Nellie på Vipeholm

Nellie Bly: en föregångare. FOTO: TT

Den amerikanska journalisten Nellie Bly var en kvinnlig pionjär. Hennes avslöjande reportage väckte stor uppmärksamhet.

Nellie Bly, Barbro ”Bang” Alving och Nan Shepherd är tre personer som jag skulle vilja se som statyer. Jag väljer dem inte bara för att de är kvinnor. Jo, delvis eftersom det är så få kvinnor som har fått stå staty jämfört med män. Deras gärningar är stora i sig själva men blir än större då man ser dem ur ett historiskt perspektiv. Gemensamt för Bang, Nan och Nellie är att de verkade i tider då det inte var många kvinnor inom deras respektive yrken.

Amerikanska Nellie Bly – född Elizabeth Jane Cochran (1864 – 1922) och uppvuxen utanför Pittsburgh, Pennsylvania – wallraffade långt innan begreppet var känt. Hennes artikelserie om det ökända mentalsjukhuset Blackwell’s Island för New York World, då en av de största tidningarna i Amerika, gjorde Nellie, blott tjugotvå år gammal, till en av de mest kända journalisterna i USA.

Hon lyckades lura läkarna att hon var psykiskt sjuk och blev inlagd tio dygn. Allt för att kunna ta reda på hur patienterna behandlades – eller snarare misshandlades. Bly som, på grund av att hon var kvinna, hade haft svårt att få journalistjobb när hon 1886 kom till New York var nu plötsligt en av de mest kända journalisterna i USA. Hennes berömmelse växte än mer efter det att hon rest i fotspåren av Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar. Det tog Nellie Bly 72 dagar att göra samma tripp.

Hon gifte sig med industrimannen och miljonären Robert Seaman 1895 och drog sig då tillbaka från journalistiken. Nellie återvände emellertid senare för att rapportera om första världskriget och suffragettrörelsen.

Efter makens död tog Nellie Bly över hans affärsverksamhet. Hon utvecklade ett antal uppfinningar för oljeutvinning. Flera av dem används än idag.

Så sent som förra året uppfördes det en staty av henne i New York och en i hemstaden Pittsburgh.

Nellie Blys undersökande journalistik belyser universella ämnen som rättvisa och mänskliga rättigheter. Hennes avslöjanden om de grava missförhållanden på mentalsjukhuset i New York hade behövts på så många andra platser i världen. Jag hade gärna sett en Nellie-staty på området där Vipeholmsanstalten i Lund låg (en gymnasieskola idag) – som en symbol för vad mentalpatienter i allmänhet och de så kallat ”sinnesslöa” på Vipeholm i synnerhet tvingats uthärda genom historien.

En annan banbrytande journalist var Barbro ”Bang” Alving (1909–1987), journalist, feminist och pacifist rapporterade från såväl OS i Berlin som från spanska inbördeskriget 1936. Under ett kvarts sekel, 1934–1959, var hon fast medarbetare i Dagens Nyheter.

När Bang vägrat att inställa sig till civilförsvarsövningar 1955 dömdes hon till en månads fängelse av Stockholms rådhusrätt. Hon avtjänade sitt straff på Långholmen och dokumenterade sitt liv i fängelset i en artikelserie som året efter kom ut som bok med titeln Dagbok från Långholmen.

En självklar plats för en staty av Bang är utanför den så kallade DN-skrapan på Gjörwellsgatan i Stockholm.

Vad gäller Nan Shepherd (1893–1981), tongivande författare inom den skotska modernismen, skulle en staty i ek i Cairngorm-bergen – i det stora naturreservatet Cairngorms i nordöstra Skottland – vara passande.

Nan älskade litteratur och natur. Hennes mest kända verk, The Living Mountains, är ett slags naturmemoarer som har blivit stilbildande för nutida författare med intresse för både natur och språk.

Populärt

Hederskulturens medlöpare

Första skottet gick in i pannan, det andra i käken. Hon slapp höra hur fadern upprepade ordet ”hora” när han sköt. Obduktionen visade att den första kulan avslutade Fadime Sahindals 26-åriga liv.

Nan (eg. Anna) Shepherds böcker har fått en renässans de senaste åren. Det ansedda skotska förlaget Canongate har återutgivit hennes böcker; tre romaner och en diktsamling. Förordet till nyutgåvan av The Living Mountains är skrivet av den flerfaldigt prisbelönte författaren och akademikern Robert Macfarlane.

Shepherd undervisade i litteratur vid Aberdeen University; samma universitet där hon som en av få kvinnor tog examen 1915.

Nan Shepherd blev sitt alma mater trogen hela livet och undervisade där tills hon var en bra bit över åttio.

Sedan snart fem år tillbaka pryder hennes porträtt Royal Bank of Scotlands fempundssedlar.

Charlotta Eruths Lindell

Journalist.

Mer från Charlotta Eruths Lindell

Läs vidare