Kultur
-
Kina räds sin egen historia
Fang Fangs roman Soft Burial är viktig mer för sin uppgörelse med det förflutna än för sina litterära kvaliteter.
Henrik Dalgard
-
Mannen som visade vägen för Harry Martinson
Ragnar Jändels naturpoesi inspirerade Harry Martinson och är värd att läsa för sin egen skull.
Tommy Olofsson
-
Att vara troende var som att ha en pinsam sjukdom
Ylva Eggehorn är aktuell med en självbiografisk roman som utspelar sig på 1970-talet – en tid då det var stigmatiserat att vara kristen.
Sofia Lilly Jönsson
Litteratur
-
Kina räds sin egen historia
Fang Fangs roman Soft Burial är viktig mer för sin uppgörelse med det förflutna än…
Henrik Dalgard
-
Att vara troende var som att ha en pinsam sjukdom
Ylva Eggehorn är aktuell med en självbiografisk roman som utspelar sig på 1970-talet – en…
Sofia Lilly Jönsson
-
Skandalpoeten Lord Byron på svenska
Lord Byrons mest omtalade verk är verseposet Don Juan. Hans svenska översättare C.V.A. Strandberg var…
Lars Lönnroth
-
Woolf måste läsas långsamt
Det är 100 år sedan Virginia Woolfs Mrs Dalloway publicerades. Den självklara klassikern kan dock inte ta framtida läsare för givna.
Henrik Nilsson
-
Monogrammisten I.S. – Rembrandts gåtfulla samtida
En aktuell utställning på Östergötlands museum visar verk av den mystiska 1600-talskonstnären Monogrammisten I.S.
Ebba de Faire
-
David Lodge – brittisk, men inte elak
Katolicism och universitet återkommer ständigt i David Lodges romaner.
Carina Burman
Kulturhistoria
-
Produktive Mann var själv en litterär epok
Hans många verk speglar utvecklingen från idealistisk antidemokrat till kritiker av nazismen.
Martin Lagerholm
-
Antika fragment hittades på soptipp
En ny bok innehåller antika texter som hittats på en soptipp i Egypten. Där finns såväl privata brev och prislistor som litterära klassiker.
Martina Björk
-
Kriminaliteten var ett val
I sin bok ”Fängslade öden” skildrar Bonnie Clementsson sjutton straffångars liv och öden under tidigt 1800-tal.
Niclas Franzén
-
Lockande libertiner
Laclos brevroman ”Farliga förbindelser” skildrar 1700-talets libertiner. Det är en karaktär som fascinerar i sin gränslöshet.
Björn Linnell
-
En fransk markis fångade det ryska
Bengt Jangfeldt lyfter fram Astolphe de Custines resedagbok från 1839 ur historiens glömska.
Bengt Jangfeldt
-
Hjalmar Bergman – kluven mellan modernitet och moral
I år är det 100 år sedan Sveriges Radio började sända. Hjalmar Bergman var en pionjär i att skriva för det nya mediet men ogillade andra inslag i moderniteten.
Sten Wistrand
-
Kungahälla återfunnet
Nya arkeologiska fynd visar att de isländska sagornas bild av det gamla Kungahälla inte var så fel, menar Lars Lönnroth.
Lars Lönnroth
-
Ciceros retorik i imponerande översättning
I dialogen Brutus, som nu har kommit på svenska, diskuterar Cicero vad som utmärker en god talare.
Karin Westin Tikkanen
-
Szalay skildrar den platslöse europén
Idag är det lätt att resa men dyrt att bo i storstäder. Författaren David Szalay skildrar detta nya europeiska tillstånd.
Maxim Grigoriev
-
Torgny Segerstedt – den radikala individualismens profet
Torgny Segerstedt har blivit känd som en ledande svensk antinazist. Han hade dock personlighetsdrag som kunde ha lett honom i en annan riktning.
Torsten Rönnerstrand
-
Bibliotek är en motvikt till kaos
Författaren Alberto Manguel donerade sin boksamling till Lissabon. Nu rustar staden upp ett gammalt palats för att härbärgera de över 40 000 volymerna.
Henrik Nilsson
-
Trivialisera inte stoicismen
Stoicismen är en lära som passar på 2000-talet. Risken är dock att den blir alltför nutidsanpassad, menar Blanche Sande.
Blanche Sande
-
De stora förläggarnas tid
I en ny bok av Per I. Gedin framgår vilken generositet förlagen tidigare visade olönsamma men högkvalitativa författare, skriver Håkan Sandell.
Håkan Sandell
-
Édouard Louis bjuder på förtal i romanform
Fransk autofiktion är populär i Sverige. Det finns dock vissa problem med genren, skriver Eric Luth.
Eric Luth
-
Musikern Tom Lehrer – grym, rolig och ofin i kanten
Tom Lehrer (1928-2025) var en genial ordkonstnär som aldrig slog igenom i Sverige. Carina Burman skriver om en musiker som förtjänar mer uppmärksamhet.
Carina Burman
-
Anita Berber – sin egen ryktbarhets fånge
Den skandalomsusade dansaren Anita Berbers liv och karriär är intimt förbunden med Tysklands stormiga historia åren efter första världskriget.
Carl-Göran Heidegren
-
Helsingfors – mellan det svenska och det ryska
I Henrik Meinanders bok om Helsingfors finns två återkommande teman: handelspolitiken och försvarspolitiken.
Kim Salomon
-
Putins koloniala förtryck
Putin vill gärna framställa Ryssland som mångkulturellt i offentlighetens ögon, men under ytan ligger en annan sanning. En ny bok belyser förtrycket av etniska minoriteter i dagens Ryssland.
Ingmar Oldberg
-
Den motsägelsefulle Alfred Nobel
En ny bok om Alfred Nobel ger en levande och detaljrik bild av 1800-talets Paris – och av Nobels extravaganta liv i staden.
Lena Kåreland
-
Den mångsidige Arrhenius
En ny biografi följer Svante Arrhenius i vått och torrt. Han är mest känd som klimatpionjär – men var mycket mer än så.
Gunnar Wetterberg
-
Camilo Castelo Branco – skandalomsusad fängelseförfattare
I en fängelsecell skrev Camilo Castelo Branco på två veckor Portugals mest berömda kärleksroman – och genom en staty fortsätter han att skapa kontroverser även efter sin död.
Henrik Nilsson
-
Historiker har mycket att lära av Ranke
Leopold von Ranke var en pionjär för den professionella historieskrivningen. Nu finns ett urval av hans texter på svenska.
Svante Nordin
-
Harry Potters fans förstör kulturarven
Filmturismens baksida blir allt tydligare i Skottland, där tanklösa fans vandaliserar ovärderliga kulturarv.
Charlotta Eruths Lindell
-
Charlie Chaplin är ännu oöverträffad
I år är det 100 år sedan ”Guldfeber” hade premiär. Berättelsen om luffaren som blir miljonär liknar regissörens eget liv.
David Andersson
-
Den svårfångade konservatismen
Bör konservativa försöka bevara sådant som skapats av radikaler? Frågan aktualiseras i den nya antologin ”Konservatismer”, konstaterar Katarina Barrling.
Katarina Barrling
-
De sagolika systrarna Mitford
Bland de omtalade systrarna Mitford fanns både skickliga författare, fascistsympatisörer, en hertiginna och en kommunist, skriver Moa Ekbom.
Moa Ekbom
-
De överlevandes berättelser
En ny bok diskuterar vittnesmål och litterära verk om Förintelsen, skriver Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Läkarna som hjältar och skurkar
Hos författare som Flaubert och Proust finns många sympatiska porträtt av läkare. Senare kom bilden av yrkesgruppen att bli mer negativ, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Leo Perutz – en återupptäckt författare mellan Kafka och Christie
Leo Perutz tillhör de centraleuropeiska författare som drevs på flykt, glömdes och på senare år har återupptäckts.
Jakob Sjövall
-
Elsa Beskow var inte didaktisk
Elsa Beskow skapade sina verk när svensk barnlitteratur upplevde en guldålder, och intresset har bestått. Två nya böcker skildrar hennes författarskap – som inte var så ”okomplicerat” som vissa hävdat.
Lena Kåreland
-
Den totalitära statens mekanismer
De sovjetiska bröderna Strugatskij skrev utopiska romaner om ett kommunistiskt framtidssamhälle. Med tiden blev deras vision allt dystrare.
Erik Jersenius
-
Förtryckets detaljer
Corina Oproaes nya roman skildrar en uppväxt i Ceaușescus Rumänien kort tid innan kommunismen faller.
Henrik Nilsson
-
Diktarna dyrkade Garbo
En ny dokumentär försöker skildra människan Greta Garbo. Samtida betraktare som Selma Lagerlöf såg henne närmast som överjordisk.
Martina Björk
-
En glimt in i antikens världsbild
Strabons ”Geografi” berättar om seder och bruk runt om i världen. Carl Rudbeck gläds åt den nya engelskspråkiga utgåvan.
Carl Rudbeck
-
En feministisk klassiker
När kollektivverket ”Novas cartas portuguesas” utkom i Portugal 1972 blev den en skandal. Upplagan beslagtogs och författarna förhördes av säkerhetspolisen. Nu är det en feministisk kultklassiker.
Maxim Grigoriev
-
Beowulf är ett diktverk – inte en historiebok
Det medeltida eposet ”Beowulf” bjuder på magnifik ordkonst och underhållning. Men knappast någon information om Sveriges historia.
Lars Lönnroth
-
Skyll inte på Hajen
För 50 år sedan, 1975, gjordes ett antal filmer som fortfarande lockar tittare. Filmkonsten har inte förändrats så mycket sedan dess, skriver Fredrik Gustafsson.
Fredrik Gustafsson
-
Mozart och marknaden
En ny antologi om klassisk musik illustrerar hur akademiker ofta kommunicerar med ett grumligt språk och underförstådda värderingar, menar Cecilia Nikpay.
Cecilia Nikpay
-
Det långa slaget om Normandie
Den lilla staden Bayeux har haft världshistorisk betydelse, både under Vilhelm Erövrarens tid och vid landstigningen av Normandie 1944, skriver Martin Lagerholm.
Martin Lagerholm
-
Rättegången mot Darwin
Vid en uppmärksammad rättegång i Tennessee 1925 dömdes en lärare för att ha undervisat om Darwins utvecklingslära, skriver Erik W. Larsson.
Erik W Larsson
-
Euripides släpper nytt
Den antika litteraturen utvidgas ständigt genom olika fynd. Nyligen upptäcktes ett par förlorade Euripides-texter, skriver Lars-Håkan Svensson.
Lars-Håkan Svensson
-
F. Scott Fitzgerald skildrade en blaserad era
I år är det 100 år sedan F. Scott Fitzgeralds ”Den store Gatsby” utkom. Romanen skildrar ”det glada tjugotalet”, men människorna i den är allt annat än lyckliga.
Torsten Rönnerstrand
-
Ett långfinger åt terroristerna
År 2015 angrep terrorister satirtidningen Charlie Hedbo och sköt ihjäl tolv personer. Nu finns Richard Malkas två böcker kopplade till attacken i svensk översättning. Ida Englund Westin har läst dem.
Ida Englund Westin
-
Antika rådet: vin och vallmo
Sömnlöshet har inspirerat till både konstnärliga verk och facklitteratur. Henrik Nilsson har läst några aktuella böcker.
Henrik Nilsson
-
Ordvalet avslöjar allt
Tv-serien Rivals är en välgjord skildring av det brittiska klassamhället, skriver Moa Ekbom.
Moa Ekbom
-
Boktips för européer
I Sverige finns en ytlig, instrumentell inställning till EU-medlemskapet. Några aktuella böcker kan fördjupa förståelsen, skriver Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
Forskning förenad med fara
Det borde vara möjligt att forska om Koranen på samma sätt som man traditionellt gjort med Bibeln, anser Jacob Rudenstrand.
Jacob Rudenstrand
-
Driftiga immigranter
En ny bok beskriver svensk-amerikaners framgångsrika bankverksamhet på 1800-talet, skriver Nils Johan Tjärnlund.
Nils Johan Tjärnlund
-
Inspirerade filmhistoriens giganter
Marcel Pagnol var en föregångare till såväl den franska nya vågen som den italienska neorealismen.
Margareta Melén
-
Mario Vargas Llosas osvikliga kompass
Genom hela hans författarskap finns ett envetet motstånd mot tyranner, skriver Mauricio Rojas.
Mauricio Rojas
-
En oförblommerad skämtare
Laurence Sternes klassiker ”Tristram Shandy” har kommit i översättning av Klas Östergren. Stundtals låter språket som en roman av samme Östergren, konstaterar Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Brittiska intriger
George Eliots ”Middlemarch” har blivit en klassiker genom sin skildring av livets komplexitet, av hur svårt det är att leva upp till sina ideal, skriver Josefin de Gregorio.
Josefin de Gregorio
-
Att skriva är ingen struntsak
Det är passionen, närvaron och allvaret bakom varje ord som gör Marguerite Duras romaner så uppslukande, menar Eric Luth.
Eric Luth
-
Äntligen visas Monet
Nu visas för första gången Claude Monets Londonmålningar i den brittiska huvudstaden.
Charlotta Eruths Lindell
-
Byrålådor med gammalt krafs
Hjalmar Söderberg är idag en författare vars verk läses som levande klassiker. I sin samtid sågades han vid fotknölarna.
David Andersson
-
Till slut kom attacken
Salman Rushdies bok Kniv är en angelägen upplysningsskrift för konstnärlig frihet, skriver Catarina Starfelt.
Catarina Starfelt
-
Kroppen mindes rädslan
Nyligen avled Ioan Es. Pop. Han betraktas av vissa som den främsta rumänska poeten efter kommunismens fall 1989, skriver Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Inte så svartvitt
Gamla filmer behöver restaureras. Alltför ofta sker det utan att verkets integritet respekteras, skriver Fredrik Gustafsson.
Fredrik Gustafsson
-
Deprimerande upprepning
Hos österrikaren Josef Winkler är allt kvar på samma unkna plats, där boskapen bräker och kroppar stympas. Maxim Grigoriev om en förbryllande okänd författare.
Maxim Grigoriev
-
Uppsluppen dystopi
Torbjörn Elensky är på glatt och ivrigt berättarhumör i sin nya roman, skriver Martin Lagerholm. Trots det dystra temat.
Martin Lagerholm
-
Utopin som mardröm
För 100 år sedan utkom Jevgenij Zamjatins Vi, en roman som föregrep senare dystopier av bland andra Aldous Huxley, Karin Boye och George Orwell.
Sten Wistrand
-
Makten att övertyga
De antika historieskrivarna var övertygade om retorikens betydelse, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
En kör av röster
I en ny bok berättar överlevande vittnen om hur Indonesien blev självständigt efter andra världskriget, skriver Jon Arborelius.
Jon Arborelius
-
Snart en bristvara
Resultaten på IQ-tester ökade under 1900-talet. Men på senare år har de sjunkit, skriver Germund Hesslow.
Germund Hesslow
-
Omvärderad reaktionär
Ignacio Zuloaga hyllades i början av 1900-talet men blev senare bortglömd, skriver Adam Korpskog.
Adam Korpskog
-
Baklänges på händer
Det behövs fler författare som Georges Perec – men vem ska läsa dem? Det undrar Klara Klingspor.
Klara Klingspor
-
Författaren och kurtisanen
Alexandre Dumas den yngre har ofta hamnat i skuggan av sin far. Hans roman Kameliadamen har dock både blivit opera av Verdi och film med Greta Garbo.
Lena Kåreland
-
Harding blåser av dammet
En gång i tiden ansågs Lord Byron vara den störste av engelska romantiker. Nu har hans dikter åter översatts till svenska, skriver Tommy Olofsson.
Tommy Olofsson
-
Eldig debatt om rökstenen
Inskriften på Rökstenen från 800-talet har skapat livlig debatt bland forskarna. Ett nytt inlägg kan dock skapa klarhet i frågan, menar Lars Lönnroth.
Lars Lönnroth
-
Alltings begynnelse
I en ny bok diskuterar Johan Tralau en antik myt om tidens början, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
Den nödvändiga upprepningen
I våra helgfiranden finns spår av den cykliska tidsuppfattning som Mircea Eliade menade kännetecknade arkaiska kulturer. Det skriver John Sjögren.
John Sjögren
-
Slumpens betydelse
Huvudpersonerna i Paul Austers romaner brukar vara storläsare, skriver David Andersson.
David Andersson
-
Språklig ensamhet
Sedan ETA lagt ned vapnen har turismen blomstrat i Baskien. Författarna har dock fortsatt att bearbeta konflikten, skriver Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Kroppen i kulturkriget
På senare tid har medicinska diagnoser blivit till ett politiskt slagfält, skriver Madina Refoi.
Madina Refoi
-
Jagad av erinnyerna
Aischylos Orestien hade en avgörande betydelse för Lars Norén. Till exempel återkom han till verket för att bearbeta tragiken kring uppsättningen av 7:3.
Torsten Rönnerstrand
-
Slutet på historien
Den tredje mannen, som i år fyller 75, räknas till filmklassikerna. Om Graham Greene fått bestämma slutet hade filmen blivit sämre, menar Per Lindbladh.
Per Lindbladh
-
Från Königsberg till Kaliningrad
Firandet av Immanuel Kants 300-årsdag bekräftar Rysslands isolering i kulturellt avseende, skriver Ingmar Oldberg.
Ingmar Oldberg
-
Mästaren på porträtt
Nyligen visades en stor utställning med verk av den tyske konstnären Hans Holbein d y – Holbein at The Tudor Court – på Queens Gallery, Buckingham Palace.
Charlotta Eruths Lindell
-
Tvånget att berätta
Nikolaj Nikulins Minnen av kriget skildrar den sovjetryska skoningslösheten under andra världskriget. Ukrainakriget har gett boken en skrämmande aktualitet, menar Nils Ekedahl.
Nils Ekedahl
-
Sienkiewiczs uppgång och fall
Succéromanen Quo vadis har ofta filmatiserats och bidrog till att Henryk Sienkiewicz fick Nobelpriset. Nu har den kommit i en ny svensk översättning.
Moa Ekbom
-
Betydelsen av lärda verk
Riksarkivets senaste årsbok ger en fördjupad bild av Gustav Vasa och hans tid, skriver Gunnar Wetterberg.
Gunnar Wetterberg
-
Uppror leder till förtryck
Douglas Murrays bok Kriget mot väst innehåller en del relevanta exempel men ibland saknas nyanserna, menar Catarina Kärkkäinen.
Catarina Starfelt
-
Maktens hemligheter
Det finns intressanta paralleller mellan tv-serien Yellowstone och Machiavellis Fursten, menar Bengt Magnusson.
Bengt Magnusson
-
Ett sista trolleritrick
Ett decennium efter Gabriel García Márquez död har nu hans roman Vi ses i augusti publicerats, skriver Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Hon viskar i läsarens öra
Emily Dickinson är en av USA:s största poeter. Nu har hennes brev kommit i en imponerande utgåva, skriver Carl Rudbeck.
Carl Rudbeck
-
Beska frukter mognar
Hugo von Hofmannsthals inflytelserika dikter har äntligen kommit på svenska, skriver Martin Lagerholm.
Martin Lagerholm
-
Den tjeckiska guldåldern
200-årsminnet av tonsättaren Bedřich Smetanas födelse firas i år stort i hans hemland.
Henry Larsson
-
Försynens finger
Cicero och Seneca har översatts till svenska. Samtidigt skapar modern teknik möjligheter att läsa antika skrifter som tidigare varit otillgängliga, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
Tegnér som teolog
Tidigare forskning om Esaias Tegnér behandlar hans diktning. Men Sten Hidal studerar hans insatser som biskop, skriver Tommy Olofsson.
Tommy Olofsson
-
Det stora i det lilla
Erich Auerbach litteraturhistoriska verk Mimesis har haft ett stort inflytande. Bland lärjungarna finns litteraturvetaren Birgitta Holm, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
En blodig lek
Den engelska medeltidsromanen Gawain och den gröne riddaren har nu kommit på svenska, skriver Erik Jersenius.
Erik Jersenius
-
Den optimala gruppen
I en ny bok försöker Robin Dunbar ge en evolutionär förklaring till religionerna, skriver Peter Gärdenfors.
Peter Gärdenfors
-
Det Myrdalska släktdramat
En ny bok vill rentvå makarna Myrdal. Deras politiska förslag präglades dock av en förmyndaraktig inställning, menar David Andersson.
David Andersson
-
Varjehanda grymheter
Anders Gustaf Klosterbergs dagbok från Napoleonkrigen är märkvärdig genom sin litterära kvalitet, menar Peter Luthersson.
Peter Luthersson
-
Burlesk idéroman
Den ukrainske författaren Jurij Andruchovytjs roman Moskoviaden kan ses som en uppgörelse med den ryska imperialismen, skriver Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
Teaterns tyska
På 1800-talet bestämdes hur tyska skulle talas på scenen, något som fortfarande gäller, skriver Erik Thyselius.
Erik Thyselius
-
De intellektuellas opium
Under lång tid uppfattades liberalen Raymond Aron som en intellektuell av lägre rang än marxisten Sartre. Aron, som nu utgivits på svenska, fick dock sin upprättelse.
Svante Nordin
-
Vilks vision
Konstvärldens avkoloniseringsnarrativ gör att man har svårt att hantera antisemitism. Lars Vilks hade kunnat säga en del om detta, menar Mårten Arndtzén.
Mårten Arndtzén
-
Svårt att bekämpa dumhet
Många arbetsplatser fylls av sådant som inte har med verksamheten att göra. Orsakerna analyseras i aktuella böcker, skriver Blanche Sande.
Blanche Sande
-
Den sjaskiga epilogen
I Ridleys Scotts film om Napoleon får hans släkt inte mycket utrymme. På Museo Napoleonico i Rom står den däremot i centrum, skriver Moa Ekbom.
Moa Ekbom
-
Diktverken tappas bort
Jesper Högströms böcker om Hjalmar Söderberg och Gunnar Ekelöf är skrivna utifrån ett alltför ensidigt biografiskt perspektiv, menar David Andersson.
David Andersson
-
Därför behövs lagarna
I en ny bok jämför Arne Jarrick lagarna under olika epoker, skriver Gunnar Wetterberg.
Gunnar Wetterberg
-
Livius och sanningen
Titus Livius historiska storverk Ab urbe condita, ”Från stadens grundläggning”, förblir en av de viktigaste källor vi har till Roms tidiga historia. Livius är inte den enda romerska historiker som bevarats till våra dagar, men han är särskilt betydelsefull eftersom han sammanfattade nästan 800 år av historia, från stadens mytiska grundande år 753 f.Kr. ned till…
Karin W. Tikkanen
-
Inte bara Narnia
Netflix ska filmatisera C. S. Lewis Narniaböcker. Också andra av hans verk förtjänar att uppmärksammas, skriver Jacob Rudenstrand.
Jacob Rudenstrand
-
Uruguays Kafka
Cortázar, Fuentes, García Márquez och Vargas Llosa räknas till den latinamerikanska boomen. Också Mario Levrero skrev ett kapitel i den stora romanen, menar Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Inte en Yeats utan många
Det är nu 100 år sedan William Butler Yeats fick Nobelpriset i litteratur. Valet hyllades i samtiden och framstår idag som ett av de mest lyckade.
Lars Håkan Svensson
-
Ännu inte sammanväxta
Vilken roll spelar DDR för dagens Tyskland? Frågan aktualiseras i några nya böcker, skriver Johannes Tångeberg.
Johannes Tångeberg
-
En misogyn kaskad
En ny bok skildrar kvinnor i romarriket. De skriftliga källorna beskriver dem ofta på ett negativt och stereotypt sätt, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
En epoks rädslor
Richard Marshs skräckroman Skalbaggen utkom samma år som Bram Stokers Dracula, men sålde betydligt bättre, skriver Sten Wistrand.
Sten Wistrand
-
En ljusskygg individ
I tv-serien Babylon Berlin figurerar SA-ledaren Walther Stennes, som iscensatte en revolt mot partiledningen i München, skriver Carl-Göran Heidegren.
Carl-Göran Heidegren
-
Inget nytt 20-tal
Under mellankrigstiden samlades framstående exilförfattare i badorten Oostende. Nu möts man av elsparkcyklar, skriver Martin Lagerholm.
Martin Lagerholm
-
Förfalskaren på Östermalm
Med Loppmarknad fortsätter Richard Swartz sitt självbiografiska författarskap. Hans nyfikenhet på människor är stor, skriver Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
”De ryska planen flög högt”
Journalisten Johanna Frändén skrev 2015 i Aftonbladet: ”Kanske är jag en Hemingwaykvinna?” Det är en fråga hon återkommer till i boken Hemingwaykvinnan. Samlade texter 2012–2022 (2022).
Torsten Rönnerstrand
-
Ett förödande vapen
Oppenheimer markerar ett återvändande till de lysande filmer som skapades i Hollywood under dess glansperioder, skriver Erik Hedling.
Erik Hedling
-
Evigheten i ett vasstrå
Irene Vallejo tar i boken Papyrus ett brett grepp om bokhistorien, skriver Ida Westin.
Ida Englund Westin
-
Sionisten och marxisten
Gershom Scholems bok om Walter Benjamin, som nu har kommit på svenska, ger en unik bild av människan bakom verket, skriver Carl Rudbeck.
Carl Rudbeck
-
Mänsklighetens värsta mörker
Nu för tiden kan man, utan att blinka, sätta sig i en taxi i Warszawa och säga att man ska till Polin, museet över judarnas historia i Polen.
Catta Neuding
-
Baltisk modernism
Litauern M K Čiurlionis är ett lysande exempel på sambandet mellan bildkonst och musik under det tidiga 1900-talet, skriver Laura Barbagallo.
Laura Barbagallo
-
Ingen akademisk torka
De svenska författarbiografierna har påståtts vara tråkiga. Strindbergslitteraturen innehåller emellertid en rad spännande verk, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Ett sökande efter spår
Luleälven har stor betydelse för Sveriges elproduktion. Utbyggnaden betingade dock ett högt pris för lokalbefolkningen, skriver Jon Arborelius.
Jon Arborelius
-
En dialog mellan älskande
Den nyligen avlidna Jane Birkin fick stor uppmärksamhet för låten ”Je t’aime… moi non plus” men gjorde också många filmroller, konstaterar Jennifer Paterson.
Jennifer Paterson
-
Från djupläsning till skummande
Joel Halldorf beskriver i sitt senaste verk hur förändringar i bokens form och tillgänglighet ändrat vårt sätt att läsa, skriver Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
Scener ur ett äktenskap
Det är en av världslitteraturens mest bevingade öppningsmeningar: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.” Leo Tolstojs kärleksroman Anna Karenina skrevs mellan 1873 och 1877 och är ett psykologiskt porträtt som iscensätter hur det är att leva i ett instängt och olyckligt äktenskap.
Anna Victoria Hallberg
-
En oumbärlig krönikör
Sebastian Haffners En tysk mans historia väckte stor uppmärksamhet när den publicerades postumt. Några skribenter betvivlade verkets autenticitet.
Charlotta Seiler Brylla
-
Disneys dominans
I år fyller företaget Disney 100. Bolagets starka ställning har blivit negativ för filmkonsten, menar Fredrik Gustafsson.
Fredrik Gustafsson
-
Snorris stormiga tidsålder
Snorri Sturluson är känd som lärd författare men var också en politisk maktspelare. I Sturlungasagan avslöjas betänkliga sidor av hans personlighet.
Lars Lönnroth
-
Kulten kring Stagnelius
Antologin Den levande Stagnelius innehåller flera synpunktsrika texter om skalden, som dog för 200 år sedan, skriver Tommy Olofsson.
Tommy Olofsson
-
Stenarna där barn jag lekt
För att en historisk händelse ska få fäste i minnet behöver den knytas till en plats, menar Per Bauhn.
Per Bauhn
-
Paris som världsmetropol
Konstnärerna Degas och Manet visas nu på en omfattande utställning. De var både vänner och kontraster, skriver Lena Kåreland.
Lena Kåreland
-
Parfit sökte objektiva värden
Derek Parfits banbrytande moralfilosofiska verk ”Skäl och personer” har äntligen kommit på svenska, konstaterar Carl Rudbeck.
Carl Rudbeck
-
Njutning för ögon och öron
I år ordnas en rad aktiviteter i Bryssel för att uppmärksamma jugendstilen inom arkitektur och konst, skriver Laura Barbagallo.
Laura Barbagallo
-
Filosofi för en kejsare
Kejsaren Marcus Aurelius strävade efter att följa stoicismens principer i sin maktutövning.
Jerker Blomqvist
-
De mörkaste vrårna
Litteraturgenren true crime är enormt populär och innehåller även en del litterära guldkorn, skriver Tommy Gunnarsson.
Tommy Gunnarsson
-
Sidornas stup
Den nu återutgivna Om olägenheten i att vara född är en av höjdpunkterna i Emil Ciorans författarskap, menar Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Fransk egyptomani
Nu visas en stor utställning om Ramses II i Paris. För fransmännen är det en prestigeseger, menar Karin Stensdotter.
Karin Stensdotter
-
Lindroth var inte inskränkt
Att Michel Foucault inte fick doktorera i Uppsala har ofta setts som ett exempel på svensk provinsialism. Det är en felsyn, menar David Brolin.
David Brolin
-
Avtrubbning som ideal
Den autofiktiva The Shards är Bret Easton Ellis återkomst till romanformen efter 13 år, skriver Blanche Sande.
Blanche Sande
-
Slagskämpen som blev poet
Den nyligen avlidne Henrik Nordbrandt hör till de få nordiska författare som på senare år har nämnts som möjliga Nobelpristagare i litteratur.
Tommy Olofsson
-
Lär av Danmark
Det så kallade kulturkriget har långa historiska rötter menar Lars Anders Johansson.
Lars Anders Johansson
-
Handke efter Nobelpriset
Flera böcker av Peter Handke har nu översatts till svenska, skriver Martin Lagerholm.
Martin Lagerholm
-
Skarpsinniga dagböcker
På senare år har ett antal översättningar gjorts till svenska av litterära dagböcker av hög kvalitet, som Carl Seeligs Vandringar med Robert Walser, Mihail Sebastians kritikerrosade dagbok om livet i Bukarest under andra världskriget och Max Blechers Upplyst gryt. Alla tre kan sägas tillhöra den centraleuropeiska litterära traditionen.
Jakob Sjövall
-
Glöm inte paraplyet
I den spanska regionen Galicien finns en smuggelkultur med långa anor, skriver Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Glädjen i detaljerna
Thorkild Hansens dokumentärroman Det lyckliga Arabien har kommit i nyutgåva. Boken fick mig att fundera över vad kunskap är, skriver Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Uigurernas bästa vän
I en tid när uigurerna utsätts för allt värre förtryck i Kina finns det skäl att lyfta fram Gunnar Jarrings insatser, menar Birgit Schlyter.
Birgit Schlyter
-
Den vita valen
När Moby Dick publicerades 1851 fick den ett svalt bemötande. Men idag räknas Herman Melville till USA:s främsta författare.
Conny Svensson
-
En svensk tradition
Fredrik Bööks bok om Viktor Rydberg har nu blivit publicerad. Trots det ofullständiga skicket står sig verket tämligen väl, menar Alfred Sjödin.
Alfred Sjödin
-
Lockande lotofager
I tv-serien The White Lotus finns gott om referenser till antik mytologi men också till en filmklassiker som Antonionis Äventyret, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
Lärdomar av Habsburg
Frågan om vad dagens européer kan lära av dubbelmonarkin Österrike-Ungern diskuteras i en ny bok, skriver Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
Kärleken är sig lik
Är kärleken en ny företeelse eller har den följt människan genom historien? Frågan aktualiseras i nya böcker, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Bland stolletroll och dvärgpirater
Walter Moers böcker har översatts till en rad språk. Även svenska läsare borde få ta del av hans säregna universum, menar Andreas Åkerlund.
Andreas Åkerlund
