Orden är Paulus och han skrev dem till församlingen i Rom för närmare två tusen år sedan. ­Inte ens då räckte alltid förnuftet och den goda viljan till. Paulus inser sin tudelning, hur hans slits mellan sitt ”köttsliga” jag och sitt goda förnuft. En ­dikotomi som präglar (inte enbart) den västerländska idétraditionen än idag, som vi kunde läsa i Richard V Reeves artikel om karaktärsutveckling i Axess (nr 6/2014).

Vi behöver hjälp för att odla de drag i vår ­karaktär som för oss framåt som individer och som skapar samhällen präglade av möjligheter och rättvisa: förnuft, uthållighet och flit, empati och barmhärtighet. För Paulus kom hjälpen från två håll, från den av Gud skaparen givna lagen och från ­Jesus Kristus som genom frälsningen räddar ­honom från denna ”dödens kropp”.

Reeves ger andra svar, kollektiva om social ingenjörskonst och individuella om vikten av det goda föräldraskapet. Det optimistiska är att det tycks gå att utveckla karaktären, det pessimistiska att det verkar vara svårt. Förändringar är trögflytande även i en så rörlig tid som vår.

Diskussionen om karaktär knyter an till dygdeetiken, som inte minst har haft och har stor bärighet på utformande av yrkesetik. Inom yrkesetiken är sådant som övning, reflektion och medvetenhet grundläggande inslag. Det handlar om att få syn på balansen mellan distans och närhet och om att förnimma den andra. Utgångspunkten är att vi har dessa förmågor och att vår mänskliga utrustning kan utvecklas.

Sådant som att stå ut med att misslyckas, lida nederlag och att kunna gå vidare och lära sig något av situationer är också de viktiga drag i denna typ av etik. Förhållningssätt som ligger nära prestationskaraktären med sina inslag av uthållighet, acceptans för uteblivna belöningar och självbehärskning.

Att dygdeetiken kommit att utvecklas ånyo har flera orsaker. En av dem är det starskott som psykologiprofessorn Carol Gilligans bok In a Different Voice utgjorde när den utkom 1982. I boken gör Gilligan upp med dåtidens teorier kring barns moralutveckling.

Hennes skäl var tvåfaldiga: många studier var gjorda enbart på pojkar och de studier som involverade flickor gav vid handen att flickor hamnade på en lägre grad av moralutveckling. Gilligan ifrågasatte resultaten och hur flickornas svar graderats. Hon kom fram till att man inte kunde tala om högre eller lägre moralutveckling, däremot involverade flickorna andra aspekter i sina uppfattningar om rättvisa, som till exempel relationer, än pojkar.

Boken möttes av ramaskrin från en del håll, även feministiska – ska nu flickor stängas in i relationsträsket igen? – men rönte också stor respekt och är numera att betrakta som en klassiker som förändrade bilden inom delar av etiken.

När det gäller karaktär, moral och social ingenjörskonst är det viktigt att ha i åtanke att det i dessa föreställningar kan ligga implicita uppfattningar om kön, precis som Gilligan visade. Vems karaktär handlar det till exempel om i fråga om tonårsgraviditeter och preventivmedel? Vems ansvar är det att små barn får en trygg och utvecklande miljö och att ”härda ut under föräldraskapets slitiga, tålamodsprövande dagliga uppgifter”, för att tala med Richard V Reeves?

Popular

Douglas Murrays nya bok – saklig och upprörd

I sin nya bok skildrar journalisten Douglas Murray Hamas brutala attack mot Israel den 7 oktober 2023, men också det internationella gensvar som följt – ett gensvar som avslöjar en oroande blindhet för antisemitism.

Torbjörn Elensky Recension 2025 5

Uthållighet och måttfullhet är inte könsneutrala dygder. I den sociala ingenjörskonstens namn har måttfullhet alltid varit mer klädsamt på en kvinna – och renlighet innefattat något mer bland idealen och sexualsynen för en kvinna än för en man. Förnuftet har varit mer en manlig dygd än en kvinnlig. Det har faktiskt till och med betraktats som en synd att göra anspråk på att använda förnuftet om du är kvinna.

Ingenting är således enkelt. Men det som många av oss kan enas om är behovet av att utveckla vår karaktär – och att detta har sysselsatt människan i alla tider.