I algoritmernas våld

FOTO: LOIC VENANCE / GETTY IMAGES

Tiktoks algoritmer har vant mediekonsumenterna vid att slippa leta och slippa välja. Youtube, Spotify och tv-bolag som Netflix har redan börjat anpassa sig, skriver Olle Lidbom.

I den lilla staden Butja utanför Kiev hade de ryska trupperna just dragit sig tillbaka. De lämnade efter sig massgravar, tortyrkammare och hundratals avrättade civila Butjabor. Omvärlden reagerade med fasa, fördömandena var starka. Ryssland ryckte på axlarna och hävdade att massakern utförts av ukrainsk trupp efter att deras styrkor lämnat Butja. Det var ett löjeväckande försvar, och kunde snart avfärdas som bluff. Grävande journalister började tråla efter information. Snart hittade de videoklipp som laddats upp på appen Tiktok och visade avrättade människor, förödelse och nedmejade cyklar. Alla klipp var uppladdade långt innan staden befriades av Ukraina i april 2022. Tiktok-­klippen kunde användas som källmaterial för de journalister som bevakade kriget i Ukraina.

Att hundratals miljoner använder Tiktok har visat sig ge journalistiken mer kunskap och material till sitt förfogande. I Rysslands krig mot Ukraina visade sig Tiktok-klipp av ryska ungdomar, som obetänkt filmade militärkonvojer, ge journalister insikter, information och berättelser från invasionens frontlinjer. När Tiktok-kamerorna från enskilda medborgare riktades mot övergreppen inifrån Butja skapades en mer trovärdig bevakning. Det har skapat en ny sorts journalister, som grävgruppen Bellingcat med dess grundare Eliot­ Higgins i spetsen. De använder Tiktok och andra sociala medier för att skapa ny trovärdig journalistik. De jämför datum, bildanalyserar och platslokaliserar innehåll, verifierar och gör en journalistik som skulle vara omöjlig utan Tiktok.

”I realtid försöker Tiktoks algoritm klura ut nästa klipp som kan få användaren att stanna ännu en stund.”

Det är långt från den gängse bilden av Tiktok. Appen grundades i Shanghai under namnet Musically 2014 och fick snabbt många efterapare. En av dessa var kinesiska Douyin som köpte upp Musically 2017. Användare var till en början främst unga människor som laddade upp bilder när de dansade eller mimade till olika låtar. Klippen var korta, de flesta runt 30 sekunder. Med tiden växte antalet användare och med dem blev innehållet allt mer varierat. Sminktips, matlagning, historiska föreläsningar, gitarrlektioner, nyhetsinslag, videodagböcker… alla som hade en mobiltelefon kunde lägga upp klipp.

2018 blev Tiktok den mest nedladdade appen i USA och i världen. Det hotade den ordning som rådde i tech-världen: dittills hade bara amerikanskt ägda appar vunnit världsherravälde. Nu var en kinesisk app på väg till toppen.

Mängden innehåll på Tiktok ökade i lavinartad fart och för att sortera innehållet utvecklade Tiktok en algoritm, som är en av teknikhistoriens allra mest kompetenta och avancerade. Tiktok samlar tusentals datapunkter om användaren som algoritmen baserar sin sortering på. Datainsamlandet sägs vara det mest omfattande bland sociala medier-appar: Ålder?Kön? Har du ljudet på? Vilka videoklipp tittar du extra länge på? Vilka lajkar du? Vem följer du? och så vidare i oändlighet. Lägger du upp ett klipp när du sminkar dig finns ditt ansikte, plats och utseende på rummet lagrat i en datahall som Tiktok förfogar över.

En av de främsta förklaringarna till Tiktoks framgång är just att man med mängden data och sin algoritm har skapat en app som är mer beroendeframkallande än någon annan. Algoritmen blandar bekant innehåll och testar nytt. I realtid försöker Tiktoks algoritm klura ut nästa klipp som kan få användaren att stanna ännu en stund. Tiktok är en av de mest framgångsrika krigarna om vår uppmärksamhet.

Kritiken mot Tiktok har inte låtit vänta på sig. Först och främst handlar det om att Kina äger Tiktok. Donald Trump och sedan Joe Biden har visat oro för den data som Kina sparar om amerikanska medborgare, och hur de använder den. Oron är stor för att kinesiska intressen styr algoritmen och gör den till ett propagandaverktyg. (Trump har under våren 2024 blivit mindre kritisk, efter att han fått pengar av den amerikans­ka Tiktok-investeraren Jeff Yass.) Den amerikanska kritiken har fått Tiktok att knoppa av bolaget för att blidka landets politiker. Det hela luktar förstås geopolitik och protektionism: det är obehagligt att yttrandefriheten läggs i händerna på en totalitär enpartistat. Att så många amerikaner och västlänningar matar det kinesiska företaget med värdefull data sticker i ögonen. Dessutom hotar Tiktoks framfart de amerikanska sociala mediejättarna. Trump har efter sitt lappkast börjat använda den retoriken: ”Om vi avskaffar Tiktok kommer Facebook och Zuckerschmuck att fördubbla sin verksamhet.” Ur ett amerikanskt perspektiv vore det bra med ett Tiktok-förbud: Big tech står för en stor del av den amerikanska tillväxten och ekonomin.

Kritiken handlar även om en moraliserande syn på Tiktoks vanebildande algoritm. Den beskrivs av vissa politiker, framförallt inom EU, som en drog som skapar apatiska mediekonsumenter. De flesta av Tiktok-användarna är barn och unga och det finns mycket trovärdig forskning som visar att dopaminbelönande appar som Tiktok på många sätt är skadliga. Den tar tid från skola och läsning och har anklagats för att spä på koncentrationssvårigheter. Det finns en växande debatt kring hur algoritmen och innehållet påverkar ungas syn på sig själva och samhället. Denna moraliserande kritik har samma syfte som den amerikanska, geopolitiska: att minska Tiktoks inflytande över vår uppmärksamhet och begränsa dess användande av data.

Ett förbud låter sig inte införas lättvindigt. Det vore en stor inskränkning i både näringsfrihet och yttrandefrihet. Att världens ledande demokratier förbjuder en app som nästan 300 miljoner i USA och Europa varje dag använder för att kommunicera, dela idéer och byta åsikter… det låter som något en totalitär diktatur skulle göra.

Även om Tiktok skulle förbjudas eller begränsas är dess påverkan ändå bestående. Inte minst på journalistik och medieföretag. Den nya medielogik som varit gällande sedan internets genombrott har liknat den gamla: den avsändare som är störst och starkast hörs mest. Makten har legat hos tidningen med stor upplaga och robust kassa, webbsidor med mycket trafik, eller kändisar med många följare på Instagram. Medielogiken har varit hierarkisk.

Tiktok har knäckt den logiken och sorterar på ett helt annat sätt. Det har varit framgångsrikt. Deras algoritmdrivna kurering av innehåll, klipp och journalistik visar att användarna inte är intresserad av hier­arkier. Om det finns en bra ­sortering är de mer intresserade av sig själva och sina egna intressen. Tiktoks algoritm har visat sig mer skicklig än någon annan på att sortera och hitta det perfekta innehållet.

Populärt

Allt gott kommer inte från ovan

Lojalitet mot uppdraget och stark känsla för professionens värden är ett utmärkt alternativ till ledarkult och teknokrati.

Algoritmerna kommer att få större makt över medieutbudet och vår gemensamma världsbild. I rapporteringen om kriget mellan Israel och Hamas i Gaza syns effekterna. En rapport från University of Washington med namnet ”The New Elites of X” visar hur X (tidigare Twitter) – en annan mycket algoritmstyrd app – hur en australisk läkare, en ung man i Libanon och den polska nyhetsgruppen Visegrád 24 nådde fler med sin rapportering än BBCCNN och New York Times. De har lyckats genomskåda vilket innehåll som algoritmerna belönar och har fått stort genomslag med sin bevakning och sina vinklar. Journalistikens uppdrag, att ta fram det som är sant och relevant har fått en tredje, svårare uppgift: att nå ut genom algoritmerna.

Internetstiftelsen frågar varje år var svenskarna tar del av nyheter om ”till exempel politik, klimatfrågor, säkerhetsläget och kriget i Ukraina”. Bland de unga som är födda på 2000-talet svarar 28 procent Tiktok. Fler bland de unga använder sociala medier som nyhetsälla än som använder tv och tidningar för att ta del av nyheter. Intresset för nyheter är fortsatt stort men de unga förlitar sig inte på redaktörer och redaktioner. De unga mediekonsumenterna letar inte aktivt upp nyheter: de flesta ser bara de nyheter som algoritmen presenterar i deras flöden.

Algoritmerna har vant mediekonsumenterna vid att slippa leta och slippa välja. Det har fått amerikanska och europeiska politiker att efterfråga mer förståelse för hur algoritmerna fungerar. Läkemedelsföretag måste rapportera in hur deras mediciner fungerar, samma transparens efterlyses från Tiktok, X och de andra algoritmbaserade nyhetsförmedlarna.

Men även med ett totalförbud skulle det vara svårt att vända utvecklingen bakåt. Youtube, Spotify och tv-bolag som Netflix har redan insett att de måste anpassa sig. De har följt Tiktoks fotspår. Netflix använder mottot ”My Netflix is not your Netflix”: algoritmen personanpassar. De andra medieföretagen lär följa efter. Det är en enorm förändring mot den gamla medielogiken där journalistiken skapade en gemensam världsåskådning. Tiktok har visat att nästa steg handlar om algoritmen som ger var och en sin egen världsbild.

Olle Lidbom

Kommunikationschef på Norstedts och Rabén & Sjögren.

Mer från Olle Lidbom

Läs vidare