Skulle man ge sig på att mycket kort summera Thomas Sowells intellektuella livsverk omfattande mer än sextio år (från år 1960) med ett femtiotal böcker publicerade, varav några banbrytande studier i politisk filosofi och ekonomisk historia, torde detta citat lämpa sig bäst:

”There are no solutions, there are only trade-offs.”

Aforismen tjänar också som en nyckelfras ur vilken man kan härleda väsentliga element i Sowells tänkande.

I det första ledet i diskussionen om hur man tar sig an eller får bukt med samhälleliga frågeställningar, problem och utmaningar fastslår Sowell att utfästelser om ”lösningar” per definition är falska, oaktat om dessa kommer från politiskt praktiskt håll (vallöften) eller akademiskt håll så som modeller i socialfilosofi eller statsvetenskap.

Detta postulat kopplar tydligt tillbaka till ekonomen Friedrich Hayeks konstaterande, i den numera klassiska essän ”The Use of Knowledge in Society” från 1945, om att det aldrig går att göra ”perfekta justeringar” på det sätt som ekonomisk jämviktsanalys föreställer sig det. Och att denna föreställning härrör från en felaktig överföring till samhälleliga fenomen av tankesätt som har utvecklats i naturvetenskapliga frågeställningar.

I grunden handlar det om, menar Hayek, att ekonomiska problem alltid och uteslutande uppkommer på grund av förändringar. Och att interventioner för att komma till rätta med sådana problem i sin tur leder till nya förändringar, och därmed nya frågeställningar som måste bemästras. Sowell tillämpar denna förståel­se om ekonomin och att det inte finns lösningar som leder till jämviktstillstånd, till samhällsfrågor i allmänhet.

Hayek å sin sida konstaterade 1981 i en mycket uppskattande recension i tidskriften Reason av ett av Sowells centrala verk, Knowledge and Decisions (1980), att Sowell på ett ”helt originellt sätt” breddat tillämpningen av hans idéer och effektivt lyft över ansatsen till ”nya fält som jag inte ens övervägt”.

Det andra ledet i Sowells aforism säger att samhällsproblem alltid innebär målkonflikter och försakelser – vilket är ett bättre begrepp på svenska än det färglösa och avdramatiserade ”avvägningar”.

Erik Johan Stagnelius skriver sålunda föregripande Sowell när han i Suckarnas mystär år 1821 vet att berätta att tvenne lagar styr människo­livet och tvenne krafter välver allt som föds under månens vanskliga skiva: ”Makten att begära / är den första. Tvånget att försaka / Är den andra …”

En ”trade-off” betyder att man med nödvändighet och alltid måste avstå från något, för att erhålla något annat, att man måste försaka. På ett enkelt plan kan tyckas att detta är ännu ett uttryck för den ekonomiska vetenskapens två väsentligaste utgångspunkter – resursernas knapphet och därmed kostnadernas nödvändighet; att det inte finns några fria luncher.

”Så om det inte finns lösningar utan bara för­sakelser, vilka dessutom sträcker sig in mot en oviss framtid, vem är då bäst skickad att väga dessa alternativa kostnader mot varand­ra och ta ställning mellan olika målkon­flikter?”

Men Sowell går bortom denna grundtanke, när han applicerar denna ansats inte bara statiskt, för det val man gör vid valtillfället, utan främst framåtsyftande.

Det framåtsyftande anslaget kan förklaras med ett etablerat begrepp i investeringssammanhang, ”opportunity cost”, som försöker framställa de potentiella fördelar som en individ, en investerare eller en affärsverksamhet riskerar att förlora i valet mellan två (eller flera) alternativ. Eftersom denna framtida fördel per definition varken är synlig eller mätbar, blir den också lätt förbisedd i beslutssammanhang. I den svenska översättningen, ”alternativkostnad”, tappar man det dynamiska elementet i originaltermen – risken för förlust av potentiella och framtida möjligheter.

Så om det inte finns lösningar utan bara försakelser, vilka dessutom sträcker sig in mot en oviss framtid, vem är då bäst skickad att väga dessa alternativa kostnader mot varandra och ta ställning mellan olika målkonflikter?

I The Use of Knowledge in Society presenterar Hayek en liknande problemformulering. Han menar att om samhällets ekonomiska problem till största delen är en fråga om snabb anpassning till förändringar i tiden och till platsens speciella omständigheter, bör de slutliga besluten lämnas åt personer som känner till dessa omständigheter, som är insatta i de relevanta förändringarna och de resurser som är tillgängliga för att hantera dem.

Hos Hayek blir detta en plädering för decentralisering av sådana beslut och argument mot plan- och kommandoekonomi. Hos Sowell mynnar samma anslag ut i att det är en självklarhet att avgöranden kring ”trade-offs” måste få fällas av dem som har kunskapen om och bäst kan väga olika kostnader mot varandra i sitt liv och sin vardag. Och som därtill måste få ta ansvaret för utfallet av dessa val. Det är alltså både en fråga om optimal kunskaps- och resursanvändning och en fråga om att ta ansvar – såväl juridiskt som moraliskt.

Härav följer ett slags närhetsprincip om att för individer och familjer avgörande beslut bör fattas så mycket av dem själva som möjligt, så att de kan såväl dra nytta av goda beslut som att veta att de också måste ta ansvar för och leva med mind­re goda beslut:

”Third-party assessments of the individual terms of the transactions – or of the ’income di­stribution’ totals arising from these transactions – are equally unlikely to coincide with the varying individual assessments of the trade-offs made. Neither in economic nor in moral terms is it the question whether a given set of statistical income results for a given time span is ­justified. The most basic question is not what is best but who shall decide what is best.” (Knowledge and Decisions)

Ett återkommande Sowellcitat om vad som händer när beslut fattas utan ansvarstagande lyder:

”It is hard to imagine a more stupid or more dangerous way of making decisions than by putting those decisions in the hands of people who pay no price for being wrong.”

Fortsättningen på citatet, från en kolumn i Jewish World Review augusti 2000, som handlar om skolsystemet, tydliggör Sowells hållning: ”Know-it-alls in the school system do not lose one dime or one hour’s sleep if their bright ideas­ turn out to be all wrong, or even disastrous, for the child.”

Enligt Sowell måste tre på varandra följande väsentliga frågor besvaras vid varje beslut som innebär en trade-off. När det kommer till politiska avgöranden i större sammanhang går man alltför ofta till beslut utan att ha besvarat dem tillfredsställande, och många gånger utan att ens ha ställt dem:

1. I jämförelse med vad? / Compared to what?

2. Till vilken kostnad? / At what cost?

3. På grundval av vilka tydliga belägg? / What hard evidence do you have?

Självklart kan tyckas. Kanske till och med en truism. Likväl inte alls givet.

Ta Riksrevisionens i Sverige granskning hösten 2017 av de ”konsekvensanalyser som regeringen låtit kommittéväsendet och Rege­ringskansliet ta fram inför migrationspolitiska propositioner”. (RiR 2017:25) I denna studie, med avsikt att genomlysa ”huruvida analyserna inför beslut uppfyller kraven enligt gällande styrdokument och om de i övrigt är ändamålsenligt utformade för sitt syfte”, granskades regeringens redovisning av 26 migrationspolitiska propositioner under åren 2004 – 2015.

Under denna period invandrade närmare 1,3 miljoner människor till Sverige. Riksrevisionens uppställning om redovisningen av volym och konsekvenskostnader i de 26 propositionerna visar att i 11 av dem saknades en bedömning av i vilken grad migrationen skulle påverkas av besluten. I 16 av dem saknades en bedömning av påverkan på kommunala kostnader.

Redan detta är oerhört. Medan landet tillförs över en miljon nya invånare och svenska rege­ringar lägger ett nytt lagförslag kring migrationen ungefär var sjätte månad, saknar över 40 procent av dessa en bedömning om hur migrationen kommer att påverkas av det föreslagna beslutet. Över 60 procent av lagförslagen saknar en bedömning om beslutens inverkan på kommunernas ekonomi.

Och när de propositioner som återstår vilka har presenterat en bedömning i ovanstående frågor, kommer 11 (mer än 70 procent) av dem fram till att påverkan på migrationen av fattade beslut kommer att vara obefintlig eller marginell. 16 (mer än 60 procent) av dem hävdar att påverkan på statsbudgeten kommer att vara obefintlig eller marginell, och 6 (60 procent) av dem menar att påverkan på kommunala kostnader kommer att vara obefintlig eller marginell.

Utanför riksrevisionens granskning om de migrationspolitiska propositionerna, kan man också för samma period konstatera att det inte heller görs några som helst beslutsgrundande studier eller uppskattningar av den pågående migrationens konsekvenser på arbets- och bostadsmarknaderna, för pensionssystemen, för försörjningsbördan i ekonomin. Inte heller, i beaktande av att migrationen i sin sammansättning bär på sådana demografiska särdrag som en överrepresentation av unga män, görs det några studier om förväntade socia­la eller kriminalpolitiska följder av migrationen. Inte heller genomförs några socialantropologiska eller kultursociologiska studier om vad det kan få för följder att dessa unga män huvudsakligen kommer från länder som präglas av patriar­kala samt därtill ofta klanbaserade samhällsformationer.

Denna uraktlåtenhet att ställa Sowells enkla frågor och söka besvara dem har i svensk politik inte varit begränsad till den omfattande invandringen. Inom energipolitiken har Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, påpekat att inför ”det senaste stora energipolitiska beslutet 2016 gjordes inga utredningar värda namnet av konsekvenserna” (Sveriges elförsörjning, 2021).

Sowells realistiska och illusionslösa hållning till hur illa underbyggda politiska beslut kan vara, som låtsas som att målkonflikter och försakelser inte finns, som inte redovisar konsekvensanalyser och som inte bryr sig om fakta, leder fram till ytterligare ett av hans viktiga bidrag till den politiskfilosofiska analysen.

Det är den pedagogiska och, också enligt honom själv, abstraherade och hårdragna åtskillnad mellan två olika synsätt att se på världen och analysera den. Han benämner dem det ”otyglade/obegränsade” (unconstrained) respektive det ”tyglade/begränsade” (constrained) synsättet (A Conflict of Visions, 1987). Engelskans vision ska här just tolkas som ett synsätt, ett sätt att se på världen, en Weltanschauung, och inte vision i betydelsen uppenbarelse eller målbild.

De två synsätten betraktar och beskriver implicit människans kapacitet och begränsningar på radikalt olika sätt. De två synsätten på människans moraliska och mentala kapaciteter och natur resulterar inte bara i ofta motsatta politiska, filosofiska eller sociala teorier, utan också i synen på kunskap, på människans institutioner och på samhälleliga orsakssammanhang.

Hos Steven Pinker återkommer begrepps­paret, med hänvisning till Sowell, så som ”utopisk” respektive ”tragisk” (The Blank Slate, 2002). Bägge betonar att båda synsätten återfinns såväl till höger som till vänster i den politiska skalan.

Enligt det obegränsade, utopiska, synsättet är människor goda av naturen. Samhällen kan byggas upp som i det närmaste är perfekta och konfliktfria, bara man kan göra sig av med inskränkta traditioner och oförnuftiga vanor.

Det begränsade, tragiska, synsättet framhåller å sin sida att människor och samhällen är ofullkomliga, att individer agerar utifrån incitament som belöningar och sanktioner snarare än av medfödd hygglighet och välvilja, trots att enskilda individer många gånger offrar sina snöda intressen för andra högre intressen eller strävanden. Men detta sker sällan på grundval av att man älskar sin nästa så som sig själv eller anser att alla människor har lika värde, utan snarare på grundval av förbundenhet med starka moraliska principer eller till begrepp som ära och ädelt handlande, framhåller Sowell med hänvisning till Adam Smiths The Theory of Moral Sentiments.

Just genom sådana föreställningar kan människan utföra handlingar för att vara tillfreds med sina självbilder eller inre moraliska kompasser; sådant som hon inte skulle vara beredd att utföra för sin nästas bästa. Trots att det rör sig om moraliska frågeställningar, var Smiths svar till stor del ekonomiskt – ett system med moraliska incitament, en uppsättning med ”trade-offs”, snarare än en lösning om att ändra människans natur.

Vi kommer sålunda tillbaka till Sowells centrala tes, som han formulerar det: ”One of the hallmarks of the constrained vision is that it deals in trade-offs rather than solutions.”

Hittills har denna text handlat om Sowells grundläggande ansatser när han närmar sig samhällsfrågor, så som han formulerat dem i några centrala verk.

Ögonöppnande och intellektuellt stimulerande blir det när Sowell tillämpar dessa ansatser inom några centrala områden som har varit föremål för hans intresse – makroekonomi, ekonomisk historia, relationen mellan kultur, etnicitet och ekonomi, etniska relationer och etnisk särbehandling.

I denna sin publicistiska gärning och i fullföljandet av sitt intellektuella kall står Thomas Sowell i en klass för sig. Hans arbetsförmåga är omvittnad och också hans avsiktliga val att stå utanför det dagliga politiska och akademiska skeendet för att kunna ägna sig åt sina studier, sitt läsande och sitt författande. En bekräftad anekdot vet att berätta att de åren som Sowell var kopplad till Hoover Institution på Stanford University och hade ett arbetsrum där satt det en falsk namnskylt på dörren. Han ville inte bli störd när han skrev.

Texterna i Sowells böcker är njutbara kombinationer av intellektuell redighet och klarhet, relevanta fakta, klara belägg och tydliga falsifieringar samt därtill en, inte bara i akademiska sammanhang utan överlag, sällan skådad pedagogisk skicklighet och stilistisk flyhänthet.

Hans två viktiga verk inom politisk filosofi, Knowledge and Decisions (1980) och A Conflict of Visions. Ideological Origins of Political Struggles (1987) är redan nämnda. I den genren tillkommer också de mer mustiga och polemiska The Vision of the Anointed. Self-Congratulation as a Basis for Social Policy (1995) och The Quest for Cosmic Justice (1999). I samma härad återfinns Civil Rights.Rhetoric or Reality (1984) samt Intellectuals and Society (2010). Hans Marxism. Philosophy and Economics (1985) är mycket läsvärd såväl som en introduktion till Marx tänkande, som en kritisk utvärdering av dennes filosofiska och ekonomiska läror.

Sowell har emellertid haft sitt största genomslag som kultur- och ekonomhistoriker med inriktning på migration, etniska relationer och relationen etnicitet-kulturekonomi. Hans tidiga böcker Race and Economics (1975), Markets and Minorities (1981), Ethnic America. A History (1981), The Economics and Politics of Race. An International Perspective (1983) blir ett slags förstudier till den Culture-trilogi, som han publicerade under 1990-talet, och vilka kan betecknas som såväl hans främsta verk som bland de främs­ta verken i ämnet: Race and Culture. A World View (1994), Migrations and Cultures. A World View (1996) samt Conquest and Cultures. An International History (1998).

Ett fördjupningsspår inom detta område är Sowells kritiska studier av positiv särbehandling – preferential treatment – på etnisk grund, oavsett om den sker på grundval av grupprättigheter, riktar sig till en majoritetsbefolkning på minoriteters bekostnad (alltså diskriminering av minoriteter) eller söker kompensera en minoritetsbefolkning för reella eller inbillade historiska oförrätter mot den. Den principiella studien, en teoretisk sammanfattning av sådan särbehandling, Preferential Policies. An International Perspective (1990) är ett huvudverk inom ämnesområdet. Den har följts upp av ännu mer empiri, Affirmative Action Around the World. An Empirical Study (2004) och särstudierna Intellectuals and Race (2013) och Discrimination and Disparities (2018).

Som ekonom- och doktrinhistoriker har Sowell främst publicerat sig i akademiska facktidskrifter, men även i några monografier som Economics. Analysis and Issues (1971), Say’s Law. An Historical Analysis (1972), Classical Economics Reconsidered (1974) samt On Classical Economics (2006). Han har dock skrivit en av de bästa introduktionerna till ekonomivetenskapen, Basic Economics. A Citizens Guide to the Economy (2000), vilken han berättade tog honom tio år att få ihop, eftersom han i förväg bestämt sig för att skriva en lärobok i ekonomi utan en enda matematisk formel, så att alla läsare kunde ta del av den.

Trots att boken nu i den femte upplagan har utvidgats från 350 till 700 sidor är den en försäljningsframgång och har översatts till ett flertal språk, varav två kinesiska versioner. Ytterligare en försäljningsskjuts tillkom när tidigare världsmästaren i tungviktsboxning, Mike Tyson, fotograferades med tegelstensvolymen under armen i april 2022.

Sitt pedagogiska kall som ekonom har Sowell fortsatt att följa med böcker som Applied Economics. Thinking Beyond Stage One (2003), Economic Facts and Fallacies (2008), The Housing Boom and Bust (2009) och Wealth, Poverty and Politics (2015).

Sowell är en selfmade man också intellek­tuellt. Hans väg till akademiska meriter och lärdomsgrad har varken varit rak eller beströdd med rosor. I sin självbiografiska A Personal Odyssey (2000) har han berättat om sina år som ett ständigt läsande barn i ett fattigt hem i Harlem, sitt unga yrkesliv och hur han som veteran från Koreakriget nyttjade möjligheten att bedriva akademiska studier med hjälp av Servicemen’s Readjustment Act, känd som G. I. Bill. För två år sedan kom den första större biografin om honom, Jason L Rileys Maverick. A Biography of Thomas Sowell (2021)

Naturligt nog har han också varit intresserad av och engagerad i hur god utbildning och undervisning i vägen till kunskap ser ut. Hans studie, Patterns of Black Excellence från 1976, med en sy­stematisk genomgång om varför vissa amerikanska skolor i förorter och dominerade av svarta elever samtidigt kunde vara så framgångs­rika, var banbrytande såväl i sitt anslag (att söka utröna framgångens orsaker), som i sin empiriska ansats. Den återpublicerades i samlingsvolymen Education. Assumptions versus History (1986). Tidigare hade Sowell publicerat Black Education. Myths and Tragedies (1972), uppföljd av Inside­ American Education. The Decline, The Deception, The Dogmas (1993) och för några år sedan Charter Schools and Their Enemies (2020).

År 2016 meddelade Sowell, då 86 år gammal, att han lämnade offentligheten. Nu ville han inte längre skriva sina syndikerade veckokolumner och inte heller fler böcker. Återstoden av sitt liv ville han ägna åt vänner, familj och fotografering – han var arméfotograf och pistolskytteinstruktör i Koreakriget.

Likväl publicerades boken om friskolorna några år senare. Och i september i år, några månader efter att han fyllt 93 år, publicerades Social Justies Fallacies.

Än så länge är han, med Paul Johnsons ord, ”den i USA verksamma mest originella och intressanta filosofen”. Och därtill också en av de främsta i världen.