VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Opinion

Låt oss dela med oss

Av Maria Sandström

Många nyanlända behöver humankapital för att komma in i samhället. Det kräver att etablerade svenskar satsar sin tid.

Sedan den stora flyktingströmmen 2015 är migration och integration prioriterade frågor bland svenska partier och väljare. Sannolikt kommer dessa frågor att vara aktuella ett antal år framöver, inte minst på grund av anhöriginvandringen som följer i asylinvandringens spår. Integrationsutmaningarna är också väl kända. Många nyanlända har begränsad skolgång från sina hemländer och yrkeserfarenhet som inte är direkt tillämpbar på den svenska arbetsmarknaden. För en stor andel handlar det därför om att lära sig svenska, uppnå tillräckliga kvalifikationer för studier eller arbete samt att ordna en bostad.

Kort sagt handlar utmaningen om att tillägna sig tillräckligt med humankapital, det vill säga färdigheter och kunskaper, för att verka i det svenska samhället. Även till synes enkla jobb kräver betydande mängder humankapital. Den som exempelvis studerar till vårdbiträde behöver både ett stort ordförråd och en god förståelse för abstrakta begrepp. Eller vad sägs om ”obruten fryskedja”, ”önskekost” och ”kantinservering”?

Humankapitalet har flera distinkta egenskaper. Framförallt är skapandet av humankapital en trögrörlig process. De kunskaper och färdigheter vi besitter har lagrats sedan barnsben, både i hemmet, genom formell utbildning och på fritiden. Att mycket av humankapitalet uppstår utanför skolan talar för att offentliga utbildningssatsningar bara kan svara för en del av de färdigheter många nyanlända behöver för att verka i det svenska samhället. Trögrörligheten innebär också svårigheter i att omvandla pengar till humankapital. Det går visserligen att betala för lärartimmar och utbildningsmaterial men själva inlärningen tar den tid den tar. Det betyder att byggandet av humankapital kräver kontinuitet och inte nödvändigtvis reagerar på tillfälliga ”satsningar” från politiskt håll.

Sammantaget finns flera skäl till att statsapparatens möjlighet att påverka de nyanländas humankapital är begränsad. Ändå kretsar samtalet kring integrationen i regel kring den politiska sfären. Vad kan politiken göra för att höja skolresultaten bland nyanlända? För att påskynda etableringen på arbetsmarknaden? I bakgrunden finns en i nationalekonomin vanligt förekommande tankefigur om en välvillig diktator som genom att ändra på rätt parametrar kan uppnå önskat utfall. Verklighetens friktioner gör dock att politiska intentioner kan vara svåra att omsätta i resultat.

Icke desto mindre är reformer av mottagandesystemen viktiga. Den stora expansionen av undervisningen för nyanlända har föga förvånande lett till att kvaliteten blivit lidande. Ett talande exempel är den ambitiöse sfi-student jag gav rådet att be om ett samtal med sin lärare på ”tu man hand”, vilket han också gjorde. Läraren saknade dock tillräckliga svenskkunskaper för att förstå det idiomatiska uttrycket för ett möte mellan två personer. Andra ambitiösa studenter är besvikna över att frånvaron av resultatkrav leder till att varken lärare eller elever tar sfi-studierna på allvar samt över fusk vid examinationerna.

För de något yngre eleverna är situationen minst lika oroväckande. Bland de elever som invandrat efter ordinarie skolstart var enligt Skolverket endast 46 procent av niondeklassarna behöriga för gymnasiestudier år 2015. Denna grupp har också haft en sämre resultatutveckling än övriga elever, särskilt i läsförståelse, på de internationella Pisatesterna. Grundproblemet ligger inte nödvändigtvis i att dessa högstadieelever inte behärskar det svenska språket. Min erfarenhet är snarare att många elever inte kan författa en sammanhängande text på något språk överhuvudtaget. Det gör utmaningen mångfalt större. Flera av de allra svagaste eleverna jag träffat är flickor från kulturer där kvinnan har låg status och ofta saknar stöd hemifrån för sina studier. Då blir det extra svårt att klara skolan.

De politiska satsningarna på utbildning i allmänhet och för nyanlända i synnerhet kan dock inte väntas leda till snabba resultat. Det krävs stora investeringar i humankapital för att utbilda en skicklig lärare. Lika stora investeringar krävs för att utbilda dem som utbildar lärare. Därför kan den formella utbildningen endast expandera med bibehållen kvalitet i långsam takt. Detta talar för att det offentliga Sverige inte självt kan lösa integrationens utmaningar i en nära framtid.

Vad är då alternativet eller, kanske snarare, komplementet? Den goda nyheten är att humankapitalet har ytterligare en distinkt egenskap, nära förknippad med det ekonomiska konceptet icke-rivalitet. Humankapitalet minskar inte för att det delas med någon annan och det har många människor i Sverige tagit fasta på.

Runt om i landet drivs volontärverksamheter där nyanlända får hjälp med bland annat läxläsning, språkträning och samhällsorientering. Alla dessa insatser bidrar till att underlätta byggandet av humankapital och skapa möjlighet till integration. Samtidigt är insatserna otillräckliga. Individer som kom till Sverige 2015 saknar fortfarande kontakt med etablerade svenskar. I många fall kan varken föräldrarna eller skolan kompensera för barnens svåra utgångsläge.

Troligen kommer majoriteten av dessa människor ändå att klara sig väl både på arbetsmarknaden och i övriga livet. Risken är dock att misslyckanden inte bara sker till höga kostnader för individen utan även för samhället i övrigt. Därför finns det skäl till allas vår gemensamma ansträngning. Kan du läsa en text i AxessMagasin? Behärskar du de fyra räknesätten? Då kan du göra en viktig insats.

Sveriges förmåga att klara integrationsutmaningarna, i varje fall på kort sikt, avgörs av den tid vi som bott här länge är beredda att satsa på de nyanlända. Den som stöder en generös flyktingpolitik kan inte med riktigt gott samvete luta sig tillbaka i tron om att skattsedeln ska göra jobbet. Den som förespråkar en restriktiv flyktingpolitik men bekymras över bristande integration har också anledning att göra en ansträngning.

Erkännandet av att integrationsarbetet delvis faller på det civila samhället bryter mot en i Sverige omhuldad princip, nämligen likabehandlingsprincipen. Civilsamhällets insatser är av naturen varken rättvist fördelade eller likformiga. Men kanske just detta gör att civilsamhället kan möta individers intressen och behov med större framgång än lagstiftarens standardiserade åtgärdsprogram. I varje fall tycks alternativen inte talrika.

Statsminister Fredrik Reinfeldt fick kritik för att inte ha förmedlat hela bilden i sin vädjan till nationen om öppna hjärtan. Han nämnde bland annat inte att flyktingmottagandet även på längre sikt näppeligen är lönsamt för de offentliga finanserna. Reinfeldt hade dock rätt i sak. För att de människor som kommit till Sverige ska ha en ärlig chans att bli en del av samhället krävs att vi som bott här länge inte bara öppnar våra plånböcker – utan även delar med oss av vårt humankapital.

Maria Sandström är doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har under många år verkat som volontär inom svenskt flyktingmottagande.

Mest lästa just nu

1) Friheten står på spel av Erik Helmerson

2) Den blinda fläcken av Henrik Nilsson

3) Den största tomheten av Joel Halldorf

4) Låt oss försonas av Louise Belfrage

5) Lär av historien av Håkan Lindgren

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Med EU för handel eller smartare hus? av PJ Anders Linder

2) Den store aktören av Anders Johnson

3) Ut ur labyrinten? av Henrik Nilsson

4) Helt oromantiskt av Anders Mathlein

5) Samma sak men bättre av Lars-Håkan Svensson

NR 4 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...