VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Försvaret ska inte vara Schyfferts lekstuga

Strax innan påsk kom nyheten om att Försvarsmakten JO-anmäls. Komikern Henrik Schyffert har, med sin pappa och en kompis, fått flyga en timme med JAS 39 Gripen-plan från Skaraborgs flygflottilj. Något som Schyffert sedan stoltserat med i sociala medier.

Flygturen har fått en privatperson att anmäla. ”Flottiljen ska inte vara ett skattefinansierat upplevelsecentrum åt familjen Schyffert”, kan man läsa i JO-anmälan som är motiverad både ur ekonomiskt och miljömässigt hänseende. Ska en kändis få flyga stridsflygplan bara för att förverkliga sin pojkdröm?

Jag har också kittlats av tanken på en flygarkarriär. Men bara för att var och varannan känner så kan vi inte kasta ut skattepengar och slita på försvarsmateriel för vårt eget höga nöjes skull.

Folkförankring av försvaret är viktigt och en folkkär komiker i militärmundering må bidra till att fler får upp ögonen för Försvarsmakten. Men att erbjuda skattefinansierade stridsflygturer som någon slags upplevelsepresent som Schyffert fick är inte rätt. Därför är denna JO-anmälan bra, för den signalerar att vi bör ta vårt försvar på större allvar.

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.  

schyffertsinstagram.jpg

Bilden är skärmdump från Henrik Schyfferts instagramkonto.

Allt lägre i tak i svenska klassrum

skola.jpg

Foto:Wikimedia Commons, från filmen Hets (1944).  

Den svenska skolan ska bland annat ”fostra goda samhällsmedborgare”. Där innefattas kunskapen om vårt fria och demokratiska samhälle. Yttrandefriheten är en hörnsten som skolan inte ska kompromissa med, trots det görs detta allt mer.

Obekväma frågor och ämnen väljs bort för att en högljudd grupp kräver det. Det kan handla om att vissa böcker ska plockas bort från skolbiblioteket, eller att elever ska varnas genom så kallade trigger warnings om att ”obekväma” frågor och ord kan förekomma i undervisningen.

Det senaste exemplet på detta är SVT Nyheters rapportering om att en gymnasieelev blev ombedd att inte genomföra ett tal med titeln ”Israel-Palestinakonflikten, för Israel”. Anledningen var att ämnet upprörde flera andra elever. I denna situation hade läraren ett val att göra, stödja den elev som ville prata om en fråga som var viktig för henne eller ställa sig bakom dem som ville tysta henne. Läraren valde det senare.

Att lärare ger vika för att undvika jobbiga diskussioner är i klassrummet inte ovanligt och speglar vår samtid. Lärarna har tappat ledarskapet i klassrummet och rektorerna står inte alltid upp för sina lärare. Resultatet blir att de svaga och utsatta i skolan riskerar att hamna i kläm när andra agendor än läroplanen får härska. I förlängningen undergräver det skolans uppgift att skola goda samhällsmedborgare, när yttrandefriheten åsidosätts.

Frågan alla borde ställa sig är vad för samhälle som kommer att skapas om tystandet blir det primära verktyget som framtidens generationer väljer att ta till när svåra och ”obekväma” frågor ska behandlas? Att försöka bygga ett samhälle utan en öppen och tillåtande samhällsdebatt har prövats tidigare. Låt oss inte hamna där igen.

 

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor. 

Inför lagen är vi alla olika?

justitia.jpgFoto: Roland Meinecke (Wikimedia Commons). Frankfurt am Main, Gerechtigkeitsbrunnen (Fountain of Justice). Detail of the Lady Justice as seen from the west.

Genom föreningsbidrag och allmän identitetspolitik har destruktiva kulturella uttryck inom minoritetsgrupper inte bara tillåtits utan till och med uppmuntrats, samtidigt som krav på anpassning till majoritetsamhället i bästa fall avfärdats som kontraproduktivt och i värsta fall som ren rasism.

Det menar journalisten Lars Åberg i sin senaste bok ”Landet där vad som helst kan hända” (Karneval förlag, 2018), som skildrar det offentliga Sveriges plågsamt naiva hållning till det mångkulturella samhällets baksidor. 

Jag tänkte på Åbergs bok häromdagen i samband med att jag läste nyheten om att Göta hovrätt friar en utländsk man från misstankar om grovt bidragsbrott. Rätten menar att mannens svenska inte bedöms som tillräckligt god för att förstå svensk lagstiftning (Östra Småland Nyheterna 4/15). Under ett drygt års tid hade mannen fått barnbidrag, bostadsbidrag, flerbarnstillägg, föräldrapenning och underhållsstöd för sina barn trots att de bodde i Jordanien och inte i Sverige. Totalt handlade det om 236 867 kronor. Vid kontakt med olika myndigheter hade mannen haft hjälp av en tolk, varför hovrätten menar att uppsåt har saknats.

Det är mycket möjligt att domen är rätt och riktig rent juridiskt. Förutsatt att fallet inte går vidare till HD är ärendet avslutat. Om det blir så lär en annan diskussion ta vid: kan vi vänta oss att en ny rättspraxis etableras i Sverige, där bristande kunskaper om det svenska språket – och hur det svenska samhället fungerar – är legitima skäl till att inte dömas för ett brott eller åtminstone få en mildare dom?

Tidigare i år dömdes en kvinna från Afghanistan, som regelbundet slagit sina barn, till ett mildare straff av tingsrätten i Stockholm. Hon frikändes inte helt från ansvar, men hennes okunskap om svensk lag vägdes in i bedömningen.

Min gissning är att vi kommer att få se allt fler liknande fall i våra domstolar – vilket är en ganska naturlig följd av att människor kommer hit från andra kulturer med värderingar som skiljer sig avsevärt från det svenska majoritetssamhällets. Det som förvånar är väl snarare förvåningen varje gång det visar sig att det mångkulturella samhället inte bara manifesterar sig som ett spännande komplement till tråkig falukorv och logdans. Något som Åberg illusterar väl i sin bok.

Att en person vet exakt vilka bidrag han eller hon är berättigad till, men inte vilka skyldigheter han eller hon har är självklart ett samhälleligt misslyckande. Men inte heller det borde egentligen förvåna någon. 2017 uppmärksammade Di:s PM Nilsson att svenska ambassaden i Jordanien marknadsförde Sveriges generösa bidragssystem på arabiska, med bland annat detaljerade räkneexempel på hur mycket ersättning från staten varje barn gav. Sämre var det med information om återbetalningsskyldighet och dylikt. (Bidragsinformationen fanns på alla svenska beskickningars hemsidor och var ett led i en större UD-kampanj.)

Trots det tappar vi hakan när vi hör om en man från Jordanien som fått all tänkbar hjälp från det offentliga för att söka alla tänkbara bidrag, men som inte lyckats uppfatta att denne även har skyldigheter gentemot systemet.

För den som framöver vill undvika att förvånas gång efter annan rekommenderas Åbergs senaste bok, vars titel sammanfattar Sverige år 2019 mycket väl.

Följer du Axessbloggen? Då kanske Axess Magasin är något för dig – just nu får du tre nummer för endast 129 kronor.


Panelen

Erik Thyselius och Axess-panelen analyserar veckans viktigaste händelser. Varannan söndag kl. 22.00 på Axess TV, eller när det passar på våra övriga plattformar.

Where Is Life Science Heading In The Future?

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Engelsbergsseminariet 2017: Nationer, stater och imperier

Utvalda föredrag från ett tvådagars seminarium på Engelsbergs bruk 8-10 juni 2017, med titeln: Nation, State and Empire.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast