VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Miljörörelsens teologiska kris

kärnkraft högupplöst.jpg

Hot eller hopp? Foto: Martin Vorel (Public Domain)

Den offentliga diskussionen om kärnkraftens framtid har på senare tid ändrat karaktär i Sverige: Är tekniken verkligen så föråldrad som kritikerna menar? Går det att lägga ned kärnkraften och samtidigt nå de högt ställda ambitioner som klimat- och miljöpolitiken ställt upp? Är det klokt att eventuellt göra sig beroende av rysk naturgas, i det fall vi inte kan kompensera kärnkraftens avveckling med solpaneler, vindkraftverk och god vilja?

En faktor som bidragit till tillnyktringen är givetvis energipolitikens totala misslyckande. Nu är inte längre frågan om Sveriges elförsörjning en teoretisk övning – både medborgarna och näringslivet måste förbereda sig på elbrist. Ett av svensk industris framgångsfundament – billig och säker energi – är därmed på allvar hotad. Och med den grunden för vårt välstånd.

För de som bestämt sig för att kärnkraften är för farlig och därför måste bort är det inte säkert att ovan ekonomiska argument spelar någon roll. Vad som däremot är betydligt jobbigare för dagens kärnkraftsmotståndare är att FN:s klimatpanel IPCC räknar in kärnkraften som en av del av lösningen om jordens medeltemperatur inte ska överstiga 1,5 grader i framtiden.

Under ett seminarium arrangerat av studieförbundet SNS (19/6) om kärnkraftens betydelse för klimatet och näringslivet slog det mig att IPCC:s ställningstagande utgör ett slags modernt Teodicéproblem för hela miljörörelsen: om IPCC är god och kärnkraften ond – hur kan då IPCC inte förkasta kärnkraften?

Inom kristendomen blev med tiden den mest accepterade lösningen på problemet (mycket förenklat) att Gud gett människan den fria viljan och därmed också möjligheten att utföra onda såväl som goda handlingar. Jesu död på korset skapar en mening med det meningslösa lidandet och möjliggör för människan att välja det goda – ett liv med Gud.

På scenen frågade moderatorn en av talarna om inte IPCC hade en poäng med att kärnkraften har en roll att spela i arbetet mot temperaturhöjningen. Trots att frågan upprepades fick publiken inte något entydigt svar. Det handlade inte om strikta rekommendationer, egentligen. Samtidigt som rapporten var oerhört viktig. Men kärnkraften var fortfarande inte rätt lösning. Det hela förde tankarna till en våndande präst som inför församlingen försökte förklara allsmäktig Guds godhet samtidigt som det finns ondska i världen.

Tids nog kommer säkert miljörörelsen att finna en lösning för att bringa frid i de egna leden. Det brukar religioner göra.

En fråga om perspektiv

vattenglas.jpg

Halvfullt eller halvtomt? Det beror på vem man frågar. Foto: Creative Commons.   

Hur mycket är för mycket? Den tanken slog mig när jag lyssnade på panelen i SR:s Godmorgon, världen! (16/6). Ett av ämnena för dagen var, kortfattat, om oron som människor kan uppleva av att deras samhällen förändras på grund av migrationen är legitim eller inte.

Olov Abrahamsson (chefredaktör för Norrländska Socialdemokraten), refererade till statistik som presenterats i samband med Järvaveckan som visade att 5,4 procent av Sveriges befolkning lever i ett ”utanförskapsområde” – och att många av de som bor i dessa områden går till jobbet varje dag. Abrahamsson menade att 5,4 procent i sammanhanget var en liten del av den totala befolkningen, och att man därför inte bör göra migrationen till ett större problem än vad det faktiskt är. Jag förstår Abrahamssons poäng och att han inte menar något illa. 

Samtidigt motsvarar drygt fem procent av Sveriges befolkning nästan ett helt Göteborg. Är det då fortfarande rimligt att argumentera att problemet inte bör göras större än vad det är? Kanske. Men hur många människor måste då bo i utanförskapsområden för att retoriken och politiken ska anses vara i samklang med de problem migrationens baksidor för med sig? Ett helt Stockholm? Två?

Frågan pockar på ett svar.

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.       

Fredsskadat fikaland

kaffebyran.jpg

Det var en gång en kaffekedja som ville valla in nya kunder. För att lyckas med det ropade man ”vargen kommer!” vitt och brett. Människor kom störtande för att hjälpa, men upptäckte att de kunde köpa billigt kaffe så de förstod att det inte fanns någon fara. Så en dag havererade ett kärnkraftverk i ett land inte alltför långt bort och det farliga nedfallet blåste in över våra gränser. Larmet ljöd (facit: för att få alla att gå in, stänga fönster, dörrar och ventilation och lyssna efter information på P4). Men allt som hände var att människor flockades hos kaffeförsäljaren i hopp om mer fika och dog på kuppen.

Aisopos fabel om pojken och vargen (här ovan i modifierad version) lär oss att den som ljuger till slut inte blir trodd ens när han talar sanning. Man ska inte ropa varg. I förra veckan hänvisades till larmsignalen ”Hesa Fredrik” för att göra reklam för Pressbyråns kaffeförsäljning.

Det kan förvisso anses lite fyndigt. Nästan all PR är god PR och kampanjen kunde ha riktat nytt ljus och intresse för vårt viktiga larmsystem. Om Pressbyrån också hade erbjudit samhällsinformation om larmet förtryckt på kaffemuggarna så hade det rentav varit riktigt smart.

Tyvärr var det inte första gången ”Hesa Fredrik” kuppades i reklamsyfte. Om fler föreningar och företag börjar använda larmet för sina egna syften och vinningar blir larmsystemet urvattnat och människorna snart offer för ”vargen”.

Det är för övrigt lite beklämmande att vi är så pass fredsskadade att vi tänker ”tre-fika!” när räddningslarmet om kris eller krig går.

 

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.


Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund, Erik Thyselius och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast