Och medan timmarna gick och Skåne blev till Halland och Halland blev till Västergötland var de försjunkna i sina mobiler. De hade små vita plastbitar i öronen, ibland log de, var för sig, ibland klappade han henne lite i håret. Ingen sa något till den andre, överhuvudtaget.

Det var absurt, men bara en hårdragning av hur det ofta ser ut när man betraktar unga människor som ”umgås”. De är tillsammans, fast ensamma, för de är främst med sina telefoner. Det är där deras huvudsakliga uppmärksamhet finns. Chatgrupperna på telefonen är verkligare och viktigare än de klasskamrater av kött och blod som man sitter tillsammans med på bussen.

Det är inget marginellt fenomen.

Snapchat är ett slags meddelande-app som idag används av 90 procent av alla svenska 13–24-åringar. Och förlåt, men syftet med tjänsten är att fjanta till all kommunikation. Sekundsnabba selfies som försvinner direkt efter att någon tittat på dem, korta, ofullständiga meddelanden, komiska filter, fnissiga filmer, meningslösa listor över vilka man haft meningslös kommunikation med under högst antal dagar.

Oförargligt, javisst, men när notiserna från appen ständigt distraherar en 13- eller 15-åring, så är det inte oskyldigt längre. Det är tid och energi och fokus som läggs på – inget, men ett inget som likväl fyller själen, liksom vitt bröd fyller magen.

Och du har sett dem, ungdomarna som sitter på busshållplatser, på spårvagnar och kanske rentav hemma i din soffa, som svajpar sig igenom film efter film efter film efter film. De befinner sig förmodligen i det Kina-ägda universumet Tiktok, med musikvideor, sketcher, sminktips och sportklipp – en ändlös kavalkad av trams och utseendefixering.

Men det är mycket värre än så, vilket har blivit uppenbart sedan 7 oktober. Tiktok är ett hav av desinformation och propaganda, och algoritmerna driver snabbt användarna i den riktning de en gång har råkat titta. Den som ser en propagandafilm från Hamas, får en till och en till, och befinner sig snart på en plats där all nyhetsförmedling från Mellanöstern sker genom ett Hamas-filter och där antisemitism känns som något helt normalt.

Det är djupt, djupt problematiskt att ett kinesiskt företag äger och styr appen som är den snabbast växande bland ungdomar, som fyller en allt större funktion som nyhetsförmedlare, och som driver på en extrem polarisering. En polarisering av väst som lustigt nog råkar ligga precis i Kinas intresse.

Varför låter vi detta fortsätta, på det här sättet?

Som den världskände sociologen Jona­than Haidt, och många fler med honom, menar, beror sannolikt den kraftigt ökade psykiska ohälsan hos tonårsflickor på användningen av sociala medier. Ett ständigt närvarande grupptryck, en ständig risk att bli utnyttjad på olika sätt, extrem kroppshets och utseendefixering – och därtill den konkreta kostnaden av många timmars scrollande och svajpande varje dygn: färre riktiga vänner, tunnare band till familjen, minskad sömn. Ja, men självklart mår flickorna sämre nu än tidigare!

Tidöpartierna har lovat att grundskolan ska bli mobilfri. Det är ett bra första steg. Men det räcker inte. I USA pågår en diskussion om att införa betydligt högre åldersgränser för sociala medier. Tanken på att förbjuda Tiktok är inte heller främmande för lagstiftarna. I Danmark har regeringen luftat idén om att förbjuda sociala medier för minderåriga.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Jenny Sonesson Samhälle 2021 7

Men i Sverige förbjuder vi bara sådant som är skadligt för ungdomarnas kroppar, som alkohol, tobak och droger. Själen spelar ingen roll. Vi intalar oss att ungdomar kan lära sig att använda sociala medier på ett lagom och hälsosamt sätt. Det finns det inget som tyder på. Istället sjunker läsförmågan, finmotoriken blir sämre för varje årskurs, och besvär som sömnsvårigheter, nedstämdhet och ångest ökar.

Politiker, skola och föräldrar – vi behöver alla visa att tioåringar klarar sig utan smarta telefoner, att 12-åringar mår bättre utan Tiktok, att 14-åringar inte gagnas på något sätt av att ha Youtube i mobilen.

Vi säger saker som att ”vi måste rädda klimatet” – men kan inte ens rädda våra egna barn från det gift som förslöar deras sinnen. Hur är det möjligt?