Rörelsens röster

FOTO: Robin Haldert/TT

De har få anställda, knappa resurser och saknar partiets formella välsignelse. Inför valet hoppas arbetarrörelsen att en friare opinionsjournalistisk ska ge utdelning, skriver Anders Rönmark.

”Tack för allt.” Det är vad som möter läsaren som går in på politism.se, plattformen för ”unga människor med vänstersympatier som inte dras till partipolitiken”, som det hette när planerna för sajten lanserades under Almedalsveckan 2013.

Fem år senare lades Politism ned. Nya röster hade fått chansen att höras i debatten, redaktören Eric Rosén hade etablerats som en ny skribentstjärna på vänsterkanten och Politism var för många i mediebranschen ett begrepp som var synonymt med nya grepp och experimentverkstad.

Ägarna (LO och Kommunal till 51 procent, resten ägdes av den norska mediejätten Schibsted) hade dock tröttnat på år efter år av miljonförluster och hösten 2018 blev Politism en symbol för ett nytänkande som inte bar sig ekonomiskt.

Sedan blev det tyst. Mediebranschen inriktade sig på det traditionella, och nya digitala opinionsprojekt lanserades främst inom borgerligheten.

När nedräkningen inför valet 2022 inleddes började det dock hända saker även inom arbetarrörelsen.

  • 5 september 2021 – Rörelsen.
  • 9 februari 2022 – Bygget.
  • 23 februari 2022 – Nya Mitten.

Den gemensamma nämnaren: behovet av nya röster.

– När Politism lades ned skapades det ett tomrum. Det fanns inte längre någon naturlig plattform för unga, progressiva skribenter att synas på, berättar Lisa Gemmel, chefredaktör för Bygget.

– Bygget har varit på gång ganska länge, men det var först nu som det passade för oss som är engagerade i projektet att gå vidare med det. Vi är en ideell förening i grunden, och gör det här utan ersättning, fortsätter hon.

Om ersättning till medverkande på sajten ska kunna betalas ut i framtiden återstår att se – en insamlingsverksamhet ska komma igång (”bara små donationer, för stora gåvor kommer alltid med krav och önskan om påverkan”) – men det viktigaste är, enligt Gemmel, att ge icke-etablerade skribenter och tecknare chansen att få synas.

– Det finns så få S-märkta ledarsidor att skriva för, och saknar du partikoppling, då finns det få plattformar utanför den traditionella mediebranschen. Vår förhoppning är att kunna ge fler chansen, och plockas de upp av någon tidning, ja, då kommer vi bara att bli glada. Vi ska vara en experimentverkstad och språngbräda, fortsätter hon.

Just viljan att testa nytt är något som också kännetecknar Nya Mitten, ledd av Lotta Häyrynen.

– Det känns som att fler och fler på väns­terkanten vågar kliva fram när det gäller opinionsjournalistiken och idédebatten. Man testar och prövar sig fram, och då inte bara när det gäller skribenter utan också infrastruktur och nya former. Dessutom gör många det utan att ha stora och tunga organisationer i ryggen, säger Häyrynen.

– Man behöver inte pappa Aftonbladets ledarsidas godkännande…

Utan tvekan ser dock ”pappa Aftonbladet” med stolthet på de nya initiativ som växer fram. Vid lanseringarna har applåderna från den stora kvällstidningens ledar- och kultursidor varit varma och kraftfulla. En förklaring är #ledarskriv, den Aftonbladet-ledda ledarskribents­utbildning som drogs igång av den dåvarande politiska chefredaktören Karin Pettersson (numera kulturchef på samma tidning) och som nu leds av hennes efterträdare, Anders Lindberg.

Både Lisa Gemmel och Lotta Häyrynen har gått utbildningen och båda betonar dess betydelse, inte bara rent skrivmässigt.

– Jag tror att #ledarskriv har betytt oerhört mycket. Det har skapat nätverk och forum där unga redaktörer och skribenter har kunnat komma i kontakt med varand­ra, säger Häyrynen.

Så har det inte alltid varit. Arbetarrörelsen har varit väldigt bra på bunkrar och revirpissande…

Lotta Häyrynen anti-bunkerinställning visar sig när det gäller Bygget (”jag blev jätteglad när de drog igång det”) och Rörelsen (”de är lite närmare partiet och ett bra komplement”). Någon konkurrenssituation när det gäller det publicistiska ser hon inte framför sig, och till skillnad från Bygget och Rörelsen har hon dessutom en budget att förfoga över.

Inte en stor sådan, men ändå en budget…

– När Nya Mitten lanserades pratade man om LO Mediehus stora satsning. Och ja, det är en häftig satsning och fantastiskt rolig. Men bara så att folk får rätt perspektiv på det hela, så är det 1,5 tjänster…

De 1,5 tjänsterna ska utveckla opinions­journalistiken som ligger de fackliga tidningarna nära (bakom satsningen står Arbetet, Fastighetsfolket, Handelsnytt, Kommunalarbetaren, Målarnas Facktidning, Sekotidningen och Elektrikern). En utvecklingssatsning som man enligt Häyrynen funderat länge på inom LO Mediehus.

– Det handlar både om att stärka positionen inom arbetarrörelsen och att nå ut bredare med det fackliga perspektivet. Journalister är medelklass och det märks tydligt. Det blir ett medelklassperspektiv och dessutom ofta väldigt storstadscentrerat. Det blir kort sagt supersegrerat. Men vem lyfter frågan om välfärdens organisation? Om skiftarbete? Hot och våld i arbetslivet? Vi ska bredda den debatten.

När det gäller debatten pekar både Lisa Gemmel och Lotta Häyrynen på behovet av att fler vänsterdebattörer utan medlemskap eller förtroendeuppdrag inom Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet engagerar sig i diskussionen om arbetarrörelsens framtid.

Sajten Rörelsen kommer inte in lika mycket från sidan.

Någon finansiering eller officiellt stöd från partiet finns inte där – det är redaktören Peter Gustavsson noga med att påpeka – men det är tydligt att Rörelsen ser sig mer som en motor för idéutvecklingen specifikt inom Socialdemokraterna än arbetarrörelsen generellt.

– Jag tycker att man kan säga att vi följer en tradition som många S-märkta ledarsidor har och har haft, alltså ”oberoende socialdemokratisk”, men med betoning på båda orden, säger Peter Gustavsson.

Populärt

Det löser sig inte

New Public Management lär oss att misstro allt och alla. Men varför ska vid då sätta vår lit till dess modell?

– Man kan vara ”illojal” mot ett beslut eller den politik som förs, men man är lojal mot en idétradition och en rörelse.

Varken Gustavsson eller hans medredaktör och medgrundare, tidigare riksdagsledamoten Veronica Palm, har någon #ledarskriv-bakgrund, och båda har betydligt tyngre parti-cv:n än Gemmel och Häyrynen. De delar dock utmaningen med knappa ekonomiska resurser. Att prenumerera på Rörelsens nyhetsbrev med tillhörande artiklar är gratis (möjligheten att skänka några kronor finns när man anmäler sig). Några enstaka annonser har sålts. Det är dock oavlönat redaktörskap och icke-arvoderade skribenter som gäller.

Trots det har intresset, enligt Gustavsson, varit stort för både läsning och medverkan.

– Vi ser att vi har en viktig roll att spela, och vi vill etablera oss som en plattform för idédebatten inom socialdemokratin. Oavsett hur det går i valet kommer det att finnas ett behov av att diskutera framtiden och vi ser att vi har en roll att spela, både inför och under, men kanske framförallt efter valet, säger Gustavsson, och skickar en tydlig passning till Socialdemokraternas idédebatt i regeringsställning.

– Regeringskansliet ska genomföra politik, men det blir inte bra om det är det enda ställe där politik också formuleras…

Förhoppningarna är stora, särskilt efter det som upplevts som ett antal år på efterkälken i den opinionsjournalistiska striden.

Eller som Lotta Häyrynen sammanfattar det:

– Vänstermedier har varit försvagade under många år, och det har vi sett effekterna av.

Anders Rönmark

Ansvarig för opinion och samhällskontakter för Bonnier News Local.

Mer från Anders Rönmark

Läs vidare