VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Hur ska det gå för Europa?

Högerpopulismen går stadigt framåt i EU samtidigt som socialdemokratin är på fortsatt dekis. Det är en av huvudpoängerna i Timbros ambitiösa satsning ”Timbro Authoritarian Populism Index 2019”. Några fler slutsatser ur rapporten: 26,8 procent av alla väljare i Europa röstade på ett auktoritärt populistparti i de senaste nationella valen, på en aggregerad nivå har stödet för auktoritära populister ökat i tio av de senaste elva valen till olika nationella parlament och medianstödet för vänsterpopulistiska partier är på blygsamma 1,3 procent.

En invändning skulle kunna vara att skillnaderna mellan de olika partierna på sina håll är stora – varför det riskerar att förvirra snarare än förtydliga när norska Fremskrittspartiet hamnar bredvid det betydligt radikalare tyska AfD – men så är inte heller statsvetenskapen en exakt lära. Med det sagt illusterar Timbros index fortfarande en tydlig utveckling.  

Statistiken är nedslående, men inte särskilt oväntad. 2017 tolkades visserligen Mark Ruttes och Emmanuel Macrons segrar i det holländska respektive franska nationella valet av vissa bedömare som intäkt för att populismen hade ”peakat” efter Trump och brexit året dessförinnan – men om man undersökte hur stödet för olika populistiska partier i stort faktiskt såg ut i Europa stod det klart att trenden var allt annat än bruten.

Vad innebär det här för framtidens EU? I maj är det val till Europaparlamentet och de populistiska partierna väntas göra ett succéval. I en mycket läsvärd artikel i tidningen Spectator skriver tankesmedjan ECIPE:s vd Fredrik Erixon om att det europeiska samarbetet kan komma att förändras i grunden. Från att ha velat avveckla och/eller ta sina respektive medlemsländer ut ur EU har populisterna ändrat strategi och vill nu i stället reformera institutionerna inifrån. 

För de partier som är kloka nog att inse de många fördelarna med EU-medlemskapet, men som förhåller sig svalare till idén om stora kliv mot en federation, innebär den nya populiststrategin en huvudvärk. Så länge SD (och V) drev på för ”swexit” var det enklare för resten av partierna att stå för ett tydligt alternativ – nu gäller det att vässa argumenten extra noga inför vårens EP-val.    

 

Att flyga eller icke?

På 1600-talet var Sverige som bekant en militär stormakt. Mindre bekant är att vi inte hade ett motsvarande kulturellt kapital och att dåvarande riksrådet, Axel Oxenstierna, drog sig för att bjuda in utländska gäster eftersom han skämdes för den kulturella misär de snabbt skulle upptäcka.

I dag är situationen om inte den omvända, så åtminstone skruvad några varv i en skrattspegel.

Sverige är som bekant militärt svagt, och verkar vilja att kulturen ska gå samma väg. I princip är kulturen politikens nya slagfält där ord som genus, mångfald och antirasism väger tyngre än genuin kunskap om hantverket, bildning och förmågan att sätta sin konstform i en historisk kontext. Det har även påståtts att Sverige inte ens har någon egen kultur, så vad finns det då att värna om?

I dag rapporterade kulturnyheterna att Helsingborgs konserthus kommer att sluta flyga in artister av miljöskäl och chefen för Stockholms konserthus utesluter inte att ”flygstopp blir den ultimata konsekvensen”.

Den ultimata konsekvensen av flygstopp blir å andra sidan att vi i Sverige får nöja oss med artister från närområdet. Det är tveksamt om ens artister från södra Europa har möjlighet att ta tid ur sina späckande scheman för att i den heliga miljömedvetenhetens namn skumpa runt i Europa och upp till Sverige.

Mer problematiskt blir det när vi i Sverige redan urholkat vårt eget kulturliv att klippa banden med resten av världen. Vårt kulturkapital börjar därmed närma sig den nivå där man bör tänka i samma banor som Oxenstierna – hur ser detta ut för omvärlden?

Någonstans måste vi vänja oss vid tanken på att inte vara en stormakt. Vi är inte en geografisk stormakt, vilket är ett av skälen till att vår klimatpåverkan är minimal. Vi är inte heller en moralisk stormakt med skyldighet att rädda hela planeten.

Kulturlivet är ofta ett bra lackmustest på hur det står till i ett rike. Om vårt kulturliv lär oss något så är det snarare att vi borde fundera på att rädda oss själva.

Konservativ Timbrofrukost

Håller Sverige på att svepas med i en ”konservativ våg”? Högst upp på dagordningen nu för tiden är ju nästan bara frågor som främst rör lag och ordning – såväl som på gatan, ute i skolan och i migrationspolitiken. Nja, en sådan analys är allt för ytlig – snarare är det verkligheten som tvingar fram den ”konservativa  agendan”.

Men att det finns ett nymornat intresse för konservatismen som ideologi stämmer helt klart. Ett tecken i tiden är att tankesmedjan Timbro arrangerade ett frukostseminarium på temat konservatism i tisdags, som ett led i en längre serie ideologiföreläsningar. I panelen ingick Smålandspostens politiska chefredaktör Fredrik Haage, statsvetaren Katarina Barrling och Expressens Torbjörn Nilsson som under ledning av Timbro förlags Andreas Johansson Heinö vände och vred på konservatismen.

Varför har beteckningen ”konservativ” länge haft en negativ klang i svensk debatt, till skillnad från det betydligt mer positivt laddade etiketten ”liberal”? Hur har förhållandet mellan liberalism och konservatism sett ut inom Moderaterna? Kan Sverigedemokraterna betecknas som ett konservativt parti? Varför uppstår det så lätt förvirring när den konservativa ideologin ska diskuteras på ett sätt som det sällan gör när de andra ”–ismerna” avhandlas? Var bedrivs den konservativa idédebatten idag?

Det är bara ett axplock av några av frågeställningarna som dök upp under samtalet. Som startpunkt för en fortsatt idédebatt om konservatism var tisdagens Timbroövning lika välkommen som välbehövlig.


Veckans bok - 2018

Adam Cwejman, Lotta Gröning, PJ Anders Linder och Erik Thyselius intervjuar aktuella fackboksförfattare under bokmässan i Göteborg. Alla intervjuer sänds textade och kan även ses fritt på Axess Play.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Engelsbergsseminariet 2017: Nationer, stater och imperier

Utvalda föredrag från ett tvådagars seminarium på Engelsbergs bruk 8-10 juni 2017, med titeln: Nation, State and Empire.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast