På kreditfest med Klarna

Känd logga. FOTO: ALAMY

Det är ett tecken i den postmoderna samtiden att facklitterära författare inte bara måste förhålla sig till ämnet de skriver om utan också till bilden av det.

Till exempel: är finansbolaget Klarna ett parasitärt företag som utnyttjar omdömeslösa kunders olycka? Eller är det småkonsumenternas David mot storbankernas Goliat? Ekonomijournalisten Jonas Malmborg gör sitt bästa för att balansera mellan de båda perspektiven i Den stora kreditfesten. I förordet skriver han till och med att det är svårt att säga om han har författat en hyllning eller en sågning av Klarna.

Någon hyllning rör det sig definitivt inte om. Det går inte att ta ifrån Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski hans underdog-bakgrund som son till fattiga invandrare, och det försöker Malmborg inte heller göra – men Siemiatkowski framstår fortfarande som arrogant, självrådig och smått manisk. Och baksidorna med Klarnas affärsmodell kartläggs detaljerat. Med den före detta vice vd:n Niklas Adalberths egna ord: ”Den bästa kunden är den som inte betalar direkt men som får en påminnelse och sedan ett inkassobrev. Då kan vi lägga på avgifter.”

Ändå kan man inte påstå att Den stora kreditfesten är en regelrätt sågning, heller. Framsynthet och tajmning gjorde Klarna till en av de största svenska näringslivsframgångarna de senaste två decennierna. I nätshoppingens barndom på 00-talet var efterfrågan på en ny betalningsmetod stor – kunderna ville inte skicka sina kortuppgifter över nätet och e-handlarna ville inte ligga ute med pengar. Klarna (som då hette Kreditor) erbjöd ett tredje alternativ: en betaltjänst som ger säljaren betalt direkt, men låter kunden betala när varan levererats. Med eller utan förseningsavgifter, men i alla fall med provision.

Pr-problemen uppstod rätt snabbt. Att underlätta för människor att handla på kredit, gör det även lättare för individer med dåligt ekonomiskt omdöme att sätta sig i en skuldfälla. Dessutom började Klarna anklagas för att skicka påminnelseavgifter och inkassokrav innan kunden ens fått en första faktura. Men Malmborg betraktar inte Klarna som en drivande kraft bakom privatekonomisk skuldsättning, utan snarare en möjliggörare.

”Klarna är en tidsspegel, en produkt av en tid där det blivit mer regel än undantag att skjuta skulderna framför sig”, skriver han. Han syftar på att vi lever i ett samhälle där det inte finns några incitament att spara. Den som sätter in sina pengar på ett sparkonto kommer att se värdet smälta bort. Då lönar det sig mer att spendera pengarna direkt, och ännu mer att skuldsätta sig för att investera. Även företagen har lagt om sin syn på skuldsättning, lönsamhet och tillväxt, skriver Malmborg. Förmågan att göra vinst har blivit underordnad tillväxt, det vill säga löftet att i framtiden kunna göra vinst. Precis så resonerade även Klarna tills den stora kreditfesten plötsligt var över. År 2022 började inflationen stiga, räntorna sköt i höjden och viljan att handla på kredit dämpades. I samband med Klarna började rubriker om miljardförluster och massuppsägningar dyka upp.

IThe Age of Surveillance Capitalism (2018) beskriver Shoshana Zuboff hur Google under dotcom-bubblan strax efter millennieskiftet fann sig i en liknande sits: det tidigare så tillväxtorienterade företaget behövde plötsligt börja göra vinst. Lösningen blev att använda datan om människors sökningar för riktad marknadsföring. Google gick från att vara en söktjänst till en reklamtjänst och vad Zuboff kallar ”övervakningskapitalismen” var född.

Klarna verkar följa i samma fotspår. Bolaget ska nu börja tjäna pengar på annonser, tillkännagav Siemiatkowski våren 2022. ”Klarna är på väg att utvecklas till ett socialt­ medium inom shopping”, skriver Malmborg, där algoritmen registrerar människors köpbeteende och använder datan för att skräddarsy annonser för maximal konvertering av skrollande till lånefinansierade köp.

Malmborg är inte helt övertygad om att företaget klarar övergången till en ny ekonomisk situation, med högre räntor som dämpar konsumtionen. Men att döma av vilken lukrativ affärsidé övervaknings­kapitalism har visat sig vara för techbolag, är Klarnas roll som tidsspegel knappast över ännu.

Populärt

M som gapar över mycket

När detta skrivs har den första talmansrundan efter valet precis avslutats. Moderaterna företräds av sin gruppledare Anna Kinberg Batra. Fredrik Reinfeldt har tagit sin Mats ur skolan.

DEN STORA KREDITFESTEN
HISTORIEN OM KLARNA
JONAS MALMBORG
Albert Bonniers förlag

Blanche Sande

Reporter i Fokus.

Mer från Blanche Sande

Läs vidare