I höstas lade TCO ett uppmärksammat förslag om att förnya a-kassan. Att höja taket och jämna ut avgifterna var ståndpunkter som redan hade ett brett stöd.

Det märkliga var förslagen kring grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen, 320 kronor om dagen. Om man hade tjänat sammanlagt 8 000 kronor under sex månader eller om man överhuvudtaget hade haft något arbete under tre månader skulle man vara kvalificerad för grundersättningen på drygt 7 000 kronor i månaden.

Jag trodde först att jag hade läst fel. Enligt dagens system ska grundbeloppet vara proportionellt mot arbetstiden, det vill säga bara halvt grundbelopp för den som arbetar halvtid. Men nej – så tänker inte TCO. Den som kommer över gränsen ska ha hela beloppet.

Och jag som trodde att medborgarlönen var politiskt död. Men det finns frågor som har nio liv.

Då frågade jag dottern hur mycket hon tjänade på sitt extrajobb på McDonald’s under gymnasiet.

– Två tre tusen i månaden, kanske, svarade hon.

– Grattis – då har du kvalat in till a-kassan!

Praktiskt taget utan någon ribba alls ligger systemet vidöppet för manipulation. Curlande föräldrar kan anställa sina barn i sina fåmansbolag, betala ut några tusenlappar och trygga deras a-kassa. Mindre nogräknade yrkesmän kan säga sig leva på a-kassa och ta odeklarerade knäck som svart grädde på moset. På så vis skulle medborgarlönen i TCO-tappning bli ett kraftigt motmedel mot rut- och rot-ansträngningarna att vitmena husarbetet.

Än mer häpen blev jag någon tid senare, när Dagens Arena (23/11 2012) intervjuade Irene Wennemo, huvudsekreterare i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. TV4-Nyheterna hade uppgett att utredningen enats om att reformera a-kassan med TCO-förslaget som utgångspunkt. Hon bekräftade läckan.

– Vi hade möte i måndags med alla parlamentariker och har haft en diskussion före det. Det har varit full accept på att det är det här som ska vara inriktningen på vårt arbete framöver. På så sätt är det ett väldigt tydligt mandat. Sen betyder inte det att man automatiskt lyckas komma överens. Men från att man stod väldigt långt ifrån varandra och drev på för väldigt olika modeller har vi nu en mycket tydligare skiss på hur det i huvuddrag ska se ut, sade hon enligt Dagens Arena.

Hur är detta möjligt? Visst, Miljöpartiet har kanske bevarat sina gamla böjelser, och Centerpartiet har drivit grundtrygghet ända sedan bondeförbundet månade om de inkomstlösa hemmamororna. Men de andra?

Formellt sett kan man hävda att man inför en allmän a-kassa utan att göra den obligatorisk. När kvalgränsen för grundbeloppet sätts till någon tusenlapp i månaden har praktiskt taget alla kommit med, även om det fortfarande är frivilligt att bli medlem för att nå kassornas högre belopp. Det kan förefalla vara en elegant lösning på a-kassedebattens gordiska knut, obligatoriet.

Men kanske är det framförallt därför att förslaget kan framstå som svaret på alla kommunala jungfrurs bön. Ju större hål det blivit i a-kassan, desto fler måste utnyttja det kommunala försörjningsstödet, det som en gång hette socialbidrag. Med TCO:s generösa regler skulle stora delar av försörjningsstödets mottagare flytta över till den statligt finansierade a-kassan. Simsalabim! fast då glömmer kommunföreträdarna finansieringsprincipen, som innebär att staten omedelbart skulle minska de kommunala statsbidragen med lika mycket.

Men det finns starka skäl emot.

Rent praktiskt skulle överflyttningen betyda att Arbetsförmedlingen tog över många av försörjningsstödets mottagare. Hur ska den klara det? Förmedlingen har det svårt nog att klara dagens arbetslösa. Hur ska förmedlarna dessutom hinna hjälpa ännu fler sökande, som ofta har långt fler och svårare problem än bara arbetslösheten?

Populärt

De sagolika systrarna Mitford

Bland de omtalade systrarna Mitford fanns både skickliga författare, fascistsympatisörer, en hertiginna och en kommunist, skriver Moa Ekbom.

Moa Ekbom Kultur 2025 4

Medborgarlönens förespråkare brukar vilja finansiera sina förslag med alla tänkbara andra stödformer, den här gången i första hand försörjningsstödet. Med lite god vilja och fingerfärdighet i kalkylerna kan man möjligen få beloppen att stämma överens i ett statiskt perspektiv, men vad skulle konstruktionen betyda för den övriga befolkningens lust att underordna sig slaveriet och betala skatt?

Det är inte heller troligt att medborgarlönen i längden skulle bli särskilt billig. Grundbeloppets miniminivå skulle vara känslig för snyftreportage i massmedierna. Hur ska man kunna leva på 7 000 kronor i månaden? kommer frågan att ställas, och svaret kommer ofta nog att vara: Det går inte. Och vem klarar då att hålla emot trycket, när valdagen närmar sig?

Framförallt löser medborgarlönen knappast några problem. För att minska försörjningsstödet vore det klokare att återinföra plusjobben, som rätt utformade kan bli en trampolin in på den reguljära arbetsmarknaden för dem som stått längst utanför. För ungdomsarbetslösheten är det viktigaste att ta vara på den senaste avtalsrörelsens överenskommelser om introduktionsjobb, i synnerhet om jobbpakten mellan parterna och regeringen kan göra dem lättare att inrätta.

Måtte socialförsäkringsutredningen tänka ett varv till, och besinna sig. Medborgarlönen är en ande som aldrig bör släppas ur flaskan. Det vore ett grundskott mot arbetslinjen – och det är den som det svenska välfärdssystemet bygger på.

Gunnar Wetterberg är samhällspolitisk chef på Saco.