VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Trams blir inte public service bara för att det sänds i SVT

Kan man ha rätt fast man talar i egen sak? Ja, sådant händer faktiskt, och jag skulle säga att dagens inlägg på SvD:s debattsida är ett exempel. Där skriver sju chefer i svenska medieföretag apropå arbetet med det nya sändningstillstånd för public service-företagen SVT, SR och UR som ska gälla efter 2019.

Skribenterna påpekar att public service-företagen själva har uppvaktat Kulturdepartementet och yrkat på att få ännu friare händer än i dag: "Man vill ha ännu mer resurser, minskad styrning, eller ingen alls, och den begränsade konkurrensprövning (förhandspröving av nya tjänster) som finns vill man ta bort helt."

"Detta är ohållbart", fortsätter mediecheferna. Det är bara att hålla med. Det finns inga bra argument för att public service-företagen ska få använda sin licensfinansierade sits till att göra vadhelst de har lust med.

Public service-bolagens expansion till nya format och nya kanaler är inget självändamål. Motiven för att licensfinansiera public service-sändningar är att radio och tv ska förses med material som är av stor kulturell och samhällelig betydelse men som har små förutsättningar att klara sig på strikt kommersiella villkor. Men det betyder varken att alla sådana medel nödvändigtvis ska gå just till de tre bolagen SVT, SR och UR eller att allt som dessa bolag ägnar sig åt automatiskt är av public service-karaktär. Bolagen har varit oerhört skickliga i sitt lobbyingarbete och lyckats skapa en bild dels av att det är någon sorts inskränkning av yttrandefriheten att begränsa vad de får ägna sig åt, dels att att man besitter en magisk, Midaslik förmåga som gör att larv och strunt blir public service bara för att det sänds av ett av de tre public service-bolagen. Inför nästa tillståndsperiod behöver båda dessa missförstånd redas ut.

Resultatet bör bli ett stramare uppdrag till public service-bolagen och bättre möjligheter för andra aktörer att få del av den offentliga finansieringen av public service-produktion. Det är mer public service att sända seriös kultur eller nyhetsbevakning i en kommersiell kanal än att sända datingprogram i SVT Play.

 

Om FP inte hade bytt Rojas och Sabuni mot Ullenhag...

Liberala Nyhetsbyråns chef Svend Dahl har tänkt efter och lagt om kurs och skriver sedan ett bra tag nyanserade och mycket läsvärda artiklar om integration och migration, där frågornas komplexitet tas på allvar. Det senaste exemplet hittar man i Liberal Debatt, där Dahl resonerar kring Liberalernas misslyckande på detta fält. Under första halvan av 00-talet gjorde partiet betydande intellektuella landvinningar tack vare Mauricio Rojas och Nyamko Sabuni, men när det blev borgerlig regering blev man skotträdd och stod inte på sig.

I stället för Rojas och Sabunis balans mellan öppenhet och stramhet, rättigheter och skyldigheter, kom partiet att identifieras med Erik Ullenhags propagandistiska snällism, som hellre sopade problem under matten än tog tag i dem på allvar. Nu börjar Liberalerna leta sig tillbaka till där man stod för ett decennium, menar Dahl, men mycket tid har gått förlorad. Sverige har hamnat i ett knepigare läge, Sverigedemokraterna har kunnat växa sig stora och Liberalerna har hamnat i bakvatten. "Klart är att svensk politik hade kunnat se väldigt annorlunda ut om Liberalerna för tio år sedan förmått hålla fast vid integrationsfrågorna", konstaterar Dahl.

Att gråta över spilld mjölk är inte så värst meningsfullt. Men man - och då innefattas inte bara de organiserade Liberalerna - kan vara uppmärksam så att man inte gör om samma misstag.

Jag intervjuade Mauricio Rojas i samband med att han lämnade riksdagen 2008.

 

 

 

 

 

 

 

Försvaret: 0,5 miljarder fyller inte kåsan

ÖB kunde nyligen konstatera att den svaga kronan och den snabba prisökningen på krigsmateriel gröper ur försvarsbudgeten med 6,5 miljarder kr fram till och med 2020 - och då var budgeten på tok för klen redan inledningsvis. I dag kontrade försvarsministern och partierna bakom 2015 års försvarsuppgörelse med ett besked om att det kommer 0,5 miljarder extra i vårbudgeten 2017. 

Hur tolka detta? Är kåsan hel- eller halvfull? Både och. Det är klart att 0,5 mdr inte räcker långt för att täta hålen i försvarets ekonomi, men det handlar å andra sidan om en vårbudget där man normalt mest gör bedömningar och smärre korrigeringar. Det förutskickades också vidare förstärkningar i höstens budget för 2018, vilket Patrik Oksanen i denna snabbskrivna kommentar lyfter fram som en viktig signal. Men då blir det också desto viktigare att man tar i rejält. Argumentet om vårbudgetens natur handlar trots allt om administrativ praxis, medan säkerhetsläge och gångna års försumligheter är pockande realiteter.

Vi borde ha inlett upprustningen för länge sedan, vi borde ha hunnit betydligt längre och även dagens besked borde ha varit robustare.

Varje tonårsförälder vet att man inte nödvändigtvis mornar sig snabbt bara för att man har sovit länge, men försvarspolitikerna borde ha växt ur tonåren för länge sedan.


Studio Axess

Programserie med PJ Anders Linder som programledare

Global Axess: Geopolitikens återkomst

Historien visar hur nära sambanden alltid har varit mellan politik och geografi. Hur ser den relationen ut i dag? Står vi inför geopolitikens återkomst? I årets Global Axess-serie möter vi flera framstående forskare som anlägger olika perspektiv på geopolitik i både historisk tid och nutid.

Spioneriets historia och framtid

I sex program intervjuar Niklas Ekdal sex olika experter på spioneriets och säkerhetstjänsternas historia och framtid. Intervjuerna spelades in i Oxford den 18 mars 2016.

Kapitalismens betydelse

Sveriges samhälls- och välståndsutveckling 1850-2016

Johan August Gripenstedts näringsfrihetsreformer 1864 brukar betraktas som en milstolpe i den svenska kapitalismens utveckling och tillika startskottet för en lång period av ekonomisk välståndsutveckling. Vilken betydelse har kapitalismen haft för den svenska välståndsutvecklingen sedan näringsfrihetens införande? Vilka nya problem och samhällsutmaningar har den skapat i Sverige?

Sverige och Finland – ett nytt säkerhetsläge?

Ett seminarium om Sveriges och Finlands nationella säkerhet i en snabbt föränderlig geopolitisk miljö. Hur har säkerhetsläget förändrats? Vad kan vi vinna på ett avtal om svensk-finskt partnerskap? Är medlemskap i Nato ett alternativ? Från ett seminarium på Hotel Kämp i Helsingfors den 22 januari 2016.

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.

Global Axess: Religion

Om samhälle, människor och tro

Global Axess 2014 omfattar femton avsnitt som alla handlar om religion i världen, historiskt och i dag. Vilka roller spelar religion i nutida och dåtida samhällen? Religion i förhållande till mänskliga förhållanden och religion som individuella erfarenheter. För att förstå på vilka sätt religion betyder något och varför vi är religiösa kan vi också se religion i perspektiv av nutida politik. Inspelat vid Engelsbergsseminariet i juni 2014 och producerat av Svenska Filmbolaget samma år.