VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tvingas vi kalla in råttfångaren i Hameln?

Råttorna har alltid varit med oss. Dit vi flyttar tar sig även råttorna och där vi äter och lever frodas de. Den medeltida folksagan Der Rattenfänger von Hameln – som genom bröderna Grimms tolkning från 1816 lever vidare – påminner oss om faran. Det gäller att betala för saneringen, annars kan det straffa sig.

Nya siffror från Anticimex visar att antalet råttsaneringar i Göteborg ökade med 40 procent under 2017. Problemet med råttor finns över hela landet och mest drabbade är våra storstäder. Det är bland annat byggprojekt som har tvingat upp råttorna ur marken. Men bristande sophantering är kanske det allvarligaste felet vi behöver åtgärda.

Många av de gifter som tidigare använts för att bekämpa skadedjuren är idag förbjudna. Nu tvingas man försöka övervinna djuren genom kartläggning… detektivarbete är tyvärr en alltför långsam metod: Ett råttpar kan förökas till mellan 800-1000 råttor på ett år, säger Håkan Rystrand på Anticimex.

Vi måste kunna fortsätta bygga bostäder, men vi måste också bli bättre på att hantera våra sopor – både på det privata och det offentliga planet behövs åtgärder. Det är en låg kostnad sett till den sjukdomsspridning och förstörelse som råttepedemier kan orsaka. Det kan vi lära av såväl Råttfångaren i Hameln som av historien.

I Mello- och falukorvsland bryr sig ingen om Europa

Vad vill Sverige i EU? I takt med att Frankrikes och Tysklands planer för djupare europeisk integration rycker allt närmare ökar nödvändigheten av ett sammanhängande svar på frågan. Det räcker med att lyssna på Macron och läsa vad tyska social- och kristdemokrater kommit överens om i koalitionsförhandlingarna, för att inse att EU står inför vad som kan visa sig bli avgörande förändringar.

Socialdemokratiska studentförbundet i samarbete med Friedrich Ebert-stiftelsen ska ha en eloge för deras ambition att försöka lyfta frågan. På ett fullsatt seminarium i torsdags (15/2) på Handelshögskolan deltog bland annat EU- och handelsminister Ann Linde (S) och Tysklands EU-minister Michael Roth (SPD). Roth deltog även i koalitionsförhandlingarna mellan CDU/CSU och SPD.

Stämningen var god – undergångskänslan från 2016 efter brexit hade bytts ut mot optimism. Budskapet: Tyskland är på god väg att bli Sveriges viktigaste allierade i EU. 

Linde lyfte regeringens sociala pelare och menade att arbetet med att stärka EU:s sociala dimension var en av orsakerna till den ökade optimismen till europasamarbetet bland medborgarna. Roth lovordade sin kollega och konkretiserade vad han såg framför sig: EU måste införa minimilöner och en socialförsäkring som garanterade lägstanivån på välfärden i samtliga medlemsländer.

Tyvärr blev det inte tillfälle för Linde att förklara hur hon ställde sig till de idéerna. Det hade annars öppnat för flera intressanta frågor: Vad betyder det för Sverige om allt fler frågor som rör arbetsrätt och välfärd lyfts upp på den övernationella nivån? Vill vi ha en europeisk minimilön? Eller en uniform socialförsäkring? Går detta att förena med den svenska modellen? I så fall hur?

Att Sveriges roll i det EU som nu håller på att ta form inte diskuteras mer är märkligt med tanke på att statsminister Stefan Löfven (S) gjort ett så stort nummer av den sociala pelaren – vars hela syfte går ut på att stärka den sociala dimensionen i EU. Att statsministern varit lika mån om att påpeka tyngden av pelaren som att den absolut inte kommer att leda till några bindande avtal, kanske ger en fingervisning om varför.

Torsdagens seminarium visade tydligt på kulturskillnaderna mellan Sverige och Tyskland i synen på EU:s sociala dimension. Där regeringen ser att varje medlemsland ska uppmuntras till att frivilligt öka sina sociala åtaganden – ser tyskarna ett instrument på vägen mot ökad överstatlighet.

Hur kommer den svensk-tyska relationen utvecklas när det går upp för Berlin att Sverige – sannolikt – inte är så piggt på att införa minimilöner och socialförsäkringar hopknåpade i Bryssel?

Tiden då den här typen av svåra frågor kunde viftas bort är sedan länge förbi. Tyvärr lär det offentliga samtalet fortsätta kretsa tryggt kring falukorv, Trump, Mello och bilbränder. Ointresset för Europa är och förblir en av de svenskaste värderingarna.

Rödsvart röra i missnöjt Tyskland

Det går fort nu i tysk politik. Efter att först ha sett ut som den stora vinnaren i koalitionsförhandlingarna förlorade SPD:s avgående partiledare Martin Schulz hela sitt politiska inflytande inom loppet av några dygn. Schulz uttalade vilja att bli näste utrikesminister blev hans fall. Enligt medieuppgifter hade Schulz lovat partikamraten och nuvarande utrikesminister, Sigmar Gabriel, att denne skulle få behålla posten i en ny storkoalition (”GroKo”). Den öppna konflikten mellan de forna vännerna blev droppen för SPD. I medierna har Schulz getts det poetiska namnet ”Ikaros från Würselen” (efter hans hemstad) och av ministerdrömmarna återstår endast hans plats i Förbundsdagen.

I dag (13/2) någon gång på eftermiddagen avgörs det om Andrea Nahles kommer att utses till provisorisk ledare för SPD – men partiavdelningarna delstaterna Berlin och Schleswig-Holstein motsätter sig. Den nordtyska staden Flensburgs borgmästare Simone Lange utmanar öppet Nahles om posten. Sannolikt kommer Nahles ändå att segra, men det regionala motståndet bidrar till bilden av ett parti i kaos. Det bådar inte gott inför den stundande omröstningen då SPD:s medlemmar ska ta ställning till att ingå i en ny GroKo eller ej.

Inom CDU lär det inte bli något partiledarbyte på ett tag – Angela Merkel kommer att sitta hela mandatperioden ut. Det meddelande hon i en intervju med tv-kanalen ZDF i söndags. ”Jag tillhör de människor som också håller vad de lovat”, svarade hon mot bakgrund av att hon gentemot väljarna förpliktigat sig att sitta fyra år till.

Samtidigt växer missnöjet inom de egna leden i takt med att resultatet från koalitionsförhandlingarna sjunker in. Merkel uppfattas ha gett efter alldeles för mycket för SPD i syfte att hålla sig kvar vid makten. Konservativa FAZ ger vetenskapligt eldunderstöd åt den känslan: 70 procent av innehållet i koalitionsuppgörelsen uppges vara socialdemokratisk, enligt forskare som med hjälp av datorer analyserat textinnehållet.

Missnöjet med uppgörelsen är stort inom de näringslivsvänliga delarna av kristdemokratin, men även inom CDU:s ungdomsförbund, Junge Union (JU), höjs kritiska röster. Dels mot innehållet i uppgörelsen i sig och fördelningen av ministerposter mellan CDU och SPD, dels mot bristen på föryngring och förnyelse inom partiet. JU-ordföranden för delstaten Bremen, Philip van Gels, förordar öppet en minoritetsregering.

Här är vi alltså nu. En uppgörelse mellan SPD och CDU kunde efter stora mödor till slut nås – men trots att socialdemokraterna fick igenom det mesta av sin politik uteblev glädjeyran i partiet. Tvärtom lider nu SPD av intern turbulens och oro inför medlemsomröstningen.

På andra sidan har vi ett växande missnöje med Angela Merkel och den dåliga utväxlingen av CDU-politik i uppgörelsen inom både parti och ungdomsförbund. Trycket på förbundskanslern att utse sin efterträdare ökar stadigt. Samtidigt ställer sig 57 procent av tyskarna negativa till en ny GroKo, enligt en opinionsundersökning i Der Spiegel (8/2).

”GroKo” har lyfts fram som en garant för stabilitet och ordning av båda sidor men tycks för tillfället främst bidra till det motsatta. 


Kungliga slott

Kungliga slott är långt mer än bara byggnadsstil. Arkitekturen är ett språk som talar om anspråk på storhet. Ludvig XIV är ett med sitt praktfulla Versailles. Maria Theresia skapade ett självporträtt när hon byggde ut sitt Schönbrunn. Men bakom de pampiga fasaderna finns också slott som röjer de kungligas behov av ett privatliv. Kina slott blev en tillflyktsort på Drottningholm. The Royal Pavillion i Brighton var ett excentriskt gömställe för en prins som avskydde hovlivet i London.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Sverige och tilliten

Polisorganisationen är starkt kritiserad och massavhopp av erfarna poliser är ett faktum. Domstolarna har långa väntetider för hanteringen av brottmål. I storstadsområden är den organiserade brottsligheten stark. Håller den starka tillit som funnits i Sverige på att undergrävas och ökar den upplevda otryggheten i landet? Vad bör i så fall göras?

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast

Images of Sweden - Vienna

Historiska och nutida perspektiv från Österrike

Sedan trettioåriga kriget då Gustaf II Adolf beordrade en fullskalig invasion av Tysk-romerska riket har Österrike och Sverige haft nära om än inte alltid vänskapliga relationer.

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.