Förmodligen har ingen haft latin som modersmål sedan 600-talet. Då skrev Gregorius av Tours sin krönika över de frankiska kungarna på det latin han också talade och hade vuxit upp med. Gregorius språk ligger långt ifrån de grammatiska och stilistiska rättesnören som stakats ut av de klassiska latinska författarna under språkets storhetstid, de så kallade guld- och silveråldrarna (som tillsammans spänner över tiden från omkring 70 f Kr till 133 e Kr).

Men på senare tid har latinet återigen börjat talas. I en handfull europeiska och framförallt amerikanska organisationers regi samlas regelbundet entusiaster för att inte bara förkovra sig i den latinska litteraturen, utan för att också aktivt tala språket. Kurser och kollokvier anordnas världen över av exempelvis Paideia-institutet i Rom och SALVI (Septentrionale Americanum latinitatis vivae institutum – Nordamerikanska institutet för levande latin) med syfte att lära ut latin som ett levande språk.

Ett av de förnämsta redskapen för latinskt självstudium finns i Sverige. Portalen Latinitium.com är sprängfylld med material – inläst latinsk litteratur, lexika, podcasts, soliloquia (monologer) och dialoger. Nyligen har Latinitium, som är ett tvåmannaföretag, också börjat att publicera läromedel i tryckt form. Det senaste alstret är kursboken Pugio Bruti (”Brutus dolk” 2018), som också finns som talbok. Det är en originalhistoria, författad på klassiskt latin, som riktar sig till en avancerad nybörjarpublik.

För att verkligen få grepp om ett språks grammatiska struktur – såväl morfologi som syntax – måste man använda det aktivt, i tal och i skrift. Genom att tala och inte bara läsa ett språk erhåller man fördjupade kunskaper i ordförråd, stilistik och idiomatiska uttryck, vilket leder till en intimare förståelse av de latinska texter man studerar. Att aktivt använda latinet handlar alltså i första hand inte om lära sig att tala språket utan att tala språket för att lära sig det.

Samtidigt som denna renässans för latinet utspelar sig i den privata sfären, och företrädesvis i Nordamerika, riskerar det att dö ut vid svenska universitet och högre lärosäten. Här har latinet blivit ett offer för ett stelbent ekonomiskt tilldelningssystem, där kvalitet får stryka på foten för kvantitet.