Trångt idéklimat vid universitet med hög prestige

I fjol gjorde Foundation for Individual Rights in Education (FIRE) och Real Clear Education (RCE) en pionjärinsats genom att genomföra en stor undersökning av hur amerikanska collegestudenter ser på yttrandefriheten vid sina lärosäten. Jag skrev om den i Axess (9/2020).

Resultaten var föga upplyftande. Stora studentgrupper visade sig vara avogt inställda till att överhuvudtaget tillåta externa talare med kontroversiella åsikter att framföra dem på campus, allrahelst om man var av annan uppfattning, och en majoritet av de tillfrågade hade avstått från att säga sin mening på grund av rädslan för reaktionerna.

Nu har FIRE/RCE publicerat motsvarande studie för 2021 där antalet undersökta lärosäten har ökat rejält från 55 till 159. Studieåret har förstås varit ytterst speciellt, eftersom undervisningen på plats har varit begränsad till ett minimum på grund av covid-19, men det har förts diskussioner även på nätet, och undersökarna verkar inte ha haft svårt att få in svar.

Medelbetyget för lärosätena är högre i år än i fjol men som undersökarna skriver når det fortfarande inte upp till godkänd-nivån på en collegekurs. Och tacka för det, när andelen studenter som tycker att det är i sin ordning att försöka få tyst på talare med obekväma åsikter har stigit snarare än sjunkit.

Två tredjedelar (66 procent) av studenterna tycker att det kan vara acceptabelt att försöka sätta stopp för talare vars åsikter man inte gillar. Nästan en fjärdedel (25 procent) anser att det kan vara rätt att ta till våld i samma syfte, även om de flesta av dessa tycker att våldet bör reserveras för särskilt högtidliga tillfällen.

Högerstudenter tycker allmänt sett att debattklimatet är sämre än vad vänsterstudenter tycker. Det där blir i vissa fall ett mätproblem, eftersom några prestigeskolor nästan bara har vänsterstudenter och det är lätt att anse att det är högt i tak när alla kamrater tycker precis som man själv.

Man kan notera att många av lärosätena som klarar sig bäst är stora offentliga universitet, medan många privata prestigeskolor hamnar på föga hedrande placeringar. Harvard blir 129:a av 159, Cornell 82:a och Princeton 134:a. Det tycks vara betydande risk för att eliterna blir föga vidsynta och ännu mer homogena framöver.

University of Chicago (UOC), som klarade sig bäst av alla i fjolårets mätning, gör väl ifrån sig även i år med en andraplats. Ny etta är Claremont McKenna College i Los Angeles, som inte var med i fjol UOC, vars ledning har tagit fram det så kallade Chicago Statement till det öppna samtalets försvar, kommer dock främst även i år när det gäller just ledningens tydliga betonande av den akademiska yttrandefriheten.

FIREs hemsida ligger rapporten i sin helhet så att man kan få reda på resultaten i alla de sju studerade delkategorierna och överhuvudtaget hur metodiken ser ut. Det skulle vara väldigt intressant med en motsvarande undersökning i Sverige – och väldigt välkommet om svenska lärosäten tog steget att underteckna Chicago Statement.

PJ Anders Linder

VD och chefredaktör i Axess. 

Läs vidare