Under en lång tid verkar nordbornas inställning till boklig lärdom ha varit ännu mer bekymmersam än dagens: beslag och knäppen från de rikt dekorerade bokbanden från kontinenten rycktes bort och fick tjänstgöra som dräktspännen eller halsband. Eller så stal man helt sonika böckerna för att, som i fallet med den ovanligt vackra Codex aureus på Kungliga biblioteket, sälja tillbaka dem till ägarna i en sorts utpressningsupplägg.

Och mycket bättre var det inte under Vasatiden. I Sverige slaktade man uppskattningsvis runt 11 000 medeltida handskrifter mellan ungefär 1530 och 1620, för att använda det slitstarka pergamentet från handskrifterna som stöt- och smutståliga omslag till fogdarnas räkenskaper. En till perversion driven ändamålsenlighet verkar vara ett återkommande inslag i svensk kulturfientlighet.

”Kodex tecknar en intressant bild av medeltidens Sverige som del av Europas periferi.”

Men tiden däremellan – medeltiden – var en fascinerande blomstringstid för svensk boklig kultur. Om detta handlar Kodex, med undertiteln Boken i medeltidens Sverige, nyligen utgiven av Mediehistoriskt arkiv i Lund och gratis tillgänglig att ladda ned från nätet. Den är första delen i en tänkt trilogi om svensk bokhistoria.

Kodex är en kulturgärning. Här samlas knappt 20 uppsatser om olika aspekter av svensk medeltida bok- och skriftkultur, skrivna av framstående experter inom området. Läsaren får först och främst en översikt över hur böcker producerades, utvecklades och användes fram till reformationen. Samtidigt är materialet fyllt av fascinerande och ofta, som i exemplen ovan, fantasieggande eller rent av pittoreska detaljer. Det är en väv där många av trådarna leder vidare mot nya, spännande bokäventyr.

Slutligen är det inte minst en rejäl forskningsöversikt, väl inte alltid främst riktad mot den breda allmänheten men ändå ofta tankeväckande. Som ett exempel kan nämnas det jätteprojekt för att katalogisera och systematisera de ovan nämnda räkenskapsomslagen som bokforskningens grand old man Isak Collijn påbörjade 1914 och som nyligen slutförts i form av ett digitalt, sökbart arkiv vid Riksarkivet. Utifrån uppgifterna där har man bland annat kunnat rekonstruera åtminstone en hel bok, det så kallade Torstunamissalet. Exempel på god och långsiktig kulturpolitik kan alltså också sökas i den svenska bokhistorien.

Det var, som Anders Piltz skriver i en av uppsatserna i Kodex, anslutningen till den katolska kyrkan som innebar att Sverige på allvar inträdde i den europeiska kulturgemenskapen. I stora drag reflekterar också bokanvändningen i Sverige under medeltiden en bredare europeisk utveckling. Under tidig medeltid dominerade kyrkans böcker: liturgi och teologi utgör nästan hela 1000- och 1100-talets bokbestånd, och fortfarande på 1400-talet är böcker avsedda att användas i kyrkan den största genren bland bevarade fragment från Sverige.

Men ganska tidigt började också andra typer av böcker produceras: inte minst lagböcker, som ägnas ett intressant kapitel i Kodex, och även inhemsk skönlitteratur i form av riddardikter efter kontinental förebild. Eufemia­visorna, som för en tid sedan gavs ut av Svenska Akademien i deras klassikerserie, lästes av allt att döma exempelvis av kung Magnus Eriksson. Med europeiska mått var dock bokproduktionen liten, och bruket av runor dröjde sig kvar länge. Kodex tecknar en intressant bild av medeltidens Sverige som del av Europas periferi.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Jenny Sonesson Samhälle 2021 7

Det som också slår läsaren är hur den medeltida boken skilde sig från dagens motsvarigheter. Att förmedla text på sidor samlade mellan två pärmar är förvisso en tänkvärt slitstark innovation. Men medeltidens böcker var skrivna för hand, med annan skrifttyp och på pergament. Den konstnärliga utsmyckningen var varierad, och med viss lokal prägel. Även detta belyses i boken, som är rikt illustrerad. (Papper kom i utbrett bruk först på 1400-talet, då man började trycka böcker.)

Kodex är sammantaget en utsökt och fascinerande bok om böcker.