Boken är delvis självbiografisk och beskrivs ofta som ett modernistiskt formexperiment, där Boye försökte skapa förståelse för sina egna inre kval innan det skulle vara för sent – en sorts självterapi om man så vill.

På omslaget till utgåvan finns ett diffust porträtt av en kvinna, skapat av konstnären Lisa Persson Baagøe. Det ser nästan ut som om det är upplöst av vatten. Precis som Boye själv känns det svårfångat, med flera lager.