Trädgårdar där högt gräs och björksly har tagit över gräsmattor och sparrislister.

Dessa fastigheter brukar få symbolisera landsbygdernas avfolkning och storstädernas lockelse. De står som falnande monument över årtionden av centraliseringspolitik och globaliseringsiver.

I en del kommuner räknas de tomma husen i tusentals. Byggnadsvårdaren Robert Danielsson, som har skrivit boken Ödehus – från ruckel till pärla, bedömer att det finns omkring 200 000 ödehus i landet. Men ingen vet säkert. Många byggnader slutar att existera på papperet långt innan taket har rasat in.

Trenden är dock att allt fler ödehus fylls med liv. Fastighetsannonser om övergivna hus väcker enormt intresse. Unga par vallfärdar till visningarna. Och i grupper på sociala medier samlas ödehusräddare i tusentals för att utbyta erfarenheter i byggnadsvård.

I ett stort kulturreportage i Svenska Dagbladet för två år sedan dryftades tanken att det vi ser är början på en ny folkrörelse. En där ”en storstadstrött medelklass tillåts gå loss på förfallna ödehus på landsbygden, som i gengäld fylls av entusiastiska inflyttare”.

Det som sker är att de gamla övergivna husen inte bara fylls med nytt liv – idén om byggnaderna förändras. Ödehusen går från att vara platser för förlorare till att bli hem för vinnare.

För dem som kan bryta upp från ekorrhjulet i staden och ge sig på ett stort renoveringsprojekt är människor med välbetalda jobb som kan utföras var än det finns en internetuppkoppling. De flyttar till landet och lär sig måla med linoljefärg. Och i socia­la medier kan de visa upp den nya tidens statussymboler – att ha tid att odla sin trädgård och renovera fönster med färg som torkar långsamt.

Det är med andra ord delar av den kreativa klassen som flyttar till landet.

Vad är det då som gör att allt fler flyttlass går? Kanske framstår landsbygden som mer attraktiv när såväl bostadspriser som otrygghet skjuter i höjden i många städer.

En annan förklaring kan vara att skillnaderna i livsstil mellan stad och land minskar. Oavsett om du står på Stureplan eller i skogen i Vimmerby kan du ta del av den senaste musiken på Spotify, de populäraste serierna på Netflix och det trendigaste modet i webbshoppar.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Jenny Sonesson Samhälle 2021 7

Samtidigt verkar det finnas något mer svårfångat som driver på flyttlassen. Robert Danielsson säger att han från början trodde att många spekulanter på ödehus främst ville ha ett fint hem, men att de ofta svarar något mycket större: ” De allra flesta som söker ett hus har kommit förbi Sköna Hem-reportaget där man ska sitta med en stickad kofta och ha en balja te i handen. Huset är i stället en språngbräda, ett verktyg, för att leva det liv man vill.”

Och det liv som hägrar för den som räddar ett övergivet hus på landsbygden är ett där små saker spelar större roll. Det är en tillvaro som präglas av mindre gemenskaper, möjligheten att göra saker efter eget huvud och större makt över den egna tiden. Det finns möjligheter att odla sin trädgård och plats för en stor familj. Det är klassiskt borgerliga värden.

Det vi upplever är att en blå våg sveper över Sverige. Den krea­tiva klassen har flyttat till landet.