VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Ledare

Mot brott och slöseri

Av PJ Anders Linder

Inte bara jul och sylvester utan hela valåret 2018 står för dörren när dessa rader fästs på pränt. Realisten i mig säger att man följaktligen bör rusta sig mentalt för en lång tid av ”Ni är en samhällsfara! Nej, det är ni som är” och ett evigt återkommande ”Ha, ni vet inte hur ni ska bilda regering. Ha, det vet inte ni heller!”, men min inre idealist är ännu inte helt utslagen utan hoppas på aningen fler teman än så.

Tre exempel:

Valuta för pengarna. Leif Östlings ilskna fråga om vad fan han fick för sina skattepengar ledde bland annat till en förtida avgång som ordförande i Svenskt Näringsliv, där han möjligen ändå inte var rätt man på rätt post. Svenskt Näringsliv är ett Förenta Nationerna i miniatyr med en myriad bransch- och företagsintressen som ska jämkas samman, och även om Leif Östling har visat upp ett imponerande register som industriledare är det kanske inte tålamod och diplomatisk fingerfärdighet som varit hans riktiga forte.

Fast samtidigt som det klumpiga utbrottet ledde till hans egen sorti introducerade det ett näraliggande och utomordentligt angeläget ämne: Vad får svenska folket för sina skattepengar? Skatten är en stor utgift för de flesta medborgare; ja, i många hushåll den klart största utgiften. Ändå är frågorna om hur väl det allmänna använder miljarderna märkligt frånvarande i den partipolitiska debatten. Förbluffande få politiker har profilerat sig i frågan och för det pigga partiet eller kreativa kandidaten ligger valåret vidöppet.

Många tycks anse att ifrågasättande av slöseri är en typisk högerfråga, men jag har aldrig förstått varför. Om det visar sig att det finns stor ineffektivitet och görs orimliga prioriteringar i den offentliga sektorn kan det ekonomiska utrymmet som frigörs för all del användas till att sänka skatten men lika gärna till att bygga ut verksamheten eller höja dess kvalitet. Jakten på slöseri inom stat och kommun borde ske i knivskarp konkurrens mellan höger och vänster. Det är en gåta varför det inte redan är fallet, men det är inte för sent att komma igång.

Detsamma gäller uppmärksammandet av att statens tillkortakommanden äventyrar företagsklimatet. Att statens aptit på skattepengar och detaljreglering kan skapa svårigheter för näringslivet är ingen nyhet, men det blir inte bara problem när staten gör för mycket utan också när den gör för litet.

Det behövs nya arbetsplatser av många skäl och inte minst för att de senaste årens alla invandrare ska få jobb, men vem har lust att starta företag i utanförskapsområden där rättsapparaten har tappat greppet och gängen tagit makten? Knarkhandel, stenkastning och bilbränder är illa nog i sig, men brottsligheten leder också till att det blir ekonomisk ödemark i områdena där den frodas. Om man inte kan driva butik utan att bli bestulen eller få sina skyltfönster sönderslagna, och om man inte kan starta ett tvätteri eller ett kafé utan att bli utsatt för utpressning, kommer det inte att vara många som törs och orkar hålla på. När rättsstatens fundament krackelerar kommer hela samhället i gungning.

Både brott och brottslighet behöver utredas. Uppklarningsprocenten är förfärande låg för många brottstyper idag och för att Sverige ska få effektivare maskineri för att identifiera och lagföra skyldiga behövs ökad kunskap och ett rikare och mer kvalificerat offentligt samtal om brottsförebyggande, brottsbekämpning och brottsbestraffning. Det måste vara ett intellektuellt fattigdomsbevis för vårt land att ständigt samma handfull personer kommer till tals. Eller finns inget meningsfullt att säga om lag och ordning utöver det som framförs av Jerzy Sarnecki, Felipe Estrada och Leif G W Persson?

Var hör man om det internationella perspektivet och lärdomar från andra länder som vi har att lära och inspireras av? Kanske på seminarier i Brå men knappast i den allmänna debatten.

Jämför hur många forskare, ämbetsmän och myndigheter som vänder och vrider på den ekonomiska politiken med hur många som analyserar polisens arbete och föreslår förbättringar. Arbetet mot brott är en av statens mest grundläggande uppgifter, men nu lämnas medborgarna i sticket både vad gäller själva brottsbekämpningen och idéer om hur den kan vässas.

 

                                                                                                           *

 

När man tagit sig fram till sidan 130 i detta utbyggda julnummer belönas man med en artikel av Bengt Ohlsson, som är ny återkommande skribent i Axess. Bengt Ohlsson skriver sedan länge krönikor i Dagens Nyheter och är författare till en rad pjäser och böcker, varav den mest välbekanta torde vara Gregorius för vilken han fick Augustpriset 2004. Det är en stor glädje att få hälsa honom välkommen ombord.

Mest lästa just nu

1) Kunskapen som försvann av Katarina Barrling

2) "Vi klarar det" av Annika Borg

3) En hjälte i vadmal av Patrik Oksanen

4) Vindlande om utvecklingen och jaget av Torill Kornfeldt

5) Ett fall av dåligt omdöme av Erik W Larsson

NR 9 2017

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...