I botten av glaset

Fredrik Johansson. Illustration: Johan Patricny

I en intervju i Financial Times hävdade Ericssonchefen Börje Ekholm härförleden att Europa håller på att bli ett museum.

Överreglering och politisk klåfingrighet driver oss mot irrelevans och Europa fortsätter att bli akterseglat av USA.

På vissa områden är den amerikanska överlägsenheten bedövande. Vi befinner oss i en ond cirkel där vi vid varje tekniksprång reglerar sönder våra egna förutsättningar, för att när väl USA tagit ledningen slå tillbaka mot deras ”tech­jättar” och fåfängt försöka subventionera fram europeiska ”champions”.

Vi får istället nöja oss med ”great food, great­ architecture, great scenery [and] great wine”.

Frågan är dock hur det är med vinet. Vi betvingar rimligen kineserna, men hur är det med USA?

En plågad europeisk själ kan möjligen finna nya masochistiska möjligheter i det faktum att den amerikanska västkusten också här tycks bjuda mer än gott motstånd. Kalifornien har inte bara Silicon Valley, utan också Napa Valley.

Den 24 maj 1976 genomfördes en mytomspunnen blindprovning av viner på Hotel Intercontinental i Paris. Ett tiotal ledande vinkännare – företrädesvis fransmän – provade vita och röda viner från Kalifornien, som ställdes mot vita bourgogneviner re­spektive röda från Bordeaux.

Arrangör var den brittiske vinhandlaren Steven Spurrier, som drev vinbutik i Paris och som fått upp näsa och gom för vad som pågick i Kalifornien.

När provningen var genomförd stod Chateau Montelena som vinnare i den vita klassen och Stag’s Leap Wine Cellars i den röda.

Enkelheten i upplägget var genial. Valet av plats magnifik. Utfallet omskakande. Mytologin efteråt episk. Även om det aldrig var Spurriers avsikt. Han ville få pr för sin butik helt enkelt. Det mediala intresset var begränsat.

Men en journalist räckte. På plats var George Taber från Time, som aldrig tidigare skrivit om vin men som förstod dramaturgin i det som hände. Ekfaten var i rullning.

Det hela var vid en tidpunkt då Frankrikes hegemoni på vinområdet var oomtvistad. I synnerhet i Frankrike. Sekellånga vinmakartraditioner ställdes mot amerikanska vingårdar som i bästa fall varit i business i några decennier.

Vinodlingen i Napa Valley hade nästan utplånats under förbudstiden och en del gårdar ska i princip ha överlevt på att producera nattvardsvin. Dessutom hade vinsmaken i USA förändrats. På trettiotalet var över 80 procent av alla viner från Kalifornien söta, inte sällan ”fortified” (med hög alkoholhalt).

Händelsen har blivit både en bok av just George Taber Judgement of Paris och film Bottle ShockJudgement of Paris är en elegant alludering på den grekiska myten om hur Paris avdömde vem som var vackrast av Hera, Athena och Afrodite. Bottle shock är Hollywoods, med Alan Rickman i huvudrollen i en film som tar sig betydande friheter med vad som verkligen hände.

Reaktionen har beskrivit som seismisk. På fem år femdubblades skörden av Chardonnaydruvor i Kalifornien. Det franska intresset var däremot svalare. Le Figaro ska tre månader senare ha kommenterat resultatet som ”skrattretande”.

Populärt

M som gapar över mycket

När detta skrivs har den första talmansrundan efter valet precis avslutats. Moderaterna företräds av sin gruppledare Anna Kinberg Batra. Fredrik Reinfeldt har tagit sin Mats ur skolan.

En mer rimlig reaktion var att de franska domarna menade att tiden talade för hemmalaget. Om trettio år – då vinerna borde drickas – skulle ordningen vara återställd och ledartröjan återigen sitta där den hörde hemma.

Följdriktigt så genomfördes två tester i maj 2006. En i London och en i Napa Valley. Av de röda vinerna så tog USA den här gången de fem översta platserna.

Omvälvningen efter domen i Paris spelade stor roll också för oss svenskar och för den revolution för vinintresse och vindrickande vi upplevt sedan dess. Vi dricker mer och bättre viner (och mindre Kir). Inte bara från Kalifornien, utan från hela världen. Även Bordeaux och Bour­gogne har gynnats.

Ekonomen David Ricardo – en europé! – utvecklade för över tvåhundra år sedan teorin om komparativa fördelar. Vilken säger att också i en värld där andra är absolut bättre, så har alla ändå en relativ fördel. Det är därför handel – mellan människor och mellan länder – skapar välstånd och det är så vi specialiserar oss.

Det finns helt enkelt alltid något vi är minst dåliga på. Men det hade varit roligt att vara bäst på något. Så låt oss prata lite om öl… 

Fredrik Johansson

Senior director på Hallvarsson & Halvarsson.

Mer från Fredrik Johansson

Läs vidare