Anledningen till festligheterna var utgivningen av Svenska innovationer som förändrat världen, ett slags soffbordsbok där författaren Henrik Berggren och den naturvetenskapliga kommunikatören Eva Krutmeijer presenterar drygt 50 viktiga svenska uppfinningar från 1700-talet fram till idag, från Celsiustermometern till bioförpackningsmaterialet Papira.

Precis som inför de illustra gästerna är det svårt att värja sig ifrån att bli litet star struck när man bläddrar i boken och ser så många uppfinningar sida vid sida, var och en med sitt påtagliga avtryck i världen. Visst har de flesta av dem redan kultstatus, men när man i ett svep läser om propellern, lättbetongen, xylocainet, katapultstolen, ultraljudet, trepunktsbältet, pacemakern, axeväxeln, losec, provrörsvaggan, bluetooth, Spotify och visualiseringsbordet så uppstår en fin kalejdoskopeffekt.

Kanske är det därför som Svenska innovationer snabbt blev ett försäljningsmässigt fenomen – i sin förvisso smala genre – på både Adlibris och Akademibokhandelns topplistor. Många fastnar för den.

Det är inte bara storheten i innovationerna som gör den till en lyckad bok. Berggren och Krutmeijer tycks träffa precis det djup som läsekretsen av ett sådant här verk söker. Förutsatt att man inte har uppfinningar som specialintresse så tror jag att de flesta kan plocka med sig något de inte redan visste ur varje kapitel. Till och med texterna om klassiker som separatorn och tändstickan, vardera inte tillägnade mer än två, tre sidor, känns fräscha.

Författarna bjuder på en lättsmält buffé där man bläddrar runt och hugger in direkt på sådant man vet att man gillar. Men man lockas även att prova något nytt som råkar se gott ut. Inte helt oviktigt för försäljningen är nog också att boken känns behagligt tung i handen i sitt litet-större-än-normala format, med lagom lyxig utformning i mörkblå pärm med silvertryck. Det vore dumt att inte göra den till en attraktiv presentbok.

Urvalet av innovationer kan man alltid diskutera, och en hel del möda ska ha gått åt till detta enligt de inblandade. Vissa kommer att tycka att rullatorn mer framstår som en behovsidentifikation än resultatet av genialisk ingenjörskonst. Andra höjer nog på ögonbrynen över att tjänster som Skype, Klarna och Spotify inkluderas. Men att omdefiniera enorma marknader som de nämnda techbolagen har gjort (telefoni, betalningsmedel och musik) är imponerande entreprenörsbedrifter som ofta har inneburit avancerat lagarbete för att förena olika kompetenser. Och som krävt riskkapital.

Utöver de briljanta ingenjörerna beskrivs i bokens inledning just kapitalet och andra förutsättningar som möjliggjort innovationernas kommersiel­la genomslag. För sin begränsade längd är det en utmärkt sammanfattning av det svenska ekosystem som ökar sannolikheten för att innovationer inte bara ser dagens ljus utan blir världsfenomen. Fri utbildning, naturresurser, tidigt äganderättsskydd, kommunikations-infrastruktur och generösa forskningsanslag är några av de punkter som tas upp. Att ingen kritisk genomgång görs av sådant som ändå felar tvingas man nästan ursäkta, eftersom Svenska innovationer inte utger sig för att bedriva samhällsanalys utan medvetet utformats som en hyllningsskrift.

Inget som sägs, varken om ekosystemet eller de individuella uppfinningarna, var osagt innan den här boken författades. Tricket är som vanligt att säga det välkända på ett nytt sätt och vid rätt tidpunkt. I skjutningarnas och segregeringens Sverige söker de många läsarna av denna bok uppenbart efter vägar att motverka pessimismen med litet rumsren nationalstolthet.