Staden domineras av osmanska imperiets praktfullaste byggnad – Selimiyemoskén från 1575. Detta mästerverk avnjuts bäst i morgondiset innan turisterna vaknat, med doften från vedeldade kaminer stickandes i näsan. Fyra spjutspetsminareter skjuter upp mot himlen och kupolen svävar hög­re än Hagia Sofias.

Adrianopel, som staden hette fram till dess att namnet turkifierades 1923, är världens mest omstridda plats enligt historikern John Keegan. Här har sexton blodiga slag ägt rum – från antiken till första världskrigets efterspel. På en slätt mellan tre floder är Edirne både geografiskt och strategiskt fördelaktigt placerat. Gränserna har flyttats ett otal gånger, numera tillhör detta hörn Tur­kiet med Bulgarien och Grekland som grannar.

Kejsar Hadrianus gav staden sitt namn på 100-talet och gjorde den till huvudstad i romerska provinsen Thrakien. Det viktigaste slaget vid Adrianopel ägde rum mellan goterna och den siste äktromerske kejsaren Valens år 378. Romarna förlorade och kejsaren stupade tillsammans med 20 000 man. Nederlaget blev början på romerska rikets fall. På 1360-talet tog osmanerna över och hade sitt huvudsäte här till dess att de erövrade Konstantinopel 1453.

Listan över slag kan göras lång: korsfarare, bulgarer, avarer, serber, ryssar, greker, turkar, engelsmän – alla har de stridit vid Edirne. Efter första världskriget kom slutligen Lausannefreden 1923 som gav Turkiet internationellt erkännande och dess moderna gränser. Men miljoner människor tvingades byta land i den stora utväxlingen av greker från Turkiet och turkar från Grekland.

Denna trakt som under århundraden hemsökts av krig och elände präglas numera av ett lugn som inte avbryts av annat än oljebrottningsturneringen (Turkiets nationalsport!) Kirkpinar, som går av stapeln varje sommar.