Litteraturhistoria
-
Lockande libertiner
Laclos brevroman ”Farliga förbindelser” skildrar 1700-talets libertiner. Det är en karaktär som fascinerar i sin gränslöshet.
Björn Linnell
-
Bengt Ohlsson
George Orwell håller oss i sitt isande grepp
Vissa författarskap överlever inte tidens tand. Andra slutar aldrig vara aktuella – som George Orwell.
-
Den mångsidige Arrhenius
En ny biografi följer Svante Arrhenius i vått och torrt. Han är mest känd som klimatpionjär – men var mycket mer än så.
Gunnar Wetterberg
-
Mannen som räddade Svenska Akademien
Bernard von Beskow är i stort sett bortglömd idag, men i en ny biografi lyfter Per Wästberg fram Beskows liv och gärning – som bland annat innefattade att väcka liv i Svenska Akademiens falnande flamma.
Nils Johan Tjärnlund
-
Graham Greene och den omöjliga kvinnan på Capri
Under alla år som Graham Greene tillbringade på Capri avsatte inte ön och dess invånare några spår i hans verk. Undantaget var den excentriska fattigläkaren Elisabeth Moor.
Bengt Jangfeldt
-
De överlevandes berättelser
En ny bok diskuterar vittnesmål och litterära verk om Förintelsen, skriver Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Leo Perutz – en återupptäckt författare mellan Kafka och Christie
Leo Perutz tillhör de centraleuropeiska författare som drevs på flykt, glömdes och på senare år har återupptäckts.
Jakob Sjövall
-
Absolut skogstokig
Min barndoms skog står för trygghet. Men den skrämde slag på min väninna från Istanbul.
Stina Stoor
-
Två romansviter med tiden i tankarna
Den engelske författaren Anthony Powells romansvit ”A Dance to the Music of Time” är liksom Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt” ett omfattande verk med lång tidspann. I sin bok ”Different Speeds, Same Furies. Powell, Proust and Other Literary Forms” jämför författaren Perry Andersson de två verken, och pekar framför allt på deras…
Hans-Roland Johnsson
-
Elsa Beskow var inte didaktisk
Elsa Beskow skapade sina verk när svensk barnlitteratur upplevde en guldålder, och intresset har bestått. Två nya böcker skildrar hennes författarskap – som inte var så ”okomplicerat” som vissa hävdat.
Lena Kåreland
-
Diktarna dyrkade Garbo
En ny dokumentär försöker skildra människan Greta Garbo. Samtida betraktare som Selma Lagerlöf såg henne närmast som överjordisk.
Martina Björk
-
En glimt in i antikens världsbild
Strabons ”Geografi” berättar om seder och bruk runt om i världen. Carl Rudbeck gläds åt den nya engelskspråkiga utgåvan.
Carl Rudbeck
-
En feministisk klassiker
När kollektivverket ”Novas cartas portuguesas” utkom i Portugal 1972 blev den en skandal. Upplagan beslagtogs och författarna förhördes av säkerhetspolisen. Nu är det en feministisk kultklassiker.
Maxim Grigoriev
-
Karin Stensdotter
Bokhandeln – en fransk dröm
Att öppna en egen bokhandel verkar ligga på många fransmäns önskelista – och lite för många av dem gör slag i saken.
-
Förkolnade ord förbryllar
En unik, antik papyrustext lämnar forskarna utan ro. Att någon satte eld på den gör inte saken lättare. Johan Tralau fördjupar sig i en mängd olika tolkningsalternativ.
Johan Tralau
-
Nina Solomin
Nej till kanon är ett svek mot de unga
I en samtid präglad av filmsnuttar och AI-sammanfattningar är behovet av en svensk kanon större än någonsin.
-
Antarktis – landet som icke är
Antarktis är både bokstavligen och bildligen en vit fläck. Det är en plats där allting är annorlunda och omvänt, till och med tid och rum.
Daniel Bergström
-
Vasa, Swedenborg och Hodell – från det himmelska till det absurda
Gustav Vasas Bibel, Emanuel Swedenborgs latinska mastodontverk och Åke Hodells dadaistiska ”igevär” är samtliga oumbärliga i en svensk litteraturkanon.
Torbjörn Elensky
-
Heidenstam i Österland
I nationalskalden Verner von Heidenstams lyriska debut ”Vallfart och vandringsår” (1888) är nästan varje dikt ett nålstick mot Sverige.
Nathan Shachar
-
Almqvist, Bellman och Hamilton bjuder på kärlek, komplotter och troll
Ett allkonstverk med kärleksintriger och konspirationer av Almqvist, en fest i vinguden Bacchus tempel av Bellman och anfadern Hamiltons lekfulla trollverser livar upp en svensk litteraturkanon.
Lars Lönnroth
-
Genom Ester och Dvärgen skildras kärlek – och bristen därpå
Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” och Nobelpristagaren Pär Lagerkvists ”Dvärgen” ställer de nödvändiga livsfrågorna – om både ljus och mörker.
Vesna Prekopic
-
Lukas & Clara Moodysson hyllar den genialiska raden
Låt oss inte glömma de verk och författare som aldrig nådde fram – de som vistas i skuggorna och arkiven.
Lukas & Clara Moodysson
-
Tove Janssons ”Pappan och havet” – en berättelse om att vara behövd
En svensk kanon är inte fullständig utan Tove Janssons ”Pappan och havet”.
Johan Tralau
-
Lars Norén: de trasiga familjernas gestaltare
Lars Norén skrev för evigheten och lämnar ingen oberörd. Hans författarskap säger mycket om Sverige som vi tidigare inte förstod.
Anna Victoria Hallberg
-
Kallifatides bok är en vän för livet
Om jag hade dumpit ner i det här landet och ville ha en nyckel till det, vore jag lycklig om någon satte Theodor Kallifatides ”Mödrar och söner” i min hand.
Bengt Ohlsson
-
Lotass och Jakobson – författare till ovärderliga millennieromaner
Två samtida författare har varit omistliga för mitt själsliv och skrivande: Lotta Lotass och Lars Jakobson.
Josefin de Gregorio
-
Beowulf är ett diktverk – inte en historiebok
Det medeltida eposet ”Beowulf” bjuder på magnifik ordkonst och underhållning. Men knappast någon information om Sveriges historia.
Lars Lönnroth
-
Linnéa Backvall
Barn är ännu barn
Min tillvaro är för närvarande rätt bortkopplad från barn och ungas vardag – men Kamratposten har gett mig en glimt in i deras värld.
-
Euripides släpper nytt
Den antika litteraturen utvidgas ständigt genom olika fynd. Nyligen upptäcktes ett par förlorade Euripides-texter, skriver Lars-Håkan Svensson.
Lars-Håkan Svensson
-
Alfred Sjödin
Satirens svårighet
Nutiden borde vara tämligen enkel att satirisera – så varför denna torka?
-
Ett mästerverk om muslimsk historia
Michael Cook använder 900 lärda sidor för att skildra den muslimska världens historia – resultatet är ett mästerverk som både imponerar och utmanar.
Carl Rudbeck
-
Att tänka på papper
En ensam anteckningsbok kan tyckas obetydlig i sig, men det skrivna ordet har varit historiskt avgörande för vår utveckling. Boken ”The Notebook. A History of Thinking on Paper” är en kulturhistorisk bedrift om betydelsen av att tänka på papper.
Anders Mathlein
-
Litteratur drabbad av censur
Moralväktare har censurerat litteratur i alla tider, allt beroende på vad som för stunden anses skadligt eller förkastligt. Melanie Möllers ”Der entmündigte Leser” är en uppmaning att inte underskatta den vanlige läsaren.
Martin Lagerholm
-
Antika rådet: vin och vallmo
Sömnlöshet har inspirerat till både konstnärliga verk och facklitteratur. Henrik Nilsson har läst några aktuella böcker.
Henrik Nilsson
-
Fredrik Johansson
I de färgblindas rikeär den vite kung
”By the thrice be-shitten shroud of Lazarus!” utbrister hertigen av Norfolk i första säsongen av tv-dramatiseringen av Hilary Mantells Wolf Hall.
-
Mest jämlika var stadsstaterna
Bitvis omständlig men revisionistisk i bästa mening – Fredrik Sixtensson har läst en intressant bok om den grekiska stadsstatens historia.
Fredrik Sixtensson
-
Inspirerade filmhistoriens giganter
Marcel Pagnol var en föregångare till såväl den franska nya vågen som den italienska neorealismen.
Margareta Melén
-
En oförblommerad skämtare
Laurence Sternes klassiker ”Tristram Shandy” har kommit i översättning av Klas Östergren. Stundtals låter språket som en roman av samme Östergren, konstaterar Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Brittiska intriger
George Eliots ”Middlemarch” har blivit en klassiker genom sin skildring av livets komplexitet, av hur svårt det är att leva upp till sina ideal, skriver Josefin de Gregorio.
Josefin de Gregorio
-
Att skriva är ingen struntsak
Det är passionen, närvaron och allvaret bakom varje ord som gör Marguerite Duras romaner så uppslukande, menar Eric Luth.
Eric Luth
-
Bengt Ohlsson
Vår inre sadist
Under sensommaren plockade jag ut en bok av en medelålders svensk författare. Den här var riktigt kass. Ändå kunde jag inte släppa den.
-
Ett grönt folkhem
I sin nya bok ”Den rätta knycken” tar litteratursociologen Johan Svedjedal med oss till Saltkråkan – en plats dit modernismens brus inte når.
Erik Jersenius
-
Anakronistiskt om Rydberg
Rydbergs öde och karriär har inte behandlats i en biografi på hela 124 år. Peter Luthersson recenserar Anders Burmans ”Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid”.
Peter Luthersson
-
Kåsören som blev essäist
Med sin journalistiska prosa verkar Olle Hammarlund ha varit på väg att bli folkkär, kanske lite för folkkär för sin egen smak. Tommy Olofsson recenserar Thomas Eks nya bok om Hammarlunds författarskap.
Tommy Olofsson
-
Stringent om Söderbergs strid
Författaren redogör för en rad försök att knäppa upp diktarens innersta, men rocken har förblivit knäppt. Gunilla Kindstrand har läst David Anderssons nya bok om Hjalmar Söderberg.
Gunilla Kindstrand
-
Läsningens mångfald
”Människan och läsandet” bildar en mosaik med olika infallsvinklar på temat läsning, skriver recensenten Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
En myts livskraft
En gedigen studie om en myts livskraft, elegant framställd på ett språk lika välklingande som näktergalens sång, skriver Martina Björk om ”Filomelas förvandlingar”.
Martina Björk
-
En skattkista med lästips
En inspirerande bok som lockar till både läsning och resor – Torbjörn Elensky har läst Henrik Nilssons ”Hålet i stängslet. Resor med den latinamerikanska litteraturen”.
Torbjörn Elensky
-
Sörlins svindlande känsla för snö
”Snö” är full av insikter, tankeväckande exempel och svindlande associationer. Katarina Barrling recenserar Sverker Sörlins nya bok.
Katarina Barrling
-
Ett ständigt pågående försök
Till syvende och sist verkar måleri ha varit det enda som Francis Bacon verkligen brydde sig om. Jenny Danielsson undrar om konstnären själv skulle ha gillat boken hon nu recenserar.
Jenny Danielsson
-
När vi två blir ett
Går verkligheten att reducera till det rent fysiska, eller finns det något annat? Torbjörn Elensky har läst en lovande bok om medvetandets natur och fri vilja.
Torbjörn Elensky
-
Uterummets estetik
Harriet Bakers ”Rural hours” är en tjusigt skriven bok om tre engelska författarinnors upptåg på landsbygden – men verkets syfte är luddigt.
Anna Victoria Hallberg
-
Byrålådor med gammalt krafs
Hjalmar Söderberg är idag en författare vars verk läses som levande klassiker. I sin samtid sågades han vid fotknölarna.
David Andersson
-
Deprimerande upprepning
Hos österrikaren Josef Winkler är allt kvar på samma unkna plats, där boskapen bräker och kroppar stympas. Maxim Grigoriev om en förbryllande okänd författare.
Maxim Grigoriev
-
Bengt Ohlsson
Mästerskap i tristess
Ibland när det cirkulerar dogmer på kultursidorna i stil med ”vi måste prata om klass” tänker jag på Therese Bohman. Hon debuterade med Den drunknade 2010 och har därefter skrivit fyra romaner.
-
Utopin som mardröm
För 100 år sedan utkom Jevgenij Zamjatins Vi, en roman som föregrep senare dystopier av bland andra Aldous Huxley, Karin Boye och George Orwell.
Sten Wistrand
-
Baklänges på händer
Det behövs fler författare som Georges Perec – men vem ska läsa dem? Det undrar Klara Klingspor.
Klara Klingspor
-
Bengt Ohlsson
Svårt skildra lycka
Svårigheterna att skildra tillståndet ”lycka” i litterär form är omvittnade.
-
Surrealismen
André Bretons rörelse fyller 100 år i höst. Surrealismen innebar ett nytt sätt att betrakta världen, djupt präglad av första världskrigets blodbad, skriver Lena Kåreland.
Lena Kåreland
-
Renare än livet
I år har det gått ett sekel sedan Franz Kafka dog på ett sanatorium utanför Wien, hundra år sedan han bad vännen Max Brod att bränna alla hans kvarlämnade manuskript, dagböcker och brev.
Mats O Svensson
-
Författaren och kurtisanen
Alexandre Dumas den yngre har ofta hamnat i skuggan av sin far. Hans roman Kameliadamen har dock både blivit opera av Verdi och film med Greta Garbo.
Lena Kåreland
-
Harding blåser av dammet
En gång i tiden ansågs Lord Byron vara den störste av engelska romantiker. Nu har hans dikter åter översatts till svenska, skriver Tommy Olofsson.
Tommy Olofsson
-
Eldig debatt om rökstenen
Inskriften på Rökstenen från 800-talet har skapat livlig debatt bland forskarna. Ett nytt inlägg kan dock skapa klarhet i frågan, menar Lars Lönnroth.
Lars Lönnroth
-
Staden Joyce byggde
I Ulysses får hela livet och du själv ovetandes plats. Vill du träffa James Joyce är det bara att lyssna till gatuljuden i Dublin.
Mikael Timm
-
Katarina O’Nils Franke
Genre för vår tid
Novellsamlingen har inte brukat kunna tävla med romanen om läsarnas popularitet. Men i vår stressade samtid borde de korta berättelserna få en ny relevans.
-
Tillbaka tillbokstaven A
I Svenska Akademiens stadgars tjugoandra paragraf står att Akademiens ”yppersta och angelägnaste göromål” är ”att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.
Fredrik Sixtensson
-
Med godmodig distans
Lars Lönnroth är inte bara en framstående litteraturforskare och en internationellt etablerad specialist på fornisländsk sagadiktning; han är också en av sin samtids främsta svenska essäister och har som sådan ett register som spänner över mycket mer än norrön litteratur.
Tommy Olofsson
-
Den nödvändige juden
Somliga genier står över genrernas tyranni, vilket inte betyder att alla som trotsar genrernas tyranni är genier. Bruno Schulz (1892–1942) fick två böcker utgivna under sin livstid: Kanelbutikerna (1934) och Sanatoriet Timglaset (1937).
Peter Luthersson
-
Jagad av erinnyerna
Aischylos Orestien hade en avgörande betydelse för Lars Norén. Till exempel återkom han till verket för att bearbeta tragiken kring uppsättningen av 7:3.
Torsten Rönnerstrand
-
Brödskrivandets betydelse
I den svenska litteraturhistorien finns en del framstående essäister: Frans G. Bengtsson, Klara Johanson, Gunnar Ekelöf, Sven Fagerberg, Harry Järv och Torsten Ekbom är några som förtjänar att nämnas.
David Andersson
-
Från Paris till Venus
Trots att hon hyllades i Paris under det glada 1920-talet och rörde sig i kretsarna kring Picasso och Braque är den franska konstnären Marie Laurencin (1883–1956) lite bortglömd.
Katarina O’Nils Franke
-
Språkets rytm och rörelse
I år fyller översättaren Anders Bodegård 80 år. Med anledning av detta har det eleganta kvalitetsförlaget Faethon samlat ett antal av hans texter under titeln Kontraband Kontradans.
Jakob Sjövall
-
Sienkiewiczs uppgång och fall
Succéromanen Quo vadis har ofta filmatiserats och bidrog till att Henryk Sienkiewicz fick Nobelpriset. Nu har den kommit i en ny svensk översättning.
Moa Ekbom
-
Maktens hemligheter
Det finns intressanta paralleller mellan tv-serien Yellowstone och Machiavellis Fursten, menar Bengt Magnusson.
Bengt Magnusson
-
Ett sista trolleritrick
Ett decennium efter Gabriel García Márquez död har nu hans roman Vi ses i augusti publicerats, skriver Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Hon viskar i läsarens öra
Emily Dickinson är en av USA:s största poeter. Nu har hennes brev kommit i en imponerande utgåva, skriver Carl Rudbeck.
Carl Rudbeck
-
Beska frukter mognar
Hugo von Hofmannsthals inflytelserika dikter har äntligen kommit på svenska, skriver Martin Lagerholm.
Martin Lagerholm
-
Annika Borg
Följ den rätta vägen
Längs E18 här i sydvästra Värmland finns en blå vägskylt där det står ”1 km” och destinationen saknas. Antagligen borde man veta vad som finns en kilometer längre bort, månde är det ett hemligt tecken eller en förvarning.
-
Tegnér som teolog
Tidigare forskning om Esaias Tegnér behandlar hans diktning. Men Sten Hidal studerar hans insatser som biskop, skriver Tommy Olofsson.
Tommy Olofsson
-
Det stora i det lilla
Erich Auerbach litteraturhistoriska verk Mimesis har haft ett stort inflytande. Bland lärjungarna finns litteraturvetaren Birgitta Holm, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
En blodig lek
Den engelska medeltidsromanen Gawain och den gröne riddaren har nu kommit på svenska, skriver Erik Jersenius.
Erik Jersenius
-
Jakob Sjövall
Márais kärlek till böckerna
När Sándor Márai (1900–1989) började skriva dagbok 1943 var han en uppburen författare i besittning av ett älskat bibliotek med 5 000 volymer i sin våning i Budapest.
-
En man för alla tider
Kitschig eller sublim? Den omstridde målaren Caspar David Friedrich glömdes snabbt efter sin död men efter återupptäckten många decennier senare vill många se honom som sin egen. Martin Lagerholm uppmärksammar en romantikers 250-årsjubileum med hjälp av nya böcker.
Martin Lagerholm
-
Försummad från första stund
Vid en första anblick är det lätt att missa honom trots, eller kanske just på grund av, att han nästan sitter i mitten av Theodor von Oers berömda målning Hovet av muser i Weimar – vid Anna Amalies, hovets grand old lady, vänstra sida.
Mats O Svensson
-
Vilse i alternativa världar
Philip K Dicks science fiction-romaner har blivit bästsäljare och Hollywoodfilmer men står långt ifrån sf-genrens stereotyper. Religiösa och metafysiska föreställningar blandas med populärkulturella uttryck.
Göran Frankel
-
En sång- och dansman?
I Svenska Filminstitutets bibliotek finns det fler än 70 böcker som handlar om Ingmar Bergman och hans filmer, på en mängd olika språk och från de flesta världsdelar.
Fredrik Gustafsson
-
Antika intressen
Nobelpriset i litteratur har under de senaste decennierna blivit exklusivt litterärt.
Carl Rudbeck
-
Varjehanda grymheter
Anders Gustaf Klosterbergs dagbok från Napoleonkrigen är märkvärdig genom sin litterära kvalitet, menar Peter Luthersson.
Peter Luthersson
-
Diktverken tappas bort
Jesper Högströms böcker om Hjalmar Söderberg och Gunnar Ekelöf är skrivna utifrån ett alltför ensidigt biografiskt perspektiv, menar David Andersson.
David Andersson
-
Provokationen som metod och strategi
Att fela sägs vara mänskligt, men det är sällan särskilt roligt.
Per Henrik Hedberg
-
Livius och sanningen
Titus Livius historiska storverk Ab urbe condita, ”Från stadens grundläggning”, förblir en av de viktigaste källor vi har till Roms tidiga historia. Livius är inte den enda romerska historiker som bevarats till våra dagar, men han är särskilt betydelsefull eftersom han sammanfattade nästan 800 år av historia, från stadens mytiska grundande år 753 f.Kr. ned till…
Karin W. Tikkanen
-
Inte bara Narnia
Netflix ska filmatisera C. S. Lewis Narniaböcker. Också andra av hans verk förtjänar att uppmärksammas, skriver Jacob Rudenstrand.
Jacob Rudenstrand
-
Uruguays Kafka
Cortázar, Fuentes, García Márquez och Vargas Llosa räknas till den latinamerikanska boomen. Också Mario Levrero skrev ett kapitel i den stora romanen, menar Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Inte en Yeats utan många
Det är nu 100 år sedan William Butler Yeats fick Nobelpriset i litteratur. Valet hyllades i samtiden och framstår idag som ett av de mest lyckade.
Lars Håkan Svensson
-
En misogyn kaskad
En ny bok skildrar kvinnor i romarriket. De skriftliga källorna beskriver dem ofta på ett negativt och stereotypt sätt, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
En epoks rädslor
Richard Marshs skräckroman Skalbaggen utkom samma år som Bram Stokers Dracula, men sålde betydligt bättre, skriver Sten Wistrand.
Sten Wistrand
-
Inget nytt 20-tal
Under mellankrigstiden samlades framstående exilförfattare i badorten Oostende. Nu möts man av elsparkcyklar, skriver Martin Lagerholm.
Martin Lagerholm
-
Förfalskaren på Östermalm
Med Loppmarknad fortsätter Richard Swartz sitt självbiografiska författarskap. Hans nyfikenhet på människor är stor, skriver Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
Konsten att läsa
Alla riktiga författare är först och främst läsare. Ja, jag skulle vilja gå så långt som att hävda att det på sätt och vis är svårare att läsa än att skriva – det kräver en öppenhet, uppmärksamhet, förmåga att leva sig in i föreställda skeenden utan att de måste uppfattas som sanna i någon dokumentär…
Torbjörn Elensky
-
Svedjedal har is i magen
Johan Svedjedal är en mästerlig författare i den genre britterna kallar life and letters, alltså i konsten att berätta om en författares levnadsbana och att varvat med det biografiska stoffet kommentera de verk som denna författare har skrivit.
Tommy Olofsson
-
En blind kärlek
Jag sökte jobb hos Berit Gullberg på Colombine förlag en gång. Om jag minns rätt så sprack det på att hon tyckte att jag hade för dåligt nätverk i teaterkretsar.
Catta Neuding
-
Ett förlorat Asien
Det har kommit ut en hel del viktig och intressant litteratur om Sven Hedin under senare år. Ingen kan säga att han är bortglömd.
Svante Nordin
-
Konturer av ett liv
Människoöden som vi endast vet lite om fascinerar och lockar oss att vilja fylla i. Kunskapen om 1600-talsskalden Lars Johansson, känd som Lasse Lucidor, bygger på ett fåtal källor, huvudsakligen officiella dokument. Vad som återstår är främst hans poesi.
Johan Stenström
-
Filosofisk guide till Tolkien
Sagan om ringen är en klassisk hjältesaga och kan läsas som ett storslaget spänningsäventyr. Men en och annan läsare kan nog känna att det är en väl omständligt skriven äventyrsbok. Varför alla dessa sånger, dikter, märkliga utvikningar om lokala seder och kulturer, långa passager om naturens oändliga skönhet?
Adam Cwejman
-
”Ingen känner mig”
I år är det 100 år sedan Edith Södergran (1892–1923) dog. Mycket kring henne är höljt i dunkel. Hon har skapat en utmaning för sina levnadstecknare genom att bränna dagböcker, brev och dikter. Vad ville hon egentligen dölja för eftervärlden?
Katarina O’Nils Franke
-
Den osynliga kvinnan
Det faller sig så att jag ser Margarethe von Trottas film om Ingeborg Bachmanns liv på bio samma vecka som jag avslutar Anna Fundells bok Wifedom. Mrs Orwell’s Invisible Life, en biografi och fri fantasi om Eileen O’Shaughnessy Blair.
Anna Victoria Hallberg
-
Mats Wiklund
FRÅN SIGGE STARK TILL DOSTOJEVSKIJ
I min bokklubb ska i princip ordet vara fritt, men i praktiken håller man titt som tätt tand för tunga. Det gäller inte att såra känslor och trampa på ömtåliga tår.
-
Samlade verk
Jorge Luis Borges slog en gång fast följande: ”När författare dör blir de till böcker.” Tesen är väl knappast ofelbar men i fallet William Shakespeare, författarnas författare, äger den förvisso sin riktighet. Och en alldeles egen riktighet. Om Shakespeares privata åsikter och erfarenheter vet vi så gott som ingenting.
Lars Håkan Svensson
-
Evigheten i ett vasstrå
Irene Vallejo tar i boken Papyrus ett brett grepp om bokhistorien, skriver Ida Westin.
Ida Englund Westin
-
Sionisten och marxisten
Gershom Scholems bok om Walter Benjamin, som nu har kommit på svenska, ger en unik bild av människan bakom verket, skriver Carl Rudbeck.
Carl Rudbeck
-
Baltisk modernism
Litauern M K Čiurlionis är ett lysande exempel på sambandet mellan bildkonst och musik under det tidiga 1900-talet, skriver Laura Barbagallo.
Laura Barbagallo
-
Jakob Sjövall
I korthet: Misstro mot konformism
I år har åtminstone tre framstående centraleuropeiska författare gått ur tiden.
-
Ingen akademisk torka
De svenska författarbiografierna har påståtts vara tråkiga. Strindbergslitteraturen innehåller emellertid en rad spännande verk, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Från djupläsning till skummande
Joel Halldorf beskriver i sitt senaste verk hur förändringar i bokens form och tillgänglighet ändrat vårt sätt att läsa, skriver Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
Bengt Ohlsson
Den måste du läsa
Vad är det som får dig att ta det där steget och köpa en bok eller en teaterbiljett, parkera dig framför en strömningsserie eller lyssna på en podd?
-
Skandalernas drottning
Katolska kyrkan vägrade att begrava den provocerande författaren (med mera), då trädde franska staten in. Colettes många böcker blir fortfarande lästa och kommenterade, och i år fyller hon 150. Lena Kåreland synar en mångsidig och provocerande jubilar.
Lena Kåreland
-
Scener ur ett äktenskap
Det är en av världslitteraturens mest bevingade öppningsmeningar: ”Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.” Leo Tolstojs kärleksroman Anna Karenina skrevs mellan 1873 och 1877 och är ett psykologiskt porträtt som iscensätter hur det är att leva i ett instängt och olyckligt äktenskap.
Anna Victoria Hallberg
-
Annika Borg
När vi står intill framtidens gräns
År 1890 ägde den första amatörfotografikonferensen rum i Berlin.
-
En oväntad vänskap
Hon kallade honom sin ”käre mästare”, och med de orden inleder prinsessan Marie Bonaparte (1882–1962) ett av sina första brev till psykoanalysens grundare, Sigmund Freud (1856–1939), i samband med att de 1925 påbörjar en brevkorrespondens som ska komma att pågå i 14 år och ge upphov till närmare 900 brev. Han är ”fadern”, en åldrande…
Jennifer Paterson
-
Den allvarsamma leken
Följande rader, skrivna av den engelske poeten John Donne, tillhör några av den engelska litteraturens mest citerade. Inte minst har de blivit berömda som motto och titel till Ernest Hemingways mest engagerande roman: Klockan klämtar för dig.
Björn Linnell
-
Snorris stormiga tidsålder
Snorri Sturluson är känd som lärd författare men var också en politisk maktspelare. I Sturlungasagan avslöjas betänkliga sidor av hans personlighet.
Lars Lönnroth
-
Kulten kring Stagnelius
Antologin Den levande Stagnelius innehåller flera synpunktsrika texter om skalden, som dog för 200 år sedan, skriver Tommy Olofsson.
Tommy Olofsson
-
Paris som världsmetropol
Konstnärerna Degas och Manet visas nu på en omfattande utställning. De var både vänner och kontraster, skriver Lena Kåreland.
Lena Kåreland
-
Bengt Ohlsson
Mästerverken uteblev
De bästa läsupplevelserna är de där böckerna som driver in som flaskpost under natten, som bara hamnar i våra händer och som vi inte sökt oss till för att vi har ”nytta” av dem, socialt eller yrkesmässigt, men som bjuder på insikter och upplevelser vi aldrig bett om eller räknat med.
-
Erik Thyselius
Kulturskymning: Därför har Skurups kommun fel om Nils Holgersson
I stället för att distansera sig från Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgersson borde Skurups kommun omfamna en av Sveriges finaste och internationellt mest kända litteraturskatter.
-
Catta Neuding
Den strindbergska stegen
En solig sommarkväll på ännu regnvåta trottoarer promenerar vi genom Stockholm. Börjar vid Kungliga Biblioteket i Humlegården, via den byggarbetsplats som kallas Stureplan, Nybroviken med sina sekelskiftesfartyg och huset som hotades med rivning för att bli en gyllene kub och Nobelmuseum.
