EN ALLT AGGRESSIVARE ultraortodox grupp i Israel ger intryck av att göra anspråk på det offentliga rummet. I slutet av förra året blev en åttaårig flicka slagen och bespottad för att hon inte var klädd enligt ultraortodoxa normer. Kvinnor har förpassats till den bakre delen av bussar som passerar ultraortodoxa judiska kvarter i Israel. Premiärminister Benjamin Netanyahu kallade händelserna oacceptabla medan polis, som för att bekräfta Israels demokratiska och sekulära natur, gick till angrepp mot ultraortodoxa demonstranter.

Utvecklingen kan förstås som att den ultraortodoxa gruppen hotar Israels demokrati och sekulära livsstil. Men bakom konflikten finns en alltmer trängd, rädd och isolerad ultraortodox grupp som har goda anledningar att oroa sig för framtiden.

Tidigt ställde sig de ultraortodoxa vid sidan av det israeliska samhällsbygget och valde därmed att till skillnad från andra religiösa grupper ta avstånd från sionismen. För dem innebar bildandet av en judisk stat att förhäva sig och gå händelserna i förväg. När tiden var inne skulle Messias komma och Guds utlovade löfte uppfyllas. Nationalstatens symboler och institutioner sågs som avgudadyrkan och hädelse. Att dessutom begränsa religion till individens sfär istället för att se det som samhällets sammanhållande kitt upplevdes som ett direkt hot mot judendomens framtid.

Med Förintelsen i färskt minne och en statsbildning inom räckhåll mötte Ben Gurion, Israels första premiärminister, företrädare för den ultraortodoxa organisationen Agodat Israel,Israels gemenskap. Mötet ledde till överenskommelsen Status-quo som reglerade relationen mellan det sekulära samhället och de ultraortodoxa. Överenskommelsen garanterade att sabbaten skulle vara Israels officiella vilodag då ”sabbatsstämning” skulle råda i hela landet. Alla affärer, restauranger, biografer och liknande skulle hålla stängt. Dessutom skulle landets offentliga transportsystem stå stilla. Alla statliga instanser skulle följa den judiska dietlagen kosher. Äktenskap och skilsmässor skulle skötas endast av rabbinska domstolar och den ultraortodoxa gruppen garanterades ett eget utbildningssystem befriat från utbildningsministeriets läroplan och insyn. Dessutom skulle de som studerade i religiösa skolor, jeshivot, befrias från värnplikt som i Israel är 3 år för män och 2 år för kvinnor, varefter män inkallas till repövningar fram till 55 års ålder.

SEDAN 1948 HAR den ultraortodoxa gruppen genom hög nativitet vuxit markant till antal, men samtidigt har också det israeliska samhället förändrats. Framförallt har Israels sekulära karaktär blivit allt tydligare.

Sabbatsstämningen som utlovades i Status-quo är bruten. Kaféer, restauranger, biografer, nattklubbar och shoppingcentrum är öppna på sabbaten. Många fler israeler har bil idag än för 60 år sedan och gör gärna utflykter på helgdagen.

Fläsk och skaldjur, som inte är kosher, var så gott som omöjligt att finna på restauranger fram till 1970-talets slut. Idag finns både-och på menyerna på varje israelisk krog med självaktning.

Flera beslut i Israels högsta domstol har gjort landet till ett av världens liberalaste samhällen vad gäller homosexuellas status och rättigheter. För de ultraortodoxa är allt detta ett angrepp på landets judiska karaktär.

Hög arbetslöshet och social isolering har dessutom lett till konflikter inom den egna gruppen. Allt fler motsätter sig till exempel att jeshivot utesluter världsliga ämnen från schemat eftersom studenterna därmed saknar nödvändiga kunskaper för att integreras i arbetslivet. Flera stiftelser i Israel har fullt upp med att hjälpa ungdomar till ett fungerande liv utanför den ultraortodoxa gemenskapen, när de har lämnat sin isolerade omgivning med dess starka sociala tryck.

Inre motsättningar har dock inte hindrat den ultraortodoxa gruppen från att slå vakt om sin särställning genom politisk makt som inte står i proportion till deras antal i samhället. Trots att det ultraortodoxa Torahpartiet inte fick mer än 5 av 120 platser i parlamentet efter valet 2009 upprätthåller det sin starka politiska ställning. Det sker dels genom ett samarbete med det större, ortodoxa Shaspartiet, dels genom att det politiska systemet ger små partier goda förutsättningar att bli tungan på vågen. Spärrgränsen till knesset är två procent. Därtill har en upplösning av stora partier skett till förmån för flera mindre partier, vilket kräver stora koalitioner för att bilda regering.

DEN POLITISKA MAKTEN kan illustreras genom de 62 500 frisedlar som delades ut till ultraortodoxa rekryter år 2010 när Israels befolkning var 7,6 miljoner. 1948, när Israel hade 1 miljon invånare, delades 400 frisedlar ut till samma grupp.

Med lika höga skatter som i Sverige och repövningar med jämna mellanrum har den sekulariserade israeliska medelklassen tröttnat på vad den upplever som en ojämn fördelning av samhällets bördor. Skarp kritik riktas mot ett system som särbehandlar en grupp som å ena sidan livnär sig på bidrag och å andra sidan har oproportionerligt stort politiskt inflytande.

DEN UPPRÖRDA sekulära medelklassens kritik ledde till Tal-lagen som trädde i kraft år 2002 efter Tal-kommissionens påpekande att det inte fanns någon laglig grund för frisedlar till ultraortodoxa ungdomar. Lagen bestämde att under tio år försöka rekrytera ultraortodoxa ungdomar till begränsad tjänstgöring.

Populärt

Amnesty har blivit en aktivistklubb

Den tidigare så ansedda människorätts­orga­­­nisa­tionen har övergett sina ideal och ideologiserats, skriver Bengt G Nilsson.

Bengt G Nilsson Samhälle 2025 2

Lagstiftningen innebar dock inga dramatiska förändringar, bland annat på grund av att armén inte visste hur fenomenet skulle hanteras. Ändå ryckte 2 500 ultraortodoxa in 2011. Augusti 2012 slutar lagen att gälla och en intensiv debatt förväntas om vad som ska komma i dess ställe.

I augusti förra året presenterade den av Benjamin Netanyahu tillsatta Trajtenberg-kommissionen, som granskar Israels sociala och ekonomiska problem, sina första rekommendationer.

I korta drag konstateras att den ultraortodoxa gruppen innebär en svår ekonomisk belastning för samhället och att undermålig utbildning gör att gruppens unga riskerar att marginaliseras. Kommissionen rekommenderar inskränkning av bidragen till religiös utbildning och krav på att införa ämnen som matematik, naturkunskap och samhällskunskap på schemat.

ALLTMER FRIGÖRS DET ISRAELISKA samhället från tidigare religiösa tvångströjor. De ultraortodoxas isolering från det övriga samhället ökar samtidigt som allt fler av deras ungdomar söker sig till sekulära miljöer. För närvarande tyder därför det mesta på att den judiska karaktär som den ultraortodoxa gruppen ville upprätthålla i Israel är på väg att försvagas.