De grå zonernas hot

”Den osäkerhet som kan uppstå i gränslandet mellan fred och krig kallas ofta för gråzonsproblematik. En angripare kan medvetet skapa denna problematik genom att agera så nära gränsen för upptäckt som möjligt för att därmed överraska och vilseleda försvararen och undvika beredskapshöjning och andra motåtgärder.”

Så beskrev Försvarsberedningen en del av hotbilden mot Sverige i en rapport 2017. Sedan dess har gråzonsproblematiken återkommit i skildringen av den flora av angrepp som riktas mot det svenska samhället. Gråzonsproblematiken ringar in vad mycket av dagens krigföring handlar om, där påverkan är central. Syftet med krigföring är sällan utplåning, snarare underkastelse. För att uppnå önskat syfte är inte nödvändigtvis brigader och stridsspetsar det mest effektiva tillvägagångssättet.

I antologin Modern Warfare. New Technologies and Enduring Concepts reflekterar Oscar Jonsson, fil dr i krigsvetenskap, kring varför utländska aktörer i allt högre grad bedriver attacker inom detta gränsland. Förklaringen handlar delvis om kostnadseffektivitet, men främst om hur samhällen förändrats. Jonsson tar upp hur globalisering, anonymiserade kapitalflöden, utvecklingen inom IT och telecom samt den stundande AI-revolutionen alla skapat öppningar för påverkan.

En del av aktörerna inom den grå zonen börjar bli välkända vid det här laget. I samband med att ”de små gröna männen” dök upp vid invasionen av Ukraina 2014 hamnade Ryssland i blickfånget. Efter inblandningen i det amerikanska presidentvalet 2016 har landet blivit än mer känt för sin kreativa krigföring. I takt med att geopolitikens tyngdpunkt skriftat har Vladimir Putin emellertid fått sällskap från en annan aktör. Idag framstår Kina som mest aktivt att använda påverkansmetoder från den grå verktygslådan.

Sedan Xi Jinping blev Kinas ledare 2012 har landet fört en målmedveten och alltmer aggressiv utrikes- och säkerhetspolitik. Här är landets ekonomiska tyngd särskilt betydelsefull. Mer eller mindre subtila hot om utebliven handel, eller om förlorade investeringar, har visat sig vara effektiva påverkansinstrument. Lägg till detta bland annat industrispionage, olika former av subversion och diplomatiska angrepp. Kombinationen av metoder utgör ett brett angrepp på en nations motståndskraft och suveränitet, med liknande effekt som konventionella militära attacker.

I Sverige är insikten om det kinesiska agerandet tämligen ny. Men uppvaknandet har inte skett för sent. I mångt och mycket har gråzonsproblematiken börjat vävas in i den säkerhetspolitiska lägesbilden. Ett fortsatt framåtblickande i synen på hot och aktörer är avgörande för att hantera morgondagens hotbilder. För Sveriges del borde detta spela en allt större roll i försvarsplaneringen.

Katarina Tracz

Chef för tankesmedjan Frivärld.

Mer från Katarina Tracz

Läs vidare