VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Usel utbildning ska inte löna sig för lärosätena

Vad är en undermålig utbildning värd? Inte särskilt mycket. Därför var Högsta domstolens beslut att ge den amerikanska utbytesstudenten Connie Dickinson rätt mot Mälardalens högskola en mycket välkommen nyhet. Dickinson hade ur egen plånbok betalat drygt 170 000 kronor för en matematikutbildning som visade sig vara värdelös – Universitetskanslerämbetet hade själv dömt ut den på fyra av fem punkter.

HD:s domslut är principiellt viktigt och kommer att fungera vägledande för framtida domar – fram tills i dag har det inte varit möjligt att få tillbaka pengar från lärosäten på grund av kvalitetsbrister i utbildningen.

Att Dickinson hade betalat sin utbildning själv gjorde det möjligt för henne, med hjälp av stiftelsen Centrum för rättvisa, att kräva pengarna tillbaka. Hur skulle nivån på svenska högskolor och universitet påverkas om allt fler studenter betalade för hela, eller delar av, sin utbildning ur egen ficka och inte upplevde den som ”gratis” (åtminstone tills första inbetalningen till CSN dimper ned i brevlådan)?

Egenbetald utbildning är visserligen ingen garanti för kvalité – rapporter om sjunkande resultat kommer numera även från amerikanska prestigeuniversitet.

När högskolor erbjuder utbildningar som döms ut av landets egna domstolar är det dock rimligt att ställa sig frågan: hur hamnade vi här?          

Lögn, lögn och förbannad RT

Vad är sanning, egentligen? Under andra halvan av 1900-talet och framåt blev föreställningen att det inte finns någon ”sanning” populär bland Västvärldens intelligentia. Verkligheten var konstruerad, och de värden som bar upp den var inte bättre eller sämre än någonting annat. Postmodernismen var född. Den öppnade visserligen för ett oändligt antal sätt att se på världen – men ledde i förlängningen oundvikligen till nihilism och värderelativism.  

Idéerna fick förnyad kraft efter Sovjetunionens fall, då vänsterintellektuella behövde nya dogmer att ty sig till efter socialismens misslyckande. Marx hade fel – men man ville inte heller bekänna sig till den liberala demokratins och kapitalismens evangelium. Utan en tydlig ideologisk fiende i Sovjet blev idédebatten förslappad. Resultatet: 30 år senare har postmodernismens tankegods ”tågat genom institutionerna” och blivit en del av den västerländska diskursen – och det med en helt annan styrka jämfört med på 1960-talet. I Sverige är det tyvärr i skolan som denna utveckling fått tydligast genomslag.   

I Kreml har man sedan länge insett postmodernismens destruktiva kraft och hur den kan användas mot oss – tankarna utgör en bärande del i Rysslands militärdoktrin. I Peter Pomerantsevs bok ”Ingenting är sant och allting är möjligt” (Ordfront, 2016) beskriver författaren hur Putinregimen via mediebolaget RT (tidigare Russia Today) använder information för att underminera demokratin i Väst. Sanningar blandas med lögner och tusentals olika versioner av ”verkligheten” pumpas ut från RTs nyhetsstationer över hela världen. Syftet är inte att få oss i Väst att nödvändigtvis tro på vad som sägs – utan att vi ska tvivla på oss själva. ”Vad är sant? Spelar det någon roll? Är det inte ändå samma lögner här som där? Med vilken rätt dömer vi Putin?” Och så vidare.

Ingeting av det som står ovan är nytt – tvärtom skrivs det spaltmeter varje dag om Rysslands informationskrig mot Väst. Därför är det förvånande, och nedslående, att gårdagens avsnitt av Agenda hade ett inslag där RTs chefredaktör intervjuades (cirka 12 minuter in).

Nedslående eftersom intervjun inte kan beskrivas som något annat än en PR-seger för Kreml. I början av inslaget slår man inte fast att RT är en propagandakanal utan redaktionen lyfter i stället att andra menar att den är Kremlvänlig och ”ur västlig synvinkel för obalanserad i sin utrikesrapportering”. Så reduceras verkligheten till olika partsinlagor där ingen verklighet ges företräde för någon annan. 1-0 till RT. Därefter hade den svenska reportern litet att sätta emot chefredaktörens aggressiva svada om hur orättvist hennes land skildrades i västliga medier. Attack följde på attack om hur missvisande den svenska Rysslandsrapporteringen var. Att reportern nästan ursäktande förklarade att han faktiskt gjort ett positivt inslag om rysk getost föll inte i god jord hos chefredaktören. 2-0 till RT. Att chefredaktören fått igenom att hela intervjun skulle sändas oklippt måste också höra till ovanligheterna. 3-0 till RT.  

Som tittare blir huvudupplevelsen av inslaget att RTs syfte främst är att visa upp ett annat perspektiv på Ryssland som motvikt till det perspektiv Väst har av landet. Att det faktiskt finns en verklighet att förhålla sig till var däremot ett perspektiv som inte slog igenom i Agenda.

Inslaget visar hur stark den postmoderna idén är och hur den spelar Putinregimen i händerna. Att en av landets tyngsta samhällsredaktioner inte verkar vara bättre förbredda på hur man bör hantera propangandaktörer som RT är oroande.

Lästips: Förutom tidigare nämnda bok av Pomerantsev rekommenderas ”Vilseledning” (2016) av Stefan Olsson och ”Inget är på riktigt” (artikel i Axess 2015) samt ”Putins postmoderna propaganda” (Axess TV 2015).     

Vi behöver prata om döden

”Det är jag som är Döden” är en känd replik ur Ingmar Bergmans film Sjunde inseglet (1957), men trots den populära klassikern verkar vi svenskar ha svårt för att prata om döden.

Relativt närbelägna länder som Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Schweiz tillåter idag (aktiv) dödshjälp. Sverige gör inte det (även om passiv sådan tillämpas genom att man kan tacka nej till vård, men med bieffekten att det kan ta ganska lång tid att faktiskt dö).

Magkänslan är ofta att dödshjälp är fel och därför inte bör praktiseras i Sverige. Men vi kommer aldrig mycket längre än till magkänsla, eftersom diskussionen aldrig tas.

Nu har emellertid Kajsa Dovstad, läkarstudent och liberal skribent, fört ämnet på tal genom rapporten ”Låt mig gå” som släpptes på Timbro idag.

Rapportsläppet föranledde en livlig (!) diskussion huruvida dödshjälp bör införas i Sverige och argument för och emot fördes fram. Dovstad argumenterar för att vi i Sverige bör utreda dödshjälp, bland annat eftersom det är en fråga om frihet och rätten till sitt liv.

Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör i kristna tidningen Dagen, och Barbro Westerholm, riksdagsledamot Liberalerna, kommenterade rapporten och ämnet.

Politikerna tar sig inte an frågan och Läkarförbundet är i dagsläget emot ett införande. Men det borde inte ligga hos läkarna, sa Barbro Westerholm, utan göras till en medborgarfråga.

Dödshjälp skadar alla så den palliativa vården bör istället utökas och förbättras, sa Elisabeth Sandlund. Men en utökad palliativ vård och aktiv dödshjälp behöver inte utesluta varandra, svarade Kajsa Dovstad.

Ämnet är svårt och jag förstår att det lätt blir magkänslan som styr. Inte minst eftersom vi inte bekantat oss med frågans eventuella för- och nackdelar. Därför tycker jag att man ska läsa Dovstads rapport och fundera lite; är det här en frihetsfråga för individen och dess anhöriga? Är det något som bör införas eller ej?

Under tiden får svenska medborgare helt enkelt fortsätta vänta på att Döden kommer för att hämta oss på naturlig väg – oavsett hur smärtsam och svår den kan vara.


Kungliga slott

Kungliga slott är långt mer än bara byggnadsstil. Arkitekturen är ett språk som talar om anspråk på storhet. Ludvig XIV är ett med sitt praktfulla Versailles. Maria Theresia skapade ett självporträtt när hon byggde ut sitt Schönbrunn. Men bakom de pampiga fasaderna finns också slott som röjer de kungligas behov av ett privatliv. Kina slott blev en tillflyktsort på Drottningholm. The Royal Pavillion i Brighton var ett excentriskt gömställe för en prins som avskydde hovlivet i London.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Sverige och tilliten

Polisorganisationen är starkt kritiserad och massavhopp av erfarna poliser är ett faktum. Domstolarna har långa väntetider för hanteringen av brottmål. I storstadsområden är den organiserade brottsligheten stark. Håller den starka tillit som funnits i Sverige på att undergrävas och ökar den upplevda otryggheten i landet? Vad bör i så fall göras?

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast

Images of Sweden - Vienna

Historiska och nutida perspektiv från Österrike

Sedan trettioåriga kriget då Gustaf II Adolf beordrade en fullskalig invasion av Tysk-romerska riket har Österrike och Sverige haft nära om än inte alltid vänskapliga relationer.

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.