sekreterare som föreslog att Penguin skulle vara ett passande namn, “elegant men respektlöst”. Den unge förlagsmedarbetaren Edward Young skickades iväg till London Zoo för att leta upp pingvinerna där och rita av dem. Sedan fortsatte fågeltemat med Pelican och barnboksdelen av förlaget Puffin (lunnefågel).

Sir Allen var inte enbart mån om ett kvalitativt innehåll utan också om utseendet på böckerna. Designen har spelat en stor roll i framgångssagan. Till skillnad från andra förlag, som lade fokus på författare och titel på bokomslagen, lyfte Penguin fram förlaget. Omslagens rena enkla formgivning tillsammans med färgkodningen – exempelvis orange för skönlitteratur, grönt för kriminalromaner och mörkt blå för biografier var något helt nytt.

Penguin fick ett stort genomslag under andra världskriget. Hur var det möjligt när papper var en ransoneringsprodukt?

– Pappersransoneringen baserades på 1938 års försäljning och då hade Penguin sålt bäst av alla förlag. Det resulterade i att de fick tillgång till mer papper än något annat förlag. De hade i princip monopol på bokutgivningen fram till 1949 då ransoneringen upphörde, säger Dean Blackburn, som undervisar i modern brittisk historia vid University of Nottingham. Han arbetar på en bok om Penguin och politiken.

Den tecknade pingvinen, förlagets varumärke, är inte alltid så oskyldig som den kanske ser ut. Genom åren har den stått upp för det fria ordet, upplysning, nya idéer och tankar men den har också dykt upp på böcker som har retat upp konservativa kretsar.

Winston Churchill ansåg att det till stor del var Allen Lanes fel att han förlorade stort i valet 1945, då Labour tog hem segern. Det som sir Winston syftade på var Penguins bokklubb, Forces Book Club (1942–43), som gav de allierade styrkorna runt om i världen tillgång till böcker.

– Churchill menade att många soldater kom hem från andra världskriget ”lite lätt rosafärgade”. Det var givetvis andra krafter som spelade in i valet. Folk ville ha en förändring, säger Dean Blackburn.

Det konservativa partiet anordnade 1947 en utställning, Trust the People, apropå ”den olyckliga utvecklingen mot socialism”. Ett foto på Allen Lane som ett av socialismens farliga ansikten ingick i utställningen.

Samma år gav Penguin ut två böcker av politiker: Labour Marches On av John Parker och The Case for Conservatismav Quintin Hogg. Det fick William Gallacher, en av grundarna av kommunistpartiet i Storbritannien, att höra av sig till Allen Lane. Gallacher menade att det inte var mer än rätt att förlaget skulle låta även honom komma till tals i bokform. Förlaget ställdes inför ett svårt val. Skulle de verkligen publicera ett kommunistiskt manifest mitt under kalla kriget?

– Beslutet blev att de skulle göra det. Allen Lanes resonemang lydde: ”Vi är ett bokförlag och alla måste få komma till tals. Idéer som kolliderar och ställs mot varandra är det som utgör en levande demokrati”, berättar Dean Blackburn.

Gallachers bok The Case for Communism kom ut 1949. Penguin försökte få honom att ändra en del av innehållet men han vägrade.

– Det löste Penguin genom att sätta ett märke på boken där det stod att förlaget inte delade åsikterna i boken.

”Demokrati genom kultur”, var en genomgående tanke hos Allen Lane. Något som skulle sättas på prov på ett konkret vis 1960. Penguin gav då ut D H Lawrences Lady Chatterleys älskare från 1928 i sin helhet. Detta hade inte gjorts tidigare, på grund av romanens påstått pornografiska innehåll. Allen Lane och Penguin Books drogs inför domstol för grovt sedlighetsbrott. Den uppmärksammade rättegången räknas som en av de viktigaste milstolparna i brittisk kultur och tryckfrihet.

– Försäljningen rusade i höjden och Penguin frodades som det rebelliska förlaget, säger Dean Blackburn.

Utgivningen var delvis ett test av en lag som hade instiftats 1959. Det var det brittiska författarförbundet som hade lyckats övertala parlamentet att anta en ny så kallad Obscene Publications Act, som skulle ”skydda litteraturen och stärka lagen angående pornografi”.

Åklagaren fokuserade emellertid mer på tillgängligheten av romanen än på innehållet. Det faktum att den såldes i stort sett ”i varje gathörn” upprörde. Just tillgängligheten var central för Allen Lane. Penguins böcker skulle inte enbart gå att köpa i boklådor.

Penguin tog också, trots dödshot, kampen för Salman Rushdies Satansverserna 1988. Och år 2000 stämde historikern och Förintelseförnekaren David Irving Penguin och Deborah Lipstadt, författare till Denying the Holocaust. The GrowingAssault on Truth and Memory. Penguin och Lipstadt vann målet.

– Penguin har genom åren setts som en brittisk institution i klass med BBC och det brittiska hälsoväsendet NHS (National Health Service) och inte som ett kommersiellt företag, säger Blackburn.

Populärt

Hur nazistiskt var Österrike?

Österrike dras med ett rykte av att ha varit nazistvurmande och än idag associeras landet med främlingsfientlighet. I sin nya bok gör författaren Jean Sévilla upp med denna bild av Österrike – som inte riktigt verkar stämma.

Mats Fält Recension 2025 3

Mot slutet av 1960-talet ändrades det kulturella klimatet i Storbritannien och sir Allen kände sig inte längre riktigt hemma i branschen.

– Efter Allen Lanes död 1970 köptes Penguin av förlaget Pearson och nu såg förlagsvärlden helt annorlunda ut. Globalisering och sociala förändringar skapade ett nytt klimat för bokbranschen.

Under 2000-talet har den digitala utvecklingen gått i rasande takt. Penguin har snabbt snappat upp nya strömningar och Penguin Random House tillhör de förlag som har klarat den digitala övergången bäst.

– De senaste fem åren har ekonomiskt sett varit de bästa i Penguin Random Houses historia. Vi var tidigt medvetna om att vi inte konkurrerar med enbart andra bokförlag utan med nöjesindustrin i stort, med företag som Lego och BBC, säger förlagschefen Tom Weldon, som tror att Allen Lane hade varit nöjd med hur Penguin har utvecklats.

Dean Blackburn håller inte helt och hållet med:

– E-böcker och tillgänglighet hade han varit förtjust i men jag tror inte att han hade tyckt om marknadsförings- och reklambiten av idag.