VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Ja, vad får svenska folket för pengarna?

Svenska näringslivsredaktioner borde gå ihop och skicka blommor och tårta till Leif Östling. Medan i stort sett alla andra toppchefer i näringslivet är så övertränade av kommunikationskonsulter att de knappt törs säga flasklock producerar Östling den ena rubrikvänliga mustigheten efter den andra. Alla tycks inte vara så oerhört genomtänkta av klarlägganden och förtydliganden att döma, men jag har svårt att bli riktigt rasande över att det finns en ledande direktör som inte är genomregisserad i varje ögonblick.

"Vad fan får jag för pengarna", sade Östling. Man kunde enkelt svara: Vad fan väntar du dig? Sverige har höga skatter, om än inte längre världens högsta, och det är klart att de som tjänar allra mest inte får tillbaka förmåner för varje krona de betalar in. Det kan inte gärna komma som en överraskning för Östling att skatterna inte bara finansierar den offentliga sektorn utan också är tänkta att ha en omfördelande effekt. Jag är, möjligen i likhet med Östling, av åsikten att progressiviteten är för stark och framför allt att den slår till vid alldeles för låga inkomster, men det är bara att argumentera för sin sak så väl och så mycket man orkar och betala sin skatt under tiden.

Och det är väl just vad Östling har hållit på med. Enligt egen uppgift har han betalat 107 miljoner i inkomst- och kapitalskatt i Sverige efter att han blev folkpensionär. Att fortsätta arbeta efter pensionen och betala över hundra miljoner i skatt kan man kalla för mycket men knappast för att vara skattesmitare.

Att han sedan helt lagligt har investerat pengar som han har tjänat utomlands - eller redan betalat skatt för i Sverige - i två EU-länder, där han betalar källskatt i respektive land, vad har det med skattesmitning att göra? Tar han ut utdelning blir han skattskyldig i Sverige. Så vad är det Magdalena Andersson och andra som skäller i hopp om att plocka enkla poäng vill att han ska göra? Skänka bort sina pengar till svenska staten? Vem annars begär de det av?

"Vad fan får jag för pengarna?" var på ett sätt oöverlagt. På ett annat sätt är det en av de mest relevanta frågor som kan formuleras i dag. Inte bara Leif Östling utan miljoner andra svenskar betalar jämförelsevis mycket höga skatter, och vad får vi för dem? Har vi ett starkt försvar? Har vi en skola i världsklass? Är tågtrafiken effektivare än på alla andra håll? Finns sjukvården på plats för alla som behöver den - när de behöver den?

Oavsett om man vill ha en stor eller liten offentlig sektor finns alla skäl i världen att se till att varje skattekrona ger bästa möjliga verksamhet tillbaka. Jag är övertygad om att många - och allt fler - känner växande tveksamhet inför att så skulle vara fallet. Svenska skattebetalare får inte valuta för pengarna. Om Leif Östlings klumpiga utbrott gör att strålkastarljuset till sist faktiskt fixerar detta faktum och skapar politiskt tryck för att göra något åt saken kommer det att vara hans största och viktigaste insats i rollen som Svenskt Näringslivs ordförande.

 

Bygg mer skydd!

Först avvecklas stora delar av totalförsvaret, sedan uppvaknar man (sent omsider) och nu är upprustning aktuell igen. Så när Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nu går ut med uppmaning om att det behövs fler skyddsrum i Sverige borde väl något hända?

Vi har 65 000 skyddsrum i Sverige idag. Det skyddar bara cirka 7 miljoner invånare. Vad ska resten göra vid en krissituation?

"MSB säger i praktiken rent ut att om kriget kommer så blir det kaos, särskilt i Stockholm. Tidigare fanns det både evakueringsplaner och övningar", skrev Patrik Oksanen (20/9).

Nu riskerar vi att stå utan plan och inför kaos. Det hela kan lätt få en att ligga sömnlös om nätterna – och tycks så göra. För när staten sviker blir trenden att preppa de egna förråden. Och visst må det vara viktigt att bunkra upp med vattenreserver, konserver och extra sovsäckar – men skyddsrummen erbjuder ett skydd som vi inte med lätthet kan bygga själva.

Tyvärr har bäst-före-datumet för befintliga skydd gått ut. Ove Brunnström på enheten för räddningstjänst på MSB i Karlstad säger att "1994 hade vi andningsskydd till i princip hela befolkningen. Men med tiden har de här skydden passerat 'bäst före datum' och materialet har åldrats". (SR 30/10)

För att lösa problemet föreslår MSB 50 000 nya platser med byggstart 2019 och prislappen ligger på 2 miljarder kronor. Det är dags att göra om och göra rätt. För detta är en välbehövlig prioritering; vi måste kunna skydda hela samhället och inte bara en utvald skara.

bygg.jpg

Godkänn bara dem som verkligen har lärt sig

"En examen ska man banne mig förtjäna", skriver statsvetaren Anders Sundell i Göteborgs-Posten i dag. Det är rätt förfärligt att något sådant över huvud taget ska behöva sägas, men som systemet är riggat borde det inte förvåna att det uppstår problem.

Sundell konstaterar att det som universitetslärare är betydligt enklare att godkänna än underkänna ett studentarbete av låg kvalitet: Om man underkänner blir det betydligt jobbigar för alla inblandade. Studenten blir besviken och skriver kanske en sämre kursutvärdering. Själv får man mera arbeta med att bedöma framtida kompletteringsuppgifter eller omtentor. Institutionen får mindre ersättning för undervisningen, eftersom den baseras på genomströmningen.

Att en institution får anslag inte bara för antalet antagna studenter utan också för att studenterna klarara examinationen låter i förstone som en rimlig modell. Det viktiga måste ju vara att studenterna lär sig. Men det blir genast mer komplicerat när man inser att det är institutionens egna medarbetare som ska välja mellan godkänt och underkänt - och det senare betyder utebliven intäkt. Som Sundell skriver: Lärarkårens integritet är egentligen den enda garanten för att kvaliteten upprätthålls. Det är ingen dålig motkraft. Men som alla borde ha lärt sig vid det här laget kommer system som lätt går att runda också att bli rundade: i detta fall av bekvämlighet eller missriktad kollegialitet. Och i kombination med att regeringen vill öka antalet högplatser ännu mer, det vill säga att ta in studenter med ännu sämre förkunskaper, kommer trycket på "smidighet" att bli ännu större. Och genomsnittskvaliteten med största sannolikhet att sjunka.

För att begreppet högre utbildning ska behålla en reell innebörd behöver både grundskolan och gymnasieskolan bli bättre. Det är centralt men tar också lång tid att få till stånd. Att ändra anslagssystemet går fortare och är en angelägen början. Sätt i gång!

 

 

 

 


Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast

Bergslagen

I detta seminarium som spelades in den 24 november 2016 behandlas vad urbanisering innebär för Bergslagens kommuner. Var hamnar Bergslagen i globaliseringens tidevarv? Moderator är Lotta Gröning

Arkiv Axess

Serie om tio utvalda program från Ax:son-Johnsonstiftelsens seminarieverksamhet 2015-2016. Tidlösa samtal som ger en bakgrund till aktuella skeenden, exempelvis EU:s kris, amerikansk utrikespolitik, Rysslands aggressioner, den nya tidens propagandakrigföring och det globala klimathotet.

Images of Sweden - Vienna

Historiska och nutida perspektiv från Österrike

Sedan trettioåriga kriget då Gustaf II Adolf beordrade en fullskalig invasion av Tysk-romerska riket har Österrike och Sverige haft nära om än inte alltid vänskapliga relationer.

Global Axess 2016: Geopolitik

Historien visar hur nära sambanden alltid har varit mellan politik och geografi. Hur ser den relationen ut i dag? Står vi inför geopolitikens återkomst? I årets Global Axess-serie möter vi flera framstående forskare som anlägger olika perspektiv på geopolitik i både historisk tid och nutid.

Nobel Center - tillgång eller katastrof?

Med anledning av planerna att uppföra ett Nobelcenter på Blasieholmsudden arrangerar Svenska byggnadsvårdsföreningen och Urban City Research/Ax:son Johnsonstiftelsen, ett öppet seminarium om platsens historia och dess kulturhistoriska värden. Seminariet vänder sig till alla som är intresserade av att veta mer om Blasieholmsudden idag och i framtiden.

Den kungliga trädgården

Susanna Popova samtalar med forskare kring kungliga trädgårdar. Seminarium från Drottningholm, 6 maj 2015.