Argumentet ”den har ju fått så bra kritik” lockar mest när man är yngre, och vill visa sig själv och omvärlden att man tillhör ett visst segment av befolkningen, eller bara att man ”hänger med”. Och man hinner gå på många smällar innan man inser att kritikerna rör sig lika mycket i flock som gasellerna på savannen, och att det vore lika blamerande för dem att lovorda något som kollegerna ringaktar som att tillstå att de inte orkade igenom Bolaños 2666.

Så hur orienterar man sig i kulturdjungeln? Själv styrs jag mest av vännernas rekommendationer. Särskilt när de är påstridiga: ”den här