Men de är knappast ensamma. Räck upp en hand den som läst en framtidsskildring där världen blir bättre? Från Cormac McCarthys Vägen till Dmitrij Gluchovskijs Metro 2033 är det post-apokalyps – med eller utan zombier – som präglar framtidsvisionerna.

Frågan är vad detta säger om våra verkliga framtidsvisioner. Är det bästa vi kan hoppas på att undvika en katastrof? Eller finns det några idéer om hur något skulle kunna bli bättre?

Åtminstone tycks nya teknologier när de dyker upp på radarn oftare framställas som hot, snarare än möjligheter. Robottekniken utvecklas nu i rasande fart (se Axess nr 3/2014). Och de frågor som ställs är: Kommer de att ta våra jobb? Kommer de att ta över världen helt? Först i andra hand undrar vi: Hur kan vi använda dem för att göra livet bekvämare och bättre?

Kanske är framtidsdystopierna – liksom deckarvurmen – bara ett tecken på att vi har det väldigt bra? En gnutta skräck och mörker i en annars ganska ljus tillvaro.

I själva verket har framtiden, under ganska lång tid nu, faktiskt blivit ljusare. Den stora berättelsen under de senaste 50 åren är den om hur allt fler människor kommit att leva materiellt drägliga liv. Till stor del tack vare teknologiska framsteg.

Men det finns också de som ser ett problem med dystopierna. Varifrån ska idéerna om en bättre framtid komma om de inte kommer från litteraturen? Science fiction-författaren Neal Stephenson är en av de som menar att bristen på positiva framtidsskildringar utgör ett problem för samhället och vetenskapen. I höst publiceras hans antologi Hieroglyph. Stores and Visions for a Better Future.

Frågan är dock om de teknologiska visionerna inte glömmer en sak – människan. Visst kan man tänka sig en framtid där det är möjligt att bo på Mars – men vem vill göra det?

Dagens mobiltelefoner är många gånger kraftigare än forna tiders stordatorer. Och vi använder dem till – att titta på bilder av gulliga katter eller lajka andras fredagsmys och träningsuppdateringar. Tekniken utvecklas i exponentiell takt men vi människor, tja vi tycks fortfarande vara rätt nöjda med att samlas kring ett stycke grillat kött.