Sätt fart på synapserna

Att tänka fritt är stort. Att tänka smart är trendigt. FOTO: ALAMY

Allt fler böcker om vetenskap hamnar på bästsäljarlistorna. Läsarna vill få en osäker och komplicerad värld förklarad för sig, skriver Charlotta E Lindell.

I bokvärlden står just nu böcker om vetenskap med nytänkande teorier högt i kurs. Efter Yuval Noah Hararis oanade sensationella framgångar med böckerna Sapiens.­ En kort historik över mänskligheten och Homo Deus. Kort historik över morgondagen finns det ett sug efter böcker som förklarar och frilägger samband – läsarna vill förstå världen bättre.

Det finns till och med en ny fackboksgenre som brukar kallas smart thinking; intelligenta men tillgängliga faktaböcker som presenterar ett ämne och även lägger till nya, ofta personliga, infallsvinklar.

”Forskare tillbringar större delen av tiden med att kommunicera med varandra. Det är nödvändigt för att hålla sig på toppen av sin forskning men det gör att vi lätt missar att berätta vad vi gör och om vilka slutsatser vi drar till allmänheten.”

På brittiska bästsäljarlistor har tidigare säkra kort som kändisbiografier gått tillbaka kraftigt de senaste åren – istället är det smart thinking-titlar som efterfrågas alltmer.

Klimatet, krig och pandemi har gjort att både utgivare och läsare i allt större utsträckning söker sig till böcker om vetenskap av olika slag.

Allt fler forskare verkar också inse vikten av att nå ut med sin forskning till allmänheten. En som har gjort det sedan år tillbaka är årets Crafoordpristagare geologen Andrew H Knoll, professor i naturhistoria vid Harvard University. Han kom förra året ut med A Brief History of Earth. Four Billion Years in Eight Chapters. Redan titeln antyder att det inte är ett ogenomträngligt verk utan att den riktar sig till en bred läsekrets. Boken, som är skriven nästan som en detektivhistoria, är givetvis faktaspäckad men med ett tilltal som kan fånga både akademiker och icke-akademiker.

Andrew Knoll har stor bredd på sin forskning och han är mån om att ­sprida vetenskap och kunskap långt utanför de vetenskapliga kretsarna. Jag frågade honom om betydelsen av att nå ut till en bredare läsekrets.

– Forskare tillbringar större delen av tiden med att kommunicera med varand­ra. Det är nödvändigt för att hålla sig på toppen av sin forskning men det gör att vi lätt missar att berätta vad vi gör och om vilka slutsatser vi drar till allmänheten, säger Andrew Knoll.

Anledningarna till att Knoll skrev A Brief History är två. Den första var att han ville försöka få läsare att fascineras av vår planet och dess makalösa historia:

– Det är en fantastisk berättelse, inristad i de stenar som finns i vår omgivning. Allt finns där om man vet hur man ska leta och tolka det.

Det andra skälet var vikten av att sätta in 2000-talets globala förändringar i jordens historia.

– Det är en ovanlig era vi lever i och genom att hjälpa människor att förstå hur det kommer sig att vår fyra miljarder år gamla planet är hotad hoppas jag att fler människor kan bli motiverade att göra något åt det medan tid ännu är.

Smart thinking-genren famnar brett: från Marcus du Sautoys De skapande maskinerna. Hur AI lär sig koda mänsklig kreativitet (2020) till Övervakningskapitalismen (2021) av Harvardprofessorn Shoshana Zuboff. En av de mest framstående böckerna som räknas in i kategorin är Det sjätte utdöendet av den amerikanska författaren Elizabeth Kolbert, inflytelserik vetenskapsjournalist i klimatsamtalet. Hon tilldelades Pulitzerpriset för sin bok om hur människan har förstört och omformat naturen – och hamnade också på första platsen när den brittiska dagstidningen Guardian utsåg ”De 100 bästa fackböckerna genom tiderna”. I sin senaste bok Under en vit himmel. Ett reportage om framtidens natur (Volante, övers. Bitte Wallin) reser Kolbert runt i världen och möter forskare och andra som gör sitt för att försöka rädda vår planet.

Startskottet för smart thinking-­litteraturen kan spåras tillbaka till främst två böcker: Blink (2005) av Malcolm Gladwell och Tänka, snabbt och långsamt (2011) av Daniel Kahneman, som båda blev storsäljande fenomen i en mängd länder.

De beskrivs ibland som den moderna smart thinking-genrens yin and yang. Gladwell, menar att de beslut vi fattar snabbt, med magkänslan som grund, inte sällan visar sig vara de rätta. Psykologen Kahneman, å sin sida, förespråkar väl övervägda beslut och lyfter fram riskerna med att fatta snabba beslut. Något som han baserar på bland annat sina studier i ”beteendeekonomi”, en disciplin som han är upphovsman till.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Gladwells böcker gjorde honom gans­ka omgående till en marknadsförings­guru och efterfrågad föredragshållare. Detsamma gällde ekonomen Steven D Levitt, en av männen bakom försäljningssuccén Freakonomics (2005) – en banbrytande bok som tar avstamp i påståendet ”om moral handlar om hur vi skulle vilja att världen fungerade, handlar ekonomi om hur den faktiskt fungerar”. Levitt betraktar omgivningen med en ekonoms ögon – på ett okonventionellt sätt; att koppla ihop Rumäniens abortpolitik med brottsligheten i USA är knappast självklart.

När det gäller svenska böcker är marknaden ännu inte fullt lika livlig som i USA och Storbritannien, men den finns och växer sig starkare och starkare. En svensk representant, Ålevangeliet av Patrik Svensson, tog sig långt utanför Sveriges gränser och i höst utkommer hans nya bok Den lodande människan. Havet, djupet och nyfikenheten – essäer om de nyfikna människorna som genom alla tider har gett sig ut på öppet hav för att utforska, kartlägga och försöka förstå havet.

I vatten ”utspelar” sig också Vatten­varelser. En kulturhi­storia (Bladh by Bladh) av Jakob Christensson, docent i idé- och lärdomshistoria, som tilldelades Stora fackbokpriset 2021. I tolv essäer om lika många havs­levande djur serveras kulturhistoria i samspel med vackra illustrationer.

Upplysande och tankeväckande som får fart på synapserna i hjärnan – så kan smart thinking-genren sammanfattas och vi lär få se en strid ström av smart thinking-böcker också inom en överskådlig framtid.

En av de mest omtalade och eftertraktade titlarna i förlagsbranschen just nu är Everything is Material av Maikel Kuijper, holländsk arkeolog och”tänkare” som är docent vid Leiden University i Holland. I sin bok guidar han läsaren genom de stora epokerna av material som betong, stål, plast, trä, gödningsmedel och glas. Kuijper visar oss hur olika material inte enbart har bevittnat människans historia utan hur de har ändrat och förändrat den. Enligt författaren använder vi lika många saker på en enda dag som en person för femtusen år sedan använde sig av under en hel livstid. Vi har byggt upp världen av ämnen som förstör miljön – plast, betong, stål och gödningsmedel. Vad vi kan göra för att förändra läget på just den fronten? Svaret på den frågan tar sig Maikel Kuijper sig an med inte bara arkeologisk bakåtblick utan även med framtidsblick.

Charlotta Eruths Lindell

Journalist.

Mer från Charlotta Eruths Lindell

Läs vidare