Sömniga pandor, tjuriga katter, bäbisar med tre huvuden och islamistiska halshuggningar tar hem klickspelet. Massmedierna har till sist – oavsett storlek – inget annat val än att följa annonspengarna.

Efter riksdagsvalet försökte optimistiska statsvetare leda i bevis att intresset för politik har ökat. Valdeltagandet steg ju något. Unga svenskar säger sig brinna mer för politiska sakfrågor än vad till och med 68-generationen gjorde i motsvarande ålder.

Tillåt mig att tvivla. En cynisk men tyvärr troligare förklaring är att politiken har kidnappats av nöjesbranschen.

Det här kan tyckas motsägelsefullt, eftersom pandajournalistikens emotionella kickar drar i motsatt riktning mot politikens krångliga ord, tröga processer och abstrakta visioner. I själva verket är det följdriktigt.

N&auml...