Tempelriddarna framställs som reli­giösa fanatiker, de bränner häxor på bål och konspirerar mot kungamakten. Men det är långt ifrån hur de egentligen var.

Kyrkohistorikern Kjell O Lejon är en av Sveriges mest aktade teologer. I sin nya bok Tempelherreorden visar han hur korstågen länge var en icke-fråga för muslimerna. Men när Nordafrika och Mellanöstern började koloniseras av européer i slutet av 1800-talet ville man skapa en berättelse om historiska kristna övergrepp. Denna bild har sedan också etsat sig fast och blivit en del av en västerländsk självrannsakan som vi möter i filmer som Ridley Scotts Kingdom of Heaven (2005), Jan Guillous böcker om korsriddaren Arn eller för den delen i västerländska politikers självspäkande retorik.

Profeten Muhammed deltog i 19 strider, när han besegrat judarna i Me­dina år 627 lät han avrätta 700 av dem. När muslimerna intog nya områden fick kristna och judar bevara sin tro, men de fick inte samma rättigheter som muslimer och tvingades dessutom att betala en särskild skatt. Det tog hundratals år för muslimerna att uppnå majoritet i nya erövrade riken, genom ett kraftfullt socialt tryck omvändes kristna och judar till islam.

De kristna hade ett mer komplicerat förhållande till våld. Jesus var pacifist. Men när hans efterföljare insåg att han inte skulle komma tillbaka så snart behövde de finna sätt att berättiga våld för att kunna freda sig i en grym värld. Kyrkofadern Augustinus utvecklade under 400-talet läran om det rättfärdiga kriget, med principer om att våld endast får användas proportionerligt i självförsvar eller för att skapa och upprätthålla fred. Enligt de kristna ska tron komma av personlig övertygelse, för islam var våld ett medel för att tvinga hela världen till underkastelse.

Det var när det hotade bysantinska riket vädjade om hjälp från sina kristna bröder i väster som påven Urban II 1095 manade sin kyrkas medlemmar att bege sig ös­terut och stoppa den muslimska expansionen. Så många som 170 000 män och kvinnor kan ha hörsammat påven och gett sig av i det första korståget.

Det var sedan länge känt att kristna pilgrimer inte färdades säkert till Heliga landet och Tempelherreorden bildades för att skydda dem och de korsfararstater som uppkom i Mellanöstern när muslimerna trängdes tillbaka.

Stora egendomar skänktes till de populära tempelriddarna, som blev en inflytelserik maktfaktor i Europa. Orden ägnade sig åt utlåning och etablerade det första europeiska banksystemet.

Ide området tempelriddarna erövrade och kontrollerade fick muslimer fortsätta att utöva sin religion och erbjöds till och med att göra det i kristna helgedomar. Korsfararstaterna ansågs trygga och välorganiserade, muslimer vittnade om att de fick det bättre än under muslimska härskare.

Tempelherreorden blev med tiden ”för mäktig”. När den franske kungen Filip IV gjort sig bankrutt genom ett blodigt krig mot England ville han åt tempelherrarnas pengar. Ett effektivt bruk av ryktesspridning och ”fake news” väckte misstankar om att Tempelherreorden ägnade sig åt sodomi och kätteri. Genom tortyr ”bekräftades” misstankarna och ordens sista stormästare brändes på bål 1314.

Kjell O Lejon har under många år skrivit några av de mest intressanta fackböckerna på svenska, som utmanar våra invanda och felaktiga föreställningar om det förflutna. Ofta bemöts de med tystnad av den breda offentligheten, men Tempelherreorden skulle kunna få sekulära svenskar att se mer nyktert på sitt kristna arv.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Jenny Sonesson Samhälle 2021 7

—

TEMPELHERREORDEN
OM KORSTÅGENS OCH ORDENS HISTORIA,
NYFUNNA DOKUMENT OCH MODERNT HISTORIEBRUK
KJELL O LEJON
Artos

Se Kjell O Lejon berätta om boken i Axess TV:s ”Veckans bok”.