När folket försvann

Sedan den amerikanske journalisten Marquis Childs publicerade Sweden. The Middle Way 1936 har Sverige ofta betraktats som ett särfall, en märklig hybrid som trotsar de enkla kategoriseringarna genom att blanda ihop till synes oförenliga drag. Så är också fallet med den svenska demokratin, som har kombinerat starka korporativa inslag och en kollektivcentrerad politisk praxis med tydliga liberal-demokratiska principer samt solida civila och politiska rättigheter. Därför brukar Sverige hamna bland toppnationerna i de internationella rankningslistorna om både korporatism (fram till 1990; till exempel i Lucio Baccaros ”corporativist index”) och civil-politisk frihet (Freedom House och Polity IV Project).

Den svenska liberal-korporativa demokratin mognade under den långa socialdemokratiska hegemonin som initierades på 1930-talet men dess rötter bör sökas långt t...

Den här innehållet är en del av Axess+.

Bli prenumerant för att få åtkomst nu!

Prenumerera
Mauricio Rojas

Docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Läs vidare