Konst

  • Brev från …, Krönika

    Witkacy – avantgardist som gjord för filmen

    Konstnären Witkacy var en centralfigur i 1920- och 30-talets Warszawa. Nu har hans verk återupptäckts.

  • Kultur

    Monogrammisten I.S. – Rembrandts gåtfulla samtida

    En aktuell utställning på Östergötlands museum visar verk av den mystiska 1600-talskonstnären Monogrammisten I.S.

    Ebba de Faire

  • Essä

    Maria Sibylla Merian – banbrytande och lysande

    Maria Sibylla Merian bröt ny forskningsmark med sina studier och målningar av insekter. Både Goethe och Carl von Linné tillhörde beundrarna.

    Anders Alvestrand

  • Essä

    Graham Greene och den omöjliga kvinnan på Capri

    Under alla år som Graham Greene tillbringade på Capri avsatte inte ön och dess invånare några spår i hans verk. Undantaget var den excentriska fattigläkaren Elisabeth Moor.

    Bengt Jangfeldt

Mest lästa

  • Witkacy – avantgardist som gjord för filmen

  • Monogrammisten I.S. – Rembrandts gåtfulla samtida

    Ebba de Faire

  • Maria Sibylla Merian – banbrytande och lysande

    Anders Alvestrand

  • Graham Greene och den omöjliga kvinnan på Capri

    Bengt Jangfeldt

  • Charlotta Eruths Lindell

    Tite Street – Möjligheternas gata

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.

  • Internationell fackbok, Recension

    Två romansviter med tiden i tankarna

    Den engelske författaren Anthony Powells romansvit ”A Dance to the Music of Time” är liksom Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt” ett omfattande verk med lång tidspann. I sin bok ”Different Speeds, Same Furies. Powell, Proust and Other Literary Forms” jämför författaren Perry Andersson de två verken, och pekar framför allt på deras…

    Hans-Roland Johnsson

  • Kultur

    Elsa Beskow var inte didaktisk

    Elsa Beskow skapade sina verk när svensk barnlitteratur upplevde en guldålder, och intresset har bestått. Två nya böcker skildrar hennes författarskap – som inte var så ”okomplicerat” som vissa hävdat.

    Lena Kåreland

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Äntligen har jag upptäckt Taylor Swift

    Medelålders män gillar att strö slagkraftiga rader kring sig – men de verkar ännu inte ha upptäckt den citatmaskin som är Taylor Swift.

  • Fördjupning

    Bellman, Lagerlöf och Piraten räds inte det olämpliga

    Carl Michael Bellman, Selma Lagerlöf och Fritiof Nilsson Piratens författarskap hör till skilda tidsåldrar och genrer, men de har någonting gemensamt – alla tre innehåller rejäl manlig fylla.

    Carina Burman

  • Fördjupning

    Lukas & Clara Moodysson hyllar den genialiska raden

    Låt oss inte glömma de verk och författare som aldrig nådde fram – de som vistas i skuggorna och arkiven.

    Lukas & Clara Moodysson

  • Fördjupning

    Lars Norén: de trasiga familjernas gestaltare

    Lars Norén skrev för evigheten och lämnar ingen oberörd. Hans författarskap säger mycket om Sverige som vi tidigare inte förstod.

    Anna Victoria Hallberg

  • Essä

    Bruno Liljefors är gåtfullt bortglömd

    Konstpubliken minns numera ingenting särskilt vid åsynen av en aldrig så välmålad morkulla på drag, eller alfågelflock i havsbandet.

    Fredrik Sjöberg

  • Kultur

    Antika rådet: vin och vallmo

    Sömnlöshet har inspirerat till både konstnärliga verk och facklitteratur. Henrik Nilsson har läst några aktuella böcker.

    Henrik Nilsson

  • Krönika

    Annika Borg

    Mönster från fördriven kultur

    Det kräver sin mängd mattor för att möblera en flera hundra kvadratmeter rymlig prästgård. Jag har ingen riktig linje vid inropen från de lokala auktionshusen, utan ledsagas mer av storleken och skönhetsprincipen, av det som väcker och lockar ögat.

  • Krönika

    Katarina Barrling

    Vår romantiska tid

    Även jag kapitulerade till sist inför Romantikens intåg i Stockholm, nådens år 2024.

  • Krönika

    Susanna Birgersson

    Varför hyllas det fula?

    Vi lever i en kultur som hyllar det fula. Det fula ska pressas på det gamla och vackra, så att det gamla och vackra blir intressant och relevant.

  • Fördjupning

    I skuggan av sin hustru

    Karin Larssons betydelse är enorm. Men utan Carl Larssons målningar hade inte Sundborn erövrat svenskarnas hjärtan.

    Katarina Barrling

  • Kultur

    Äntligen visas Monet

    Nu visas för första gången Claude Monets Londonmålningar i den brittiska huvudstaden.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Recension, Svensk fackbok

    En myts livskraft

    En gedigen studie om en myts livskraft, elegant framställd på ett språk lika välklingande som näktergalens sång, skriver Martina Björk om ”Filomelas förvandlingar”.

    Martina Björk

  • Internationell fackbok, Recension

    Ett ständigt pågående försök

    Till syvende och sist verkar måleri ha varit det enda som Francis Bacon verkligen brydde sig om. Jenny Danielsson undrar om konstnären själv skulle ha gillat boken hon nu recenserar.

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Till slut kom attacken

    Salman Rushdies bok Kniv är en angelägen upplysningsskrift för konstnärlig frihet, skriver Catarina Starfelt.

    Catarina Starfelt

  • Kultur

    Inte så svartvitt

    Gamla filmer behöver restaureras. Alltför ofta sker det utan att verkets integritet respekteras, skriver Fredrik Gustafsson.

    Fredrik Gustafsson

  • Kultur

    Omvärderad reaktionär

    Ignacio Zuloaga hyllades i början av 1900-talet men blev senare bortglömd, skriver Adam Korpskog.

    Adam Korpskog

  • Kultur

    Baklänges på händer

    Det behövs fler författare som Georges Perec – men vem ska läsa dem? Det undrar Klara Klingspor.

    Klara Klingspor

  • Recension

    Surrealismen

    André Bretons rörelse fyller 100 år i höst. Surrealismen innebar ett nytt sätt att betrakta världen, djupt präglad av första världskrigets blodbad, skriver Lena Kåreland.

    Lena Kåreland

  • Kultur

    Författaren och kurtisanen

    Alexandre Dumas den yngre har ofta hamnat i skuggan av sin far. Hans roman Kameliadamen har dock både blivit opera av Verdi och film med Greta Garbo.

    Lena Kåreland

  • Recension

    Samlandets konst

    Borde fler köpa konst? I boken How to Collect Art ger ekonomen och konstentusiasten Magnus Resch det tydliga svaret: Ja! Konst har potential att berika alla. Men man måste hålla ordning på förväntningarna.

    Jenny Danielsson

  • Krönika

    Katarina Barrling

    Scener från Seine

    Bacchus a noyé plus d’hommes que Neptune – Bacchus har dränkt fler än Neptunus. Så lyder livsvisdomen på en fransk bonad föreställande tre påstrukna munkar, glatt skålandes i en vinkällare.

  • Intervju

    Att skapa det förflutna

    Den världsberömde keramikern och författaren Edmund de Waals skapande bottnar i hans judiska och europeiska identitet. Den är oupplösligt förenad med de dramatiska livsöden som präglat hans familj och uppväxttid.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Recension

    Från Paris till Venus

    Trots att hon hyllades i Paris under det glada 1920-talet och rörde sig i kretsarna kring Picasso och Braque är den franska konstnären Marie Laurencin (1883–1956) lite bortglömd.

    Katarina O’Nils Franke

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Istanbuls öga

    Moderna museet i Istanbul ligger vackert vid en fashionabel strandpromenad längs Bosporen. I ingången till strandområdet finns den allestädes närvarande säkerhetskontrollen med väskröntgen. Kanske är det ett uttryck för en oroväckande trötthet i mig, men de stora metropolerna känns alltmer likartade.

  • Recension

    En man för alla tider

    Kitschig eller sublim? Den omstridde målaren Caspar David Friedrich glömdes snabbt efter sin död men efter återupptäckten många decennier senare vill många se honom som sin egen. Martin Lagerholm uppmärksammar en romantikers 250-årsjubileum med hjälp av nya böcker.

    Martin Lagerholm

  • Samhälle

    Ingen klagar i Kalmar

    Ideligen förs anklagelsen fram att Sverige är ointresserat av kultur. Kalmar är en motbild till klagovisorna, skriver Per Dahl.

    Per Dahl

  • Recension

    En sång- och dansman?

    I Svenska Filminstitutets bibliotek finns det fler än 70 böcker som handlar om Ingmar Bergman och hans filmer, på en mängd olika språk och från de flesta världsdelar.

    Fredrik Gustafsson

  • Kultur

    Vilks vision

    Konstvärldens avkoloniseringsnarrativ gör att man har svårt att hantera antisemitism. Lars Vilks hade kunnat säga en del om detta, menar Mårten Arndtzén.

    Mårten Arndtzén

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Ner i källaren

    Vi har nog alla varit på resa och hamnat i samspråk med någon lokalbefolkning som velat introducera oss för en artist som är omåttligt populär, ja som fångar landets ”själ” och vars alster nynnas från norr till söder.

  • Krönika

    Annika Borg

    Vem vill inte se sig i en jaktspegel?

    Härförleden tillbringade jag en söndagseftermiddag på en auktionsvisning. I den stora, kalla byggnaden ute på landsbygden trängdes föremålen och vittnade om liv och historia. Varje sak delade ett människoöde. Jag lät mig svepas med av alla intryck tingen förmedlade och vandrade runt i andra människors världar i timmar.

  • Recension

    Kungliga kontraster

    Den 1 maj 1920 gick kronprinsessan Margareta bort, ännu inte 40 år fyllda. Efter att först ha haft öroninflammation och sedan vattkoppor var hon kraftigt försvagad och avled när hon drabbades av blodförgiftning och hjärtsvikt.

    PJ Anders Linder

  • Kultur

    Förfalskaren på Östermalm

    Med Loppmarknad fortsätter Richard Swartz sitt självbiografiska författarskap. Hans nyfikenhet på människor är stor, skriver Jakob Sjövall.

    Jakob Sjövall

  • Krönika

    Charlotta Eruths Lindell

    I korthet: En lång kärlekshistoria

    Människan och hunden har haft en kärlekshistoria sedan urminnes tider.

  • Essä

    En samvetsfråga

    Joseph Wrights berömda paradmålning visar inte bara ett experiment. Den skildrar en moralisk konflikt mellan vetenskap och etik som fortfarande är aktuell.

    Anders Alvestrand

  • Fördjupning

    Något mycket osvenskt

    Kulturpropositionen var rekordårens sista suck. De kulturpolitiska ambitionerna har krympt till den grad att de knappast märks, oavsett vilken regering som styr.

    Mikael Timm

  • Recension

    Främlingen

    I år är det 50 år sedan konstnären Pablo Picasso dog. Han föddes i Spanien 1881 men levde i princip hela sitt liv i Frankrike. Idag stoltserar Frankrike med tre museer som bär hans namn, men det tog lång tid innan man gav honom något som helst erkännande. Konsten var en sak, men han var…

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Baltisk modernism

    Litauern M K Čiurlionis är ett lysande exempel på sambandet mellan bildkonst och musik under det tidiga 1900-talet, skriver Laura Barbagallo.

    Laura Barbagallo

  • Kultur

    Disneys dominans

    I år fyller företaget Disney 100. Bolagets starka ställning har blivit negativ för filmkonsten, menar Fredrik Gustafsson.

    Fredrik Gustafsson

  • Samhälle

    Perserna visade vägen

    Det persiska imperiets statsmannakonst beundrades långt efter dess fall. Kravet på att ett ledarskap måste ha ett moraliskt syfte fick stort inflytande.

    Ali Ansari

  • Kultur

    Paris som världsmetropol

    Konstnärerna Degas och Manet visas nu på en omfattande utställning. De var både vänner och kontraster, skriver Lena Kåreland.

    Lena Kåreland

  • Kultur

    Njutning för ögon och öron

    I år ordnas en rad aktiviteter i Bryssel för att uppmärksamma jugendstilen inom arkitektur och konst, skriver Laura Barbagallo.

    Laura Barbagallo

  • Krönika

    Bengt Ohlsson

    Författarens fallgropar

    I svt:s kulturprogram visades nyligen en dokumentär om Ola Magnell med undertiteln ”Den motvillige rockpoeten”. Redan där flyter jag ut i fnissiga fantasier om hur vi skulle förhålla oss till undertiteln ”Den villige rockpoeten”. Om såna görs det inga dokumentärer. Man kanske inte ens får tituleras rockpoet, om man är villig menar jag. För att…

  • Krönika

    David Andersson

    Bilden av en epok

    Som barn hade jag stor glädje av några volymer av Ströyers dagbok, där dansk-svensken Poul Ströyer samlade teckningar han under året hade publicerat i Dagens Nyheter. Att i efterhand titta på bilderna från 1970-talet var ett utomordentligt sätt att lära sig mer om det nära förflutna.

  • Recension

    En ryslig historia

    I sina berättelser för Stephen King oss till de fattiga och förfallna skogsbruksorterna i Maine. Det är en sorts amerikansk socialhistoria han gestaltar, de övernaturliga rysligheterna knyter an till en inhemsk tradition av mörk romantik där verklighet och myt sammanförs för att göra det mänskliga tillståndet synligt genom förhöjning och speglande perspektiv. Det är alltid…

    Erik Jersenius

  • Recension

    Vardagens glans och skimmer

    Det är allmänt vedertaget att 37 målningar av den holländs­ke konstnären Johannes Vermeer (1632–1675) har överlevt tidens tand. I samband med att 28 av dessa visas på Rijksmuseum i Amsterdam under rubriken Vermeer – The largest Johannes Vermeer exhibition ever publiceras en rikt illustrerad katalog där målningarna presenteras och diskuteras av framstående konsthistoriker.

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Bland stolletroll och dvärgpirater

    Walter Moers böcker har översatts till en rad språk. Även svenska läsare borde få ta del av hans säregna universum, menar Andreas Åkerlund.

    Andreas Åkerlund

  • Kultur

    Den mångsidige arkitekten

    Det är nu 300 år sedan Storbritanniens mest berömde arkitekt sir Christopher Wren (1632–1723) dog. Hans kändaste verk är Saint Paul’s Cathedral, som han fick i uppdrag att återuppbygga efter den stora branden i London 1666.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Recension

    En elektrisk kärlek

    I maj 1958 lyssnar den schweiziske författaren Max Frisch till hörspelet Der gute Gott von Manhattan. Full av beundran beslutar han sig för att skriva till dess författare, den österrikiska poeten Ingeborg Bachmann. Den 9 juni får han svar: Hon är på väg till Zürich och vill träffas. En månad senare är de Du med…

    Mats O Svensson

  • Essä

    Bildningsresor

    Hedvig Elisabet Charlotta Holstein-Gottorp och Mary Wollstonecraft reste i Europa vid tiden för franska revolutionen. De kom från olika samhällsklasser och möttes aldrig, men skrev båda in sig i en litterär genre genom sina resor.

    Anna Brodow Inzaina

  • Kultur

    Den goda grannens lag

    Aby Warburg gjorde en epokgörande insats inom konstvetenskapen. I dagens universitetsvärld skulle han ha varit omöjlig, menar Alfred Sjödin.

    Alfred Sjödin

  • Recension

    Fångade i ekokammaren

    År 2007 skrev konstkritikern och kulturjournalisten Mårten Arndtzén så här i Expressen om Lars Vilks teckning Muhammed som rondellhund:

    Erik Jersenius

  • Recension

    Mer om kritikern än människan

    August Brunius (1879–1926) var under 1900-talets första decennier Sveriges mest inflytelserika konstkritiker. Han skrev också för en stor publik om arkitektur, teater och litteratur, oftast i Svenska Dagbladet.

    Lars Lönnroth

  • Recension

    Radikalism före 1968

    Bilderna i offentligheten av de första decennierna efter andra världskriget är motstridiga. Under senare decennier har ”1968” fungerat som en återkommande politisk och kulturell orienteringspunkt i det offentliga samtalet som kompletterat och delvis ersatt ”folkhemmet” som föremål för historiepolitiska strider.

    Martin Wiklund

  • Recension

    Konstens charkuteribiträden

    En arkaisk skulptur föreställande prins Paris som bågskytt pryder omslaget till Ögonen våra målare och andra tankeexperiment, ett opus signerat akademiledamoten, grekprofessorn och poeten Jesper Svenbro. Boken presenteras som essäsamling men innehåller en rad olika texttyper som författaren producerat genom åren: samtal, intervjuer, tal, förord och föredrag.

    Martina Björk

  • Recension

    Livet bakom fasaderna

    Under vintern är Albert Edelfelt aktuell i en stor utställning på Göteborgs konstmuseum. Hans konst för tanken till idylliska herrgårdar och soliga sommarnöjen. Men hur såg livet ut bakom fasaderna?

    Nils Johan Tjärnlund

  • Kultur

    Hoffmanns äventyr

    E T A Hoffmann, som dog för 200 år sedan, uppfattades länge som trivial. Men han var en ytterst medveten författare.

    Martin Lagerholm

  • Kultur

    Satir i kamp med censuren

    En ny bok uppmärksammar duon Dzigan och Schumacher, som bedrev satir på jiddisch i Polen, Sovjet och Israel.

    Salomon Schulman

  • Samhälle

    Revolutionärerna

    Målaren Jacques-Louis David och kemisten Antoine Lavoisier var goda vänner och geniala inom sina områden. Båda levde under giljotinens skugga.

    Anders Alvestrand

  • Recension

    Plats för konst

    Hur gör man museer tillgängliga? Hur ska ett museum som förvärvat föremål på tveksamma grunder förhålla sig till att lämna tillbaka saker? Bör museer kunna sälja av inventarier?

    Jenny Danielsson

  • Krönika

    Anders Rönmark

    Munch och miljarderna

    När man som svensk kliver in på det nya Munchmuseet i Oslo – eller kort och gott MUNCH som det så modernt ska kallas – är det värt att ha med sig den lutherska tanken i bakhuvudet.

  • Kultur

    Ostadighetens konst

    Under första halvan av 1900-talet väckte den nya japanska grafiken intresse runt om i världen, skriver Laura Barbagallo.

    Laura Barbagallo

  • Essä

    Granen som inte samtyckte

    Maktbalansen mellan människa och natur håller på att rubbas. Samtidskonsten visar att granen står i centrum för utvecklingen.

    Cecilia Nikpay

  • Recension

    Semimänskliga fantasivarelser

    Franz Kafkas (i stort sett postuma) författarskap räknas sedan inte fullt ett århundrade allmänt till världslitteraturens toppskikt. Nya utgåvor på diverse språk utkommer regelbundet, inte bara av de tre (ofullbordade) romanerna och de många kortare berättelserna utan av brev, dagböcker och diverse anteckningar.

    Peter Luthersson

  • Krönika

    Mats Wiklund

    Jag lät mig förföras

    Well some people try to pick up girlsAnd get called assholesThis never happened to Pablo PicassoHe could walk down your streetAnd girls could not resist his stare andSo Pablo Picasso was never called an asshole[Modern Lovers, ”Pablo Picasso”] Jonathan Richman raljerar men det är svårt att undvika känslan att han i grund och botten är…

  • Kultur

    Rätten att häda

    Politisk korrekthet och identitetspolitik får många att blunda för hoten mot yttrandefriheten. Därför är Sakine Madons bok välkommen, menar Catarina Kärkkäinen.

    Catarina Starfelt

  • Kultur

    Ett stycke tysk historia

    Rudolf Schlichter (1890–1955) är väl värld att upptäcka som både konstnär och memoarförfattare. Hans säregna äktenskap med ”Speedy” har på senare tid skildrats i romanform.

    Carl-Göran Heidegren

  • Kultur

    En sentida renässansfurste

    Bernard Berensons stora kunskaper om italiensk renässanskonst gjorde honom berömd och förmögen. Bland hans vänner och beundrare fanns Gustaf VI Adolf.

    Thomas Steinfeld

  • Recension

    Way out west

    I Kalifornien är man bra på att få fram finurlig teknologi, rörlig bild och underhållning, men hur är det med konsten? Erbjuder den amerikanska västkusten en intressant konstscen?

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Dante och bilderna

    Dantes betydelse för konsthistorien skildrades nyligen i en utställning i Florens.

    Laura Barbagallo

  • Recension

    På upploppet

    Hur slutar ett liv som författare? Hur upphör ett skapande? Inte alla fungerade som George Sand, som satte punkt för en roman klockan två på natten för att en timma senare påbörja en ny.

    Lena Kåreland

  • Recension

    Mördare, psykopater och sadister

    Som den framstående latinist hon är har Cambridgeprofessorn Mary Beard insett visheten i Horatius ord om att man bör förena nytta med nöje. Utan att tumma på de akademiska dygderna har hon i böcker som SPQR. Historien om det antika Rom (2015, på svenska 2016) gjort romersk historia både rolig och nyttig för alla som…

    Carl Rudbeck

  • Samhälle

    En doft av civilisation

    Hovbokbindaren Nils Linde (1890–1961) är en av de stora bokbindarna i Sverige, verksam i Göteborg under femtio års tid, från 1910 till 1960 ungefär. Han blev där vad Gustaf Hedberg generationen före honom varit i Stockholm. De var båda konsthantverkare av europeisk dignitet. Ensamma var de ej; deras affärsverksamhet nådde periodvis industriella dimensioner. När bokförlagen…

    Anders Björnsson

  • Recension

    Galenskaparna

    Av en bok med titeln The Gallery of Miracles and Madness väntar man sig något extra. Charlie English, före detta Guardian-journalist, torde dock inte göra någon besviken. Han berättar historien om hur en samling målningar, teckningar och skulpturer skapade av patienter intagna på tyska mentalsjukhus kom att inspirera expressionister, surrealister och dadaister, för att därefter bli slagträ i…

    Benny Carlson

  • Samhälle

    En doft av civilisation

    Hovbokbindaren Nils Linde (1890–1961) är en av de stora bokbindarna i Sverige, verksam i Göteborg under femtio års tid, från 1910 till 1960 ungefär. Han blev där vad Gustaf Hedberg generationen före honom varit i Stockholm. De var båda konsthantverkare av europeisk dignitet.

    Anders Björnsson

  • Recension

    En osystematisk berättarglädje

    Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap och en produktiv författare av böcker och artiklar ämnade för den belästa breda allmänheten. I Franska flanörer. Författarnas Paris från Balzac till Modiano försöker hon fånga den franska huvudstadens miljöer och atmosfär genom nio författarskap.

    Anna Victoria Hallberg

  • Recension

    Regissören är ändå viktigast

    Sedan 1910-talet har relationen mellan manusförfattare och regissör debatterats, och i allmänhet är det regissörerna som får mest uppmärksamhet.

    Fredrik Gustafsson

  • Kultur

    När Storbritannien stannade

    Nobelpristagaren John Galsworthy är mest känd för Forsytesagan, som blev en framgångsrik tv-serie. Hans författarskap är dock betydligt större än så.

    Margareta Melén

  • Recension

    Kropp i rörelse

    Carol Jacobi har dykt ner i arkiven och satt samman en vindlande berättelse om den brittiska konstnären Isabel Rawsthorne (1912–1992).

    Jenny Danielsson

  • Recension

    Utsvävande och gränslös

    Richard Wagner är den enskilt mest inflytelserika konstnären någonsin. Hans musikaliska idéer­ sprängde tonalitetens ramar och ledde vidare till modernismen inom musiken. Men han påverkade även måleriet, poesin, litteraturen, teatern och i förlängningen filmen, som ingen annan förr eller senare. Dessutom hade han politiska idéer, som också har väckt genklang, där hans hat mot judar…

    Torbjörn Elensky

  • Kultur

    Den levande dandyn

    Charles Baudelaire, som föddes för 200 år sedan, är idag en av de mest lästa franska poeterna. Han förde in nya miljöer i poesin, såsom fängelser och bordeller.

    Lena Kåreland

  • Kultur

    Zorn och Italien

    Anders Zorn nådde snabbt berömmelse i Italien. Det var en del av tidens vurm för skandinaviskt måleri, skriver Laura Barbagallo.

    Laura Barbagallo

  • Samhälle

    Nu är det 1913

    Vår tids kulturkonflikter är ett uttryck för ett samhälle som spricker sönder av olösta motsättningar. Ett berättigat missnöje tillåts aldrig få något konstruktivt utlopp, skriver Håkan Lindgren.

    Håkan Lindgren

  • Fördjupning

    Beppe fritt svävande

    Ingen kunde tala till barn som Beppe Wolgers. Han var också en briljant underhållare och stor kulturpersonlighet.

    Torbjörn Elensky

  • Fördjupning

    Gustav III vid Filminstitutet

    Den som hamnar på piedestalen vittnar inte om sin egen tid, en staty lever paradoxalt nog alltid i nuet.

    Mikael Timm

  • Fördjupning

    Gustafsson in i väggen

    Grundregeln är att man inte reser statyer över levande människor. Ett undantag kan göras för komikern Robert Gustafsson.

    Dan Korn

  • Fördjupning

    Kärringen i strömmen

    Vi behöver inte gilla människan som går mot strömmen. Däremot ta in envisheten och modet vi njuter frukterna av.

    Cecilia Nikpay

  • Kultur

    När allt var i rörelse

    Det är en högtidsstund att närma sig Svenska balettens öden och äventyr.

    Anna Victoria Hallberg

  • Essä

    Sångens alkemi

    Bob Dylans särprägel och attraktion ligger i hans röst. Det är sångsättet som drar oss in i hans livshållning och poesi.

    Svante Lovén

  • Essä

    Giganterna från Delft

    Idag är Johannes Vermeer geniförklarad, medan Antonie van Leeuwenhoek är helt okänd. För trehundrafemtio år sedan var det tvärtom.

    Anders Alvestrand

  • Recension

    Kända och okända fäder

    Med romansuccéerna De tre musketörerna och Greven av Monte Cristo blev Alexandre Dumas d ä (1802–1860) berömd världen över, och tack vare sin oslagbara berättartalang är han även idag läst och uppskattad. Hans romaner har otaliga gånger omarbetats för teatern och filmatiserats, och hans litterära gestalter utgör alltjämt en inspirationskälla.

    Lena Kåreland

  • Kultur

    Tradition och innovation

    Den samtida körmusiken visar att kreativitet ofta är förenat med respekt för traditionen.

    Martina Björk

  • Kultur

    Förtätningens trolleri

    Cees Nootebooms texter präglas av en smittande entusiasm och nyfikenhet.

    Jakob Sjövall

  • Recension

    Triumf och tragik

    Jag plockar på måfå upp ett av många bokmärken ur keramikfatet på soffbordet, och hajar till när jag ser bilden, Velázquez magistrala porträtt av påven Innocentius X (1650). Grand Palais i Paris arrangerade 2015 en megautställning av den spanske barockmästarens verk.

    Bengt Magnusson

  • Recension

    Poesins Picasso

    Max Jacob publicerade hyllade litterära verk och rörde sig ledigt i kulturella kretsar i Paris kring sekelskiftet 1900. När han dör 1944 i ett interneringsläger 20 kilometer norr om huvudstaden är han en känd och prisbelönt poet. Hans stora bekantskapskrets sörjer honom djupt.

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Jaktgudinnan i drömmen

    I sin nya diktsamling skriver Jesper Svenbro om jakt­gudinnan Artemis. Det finns paralleller till hur Stagnelius, Strindberg och Heidenstam behandlat motivet.

    Martina Björk

  • Recension

    Ett land av ingenjörer

    Ingenjörerna var kanske den mest hyllade professionen under den svenska tillväxtperioden 1870–1970. Det är ingen slump att det nästan bara är ett antal industrisnillen (Gustaf Dalén, Gustaf de Laval, Lars Magnus Ericsson etcetera) som förekommer när skolans läroböcker ska nämna personer ur den svenska näringslivshistorien. Och när folkhemmet skulle byggas blev ”samhällsingenjören” en vanlig metafor.

    Anders Johnson

  • Recension

    Affärskonst

    Behövs det verkligen ännu en bok om Andy Warhol? En av 1900-talet mest kända konstnären, vars verk och liv redan har avhandlats i sisådär 500 böcker och ännu fler akademiska artiklar. Svaret hade lätt kunna vara nja.

    Jenny Danielsson

  • Essä

    Den stora förnyaren

    Konstnären Natalja Gontjarova var länge bortglömd. Idag räknas hon till det ryska avantgardets portalgestaler.

    Per-Arne Bodin

  • Kultur

    En oöverträffad musikalitet

    I år är det 200 år sedan John Keats publicerade sin epokgörande diktsamling.

    Sven-Johan Spånberg

  • Krönika

    Susanna Birgersson

    Förspillda år

    Jag har varit på Thielska galleriet. Äntligen har jag varit där. Jag kom nämligen att tänka på alla konstmuseer i världen som man inte kan besöka längre på grund av pandemin, och så kände jag mig så förfärligt nedslagen.

  • Recension

    Den svenska näktergalen

    Under 1800-talet fanns det två svenska operasångerskor som gjorde internationell karriär. Vart de än kom möttes de av applådåskor, stående ovationer och rop om bisseringar. Den första var Jenny Lind, den andra Christina Nilsson.

    Johan Stenström

  • Samhälle

    Älskad av kollegerna

    I år är det 100 år sedan Federico Fellini föddes. Han räknas med rätta som en av de främsta filmregissörerna genom tiderna.

    David Andersson

  • Samhälle

    Bäst att hålla med

    Kulturlivet är den sektor i samhället som gör anspråk på att vara friast, mest utmanande normkritisk och mångfaldsbejakande gränsöverskridande. Det är således den som borde vara tolerantast mot avvikande åsikter och bäst tåla motsättningar mellan estetiska, politiska, existentiella och religiösa uppfattningar.

    Torbjörn Elensky

  • Kultur

    Boktryckaren på torget

    I Belgien stöter man ofta på platser med bokhistoriskt intresse.

    Jakob Sjövall

  • Recension

    Mer eller mindre

    The Longing for Less. Living with Minimalism är en redogörelse för estetiken och idéerna kring minimalism och utgår från frilansskribenten Kyle Chaykas iakttagelser av begreppets omfattande och varierade användning under 2010-talet.

    Jenny Danielsson

  • Kultur

    Bröderna som blev ett pris

    Bröderna Goncourt skrev romaner och historiska verk. Mer lästa är dock deras avslöjande dagböcker, som levandegör en epok.

    Lena Kåreland

  • Krönika

    Annika Borg

    Vår inre människa

    På trettondagen i år var det tjugonio år sedan jag avgav prästlöften i Storkyrkan i Stockholm. Det är länge sedan och sannerligen en annan tid. Kalla kriget hade börjat tina och smälta bort. Under sensommaren året dessförinnan, 1990, anföll Saddam Hussein Kuwait.

  • Recension

    Den seriösa

    Begreppet ikon är idag ett populärt modeord som frikostigt, kanske alltför frikostigt, används för att etikettera både kända och mindre kända kulturpersonligheter. Om man med ”ikon” menar en person vars verksamheter varaktigt inspirerar är få mer förtjänta av benämningen än Susan Sontag.

    Hans-Roland Johnsson

  • Samhälle

    Djurälskande författare

    Djurlivet är rikt i kända författares liv och verk. William Faulkner hade flera jakthundar under sin livstid medan Iris Murdochs hade katt.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Recension

    Vad kostar ett mästerverk?

    I somras kunde man på SVT se dokumentären The Prize of Everything, som handlar om konstmarknadens märkliga värld.

    Jonas Kleerup

  • Samhälle

    Uppror i det lilla

    Under kommunisttiden i Polen var dockteatern en marginell konstform som gjorde regimkritik i det fördolda.

    Catta Neuding

  • Recension

    Den nya människans nya stil

    100 år har gått sedan konsthögskolan Bauhaus grundades i Weimar. De idéer som utvecklades och de experiment som genomfördes har gjort kraftfulla avtryck världen över. Lisbeth Lindeborg firar hundraåringen genom att botanisera i bokfloden.

    Lisbeth Lindeborg

  • Fördjupning

    Friheten står på spel

    Kulturskapare anpassar sig till politiska påbud – och stympas.

    Erik Helmerson

  • Kultur

    Den nya konststaden

    Många konstnärer har på senare år sökt sig till Los Angeles.

    Jenny Danielsson

  • Krönika

    Katarina O’Nils Franke

    Den som syns och inte syns

    Idag är det allra viktigaste för många att synas och bli sedda. Med vår moderna teknik kan vi enkelt lägga ut oss själva i text, bild och video för andra att beskåda. Våra liv influerar andras liv. Men redan 300-talets ikonmåleri gjorde att vi kunde känna oss sedda var i rummet vi än befann oss.

  • Samhälle

    Unika verk blir tillgängliga

    De negativa inslagen med internet – rysk desinformation, åsiktsbubblor och pornografi – uppmärksammas ofta. Men man får inte glömma allt positivt som har kommit med nätet. Till exempel har en stor del av världens kulturarv blivit digitaliserat.

    Jakob Sjövall

  • Recension

    Grandiens tre liv

    Bo Grandien (1932–2014) genomförde tre helt olika karriärer i sitt liv. Han debuterade som poet redan i början på 1950-talet med egenartade, lätt absurda dikter och berättelser som blev mycket uppskattade.

    Lars Lönnroth

  • Samhälle

    En formel för utstädning

    Att det finns något ruttet innanför väggarna på Dramaten har inte undgått någon.

    Catta Neuding

  • Kultur

    Musen i tunnelbanan

    Iris Murdoch, som i år skulle ha fyllt 100, var både filosof och författare. Hennes filosofi formulerades kanske bäst i hennes romaner.

    Anna Victoria Hallberg

  • Recension

    En dröm om det moderna

    Han anslöt sig till alla uppror inom räckhåll. Han bröt mot alla konventioner. Han plöjde ständigt nya fåror med sin palettkniv. I juni är det 200 år sedan Gustave Courbet föddes. Lena Kåreland presenterar en visionär särling.

    Lena Kåreland

  • Recension

    Utanför boxen?

    Nyligen offentliggjorde forskningsföretaget Open AI en ny datormodell för att framställa text maskinellt. GPT-2, som modellen kallas, kan producera läsbar och till synes meningsfull text i ett brett spektrum av stilar och ämnen.

    Alex Berman

  • Kultur

    När politiken styr konsten

    I sin uppmärksammade roman Sju nätter beskriver Simon Strauss en generation som lever bekvämt och aldrig har utmanats på allvar.

    Anne Schumacher

  • Kultur

    Museet som katedral

    Den symbolistiske konstnären Fernand Khnopff negligerades länge men har nu blivit föremål för en stor utställning i Paris.

    Hillevi Hellberg

  • Samhälle

    Den ultimata guideboken

    Guideboken är en intressant litterär genre med en spännvidd som sträcker sig från dem med välförtjänt dåligt rykte till erkända klassiker.

    Jakob Sjövall

  • Recension

    Tavlor på en utställning

    Fram till slutet av 1800-talet var ikonhandeln i Ryssland rudimentär och någon samlarmarknad fanns inte. Ikonen betraktades först och främst som ett religiöst objekt. Antika ikoner som stammade från tiden före schismen år 1666 förvarades i hemlighet av gammaltroende eller målades över av den officiella kyrkan.

    Maxim Grigoriev

  • Samhälle

    En värsting till syster

    Hon var inte av denna värld.

    Mats Wiklund

  • Essä

    Början på Sverige

    Med valet av kung Magnus vid Mora stenar 1319 inleddes tillblivelsen av en nationalstat. Det som med lag tog 700 år att bygga bör vi slå vakt om.

    Hans-Gunnar Axberger

  • Recension

    Den muntre Thomas Mann

    Hur skriver man en ny bok om en diktare som redan är föremål för tiotusentals publicerade titlar?

    Martin Lagerholm

  • Recension

    Moberg tålde inte beröm

    Det finns en Vilhelm Moberg för snart sagt varje tillfälle och åsikt.

    Dan Korn

  • Recension

    Från moralpanik till högkultur

    När jazzen först kom till Sverige för nästan hundra år sedan sågs den som en kulturfara och en musik som skulle förleda ungdomen till allehanda otyg – otukt, droger och allmänt moraliskt förfall. Musik förresten, jazzen liknades vid en ”hemsk infektionssjukdom”.

    Carl Rudbeck

  • Essä

    Alltid sedda överallt

    Ända sedan Augustinus har föreställningen om en allseende makt upptagit konstnärer, författare och filosofer. Historien visar att begreppet ger utrymme åt både andliga och sekulära tolkningar.

    Susanne Wigorts Yngvesson

  • Samhälle

    Ett folk av nejsägare

    Vad utmärker en britt? Efter fem år i London på Financial Times och nu på väg tillbaka till USA hade amerikanen Robert Armstrong slutligen läget klart för sig: ”The British are a pain in the ass. Or arse, if you will.”

    Mats Wiklund

  • Essä

    Med vurm för Djingis khan

    Erövrarkungarna Djingis khan och Timur Lenk dominerar Mongoliets och Uzbekistans självbild. Här knådas ett nationalistiskt kitt där ett hjältemodigt förflutet sätts i centrum.

    Axel Odelberg

  • Samhälle

    Sjungande skönhet

    Utanför Stadsbiblioteket i Göteborg står Karin Boye staty, men det är framförallt genom sina ord hon finns kvar i vår tillvaro. Ett bevis på det är Lindelöws nyutgåva av hennes tredje roman Kris (publicerad första gången 1934).

    Katarina O’Nils Franke

  • Samhälle

    En triumf för visionären

    Nu i oktober sammanstrålar två visionärer: Hilma af Klint och Hilla von Rebay i New York på Solomon R Guggenheim Museums utställning Hilma af Klint; Paintings for the Future. De var två konstnärer, aktiva i början av 1900-talet som öste ur samma andliga källor. Deras respektive livsverk kom att bli helt banbrytande.

    Louise Belfrage

  • Kultur

    Leonardo som förebild

    I Kalmar pågår en utställning om Leonardo da Vinci. Han kan fortfarande inspirera dem som vill se ett samband mellan konst och vetenskap.

    Alfred Sjödin

  • Kultur

    Sjömannens skräckfärd

    Den nya översättningen av Coleridges Balladenom den gamle sjömannen är på många sätt utmärkt.

    Alfred Sjödin

  • Kultur

    En dekadent John Bauer

    Tyra Kleen uppmärksammas med en utställning på Thielska galleriet. Kanske är tiden mogen att återupptäcka fin de siècle-konstnärerna.

    Hillevi Hellberg

  • Recension

    En kostsam kärlek till konsterna

    En stor förlust i Stockholms stadsbild är rivningen av kung Gustav III:s operahus år 1892. Operan var den gustavianska tidens främsta monumentalbyggnad och bildade i samspel med Gustaf Adolfs torg och Norrbro en ståtlig inramning till Kungliga Slottet.

    Nils Johan Tjärnlund

  • Kultur

    Roth sätter punkt

    Philip Roth, som inte längre skriver romaner, har samlat icke-skönlitterära texter i en volym. Roth slutar med flaggan i topp.

    Lars-Håkan Svensson

  • Recension

    Universalsnillet

    Närmare en renässansens högborg än Florens under andra halvan av 1400-talet kan du inte komma. Digerdöden, som hade härjat 100 år tidigare, hade visserligen drabbat hårt och kraftigt minskat stadens folkmängd. Men nu var den förödelsens tid förbi.

    Bengt E Y Svensson

  • Intervju

    Sivan-Divan sjunger ut

    Hovsångerskan Siv Wennberg ser tillbaka på en karriär med tvära kast. Snart kommer filmen som ger den osminkade bilden av hennes liv.

    Nils Johan Tjärnlund

  • Samhälle

    En subtil konstform

    Det finns tecken på att det modernistiska smakmonopolet inom arkitekturen kan vara på väg att brytas. En så pass inflytelserik arkitekturkritiker som Hugh Pearman, redaktör för det brittiska arkitektförbundets tidning, skrev nyligen en ganska uppskattande artikel om den lilla minoritet brittiska arkitekter som har valt att verka i en klassisk tradition.

    Jakob Sjövall

  • Recension

    En fest för livet

    I min kokbokshylla i köket i Washington står naturligtvis Julia Childs Mastering the Art of French Cooking. Just denna upplaga trycktes inför 40-årsdagen av första utgåvan 1961.

    Karin Henriksson

  • Kultur

    Austen i vardagen

    Översättningen av Jane Austens brev kan motverka romantiseringen av hennes författarskap.

    Josefin de Gregorio

  • Recension

    Konstnärinnan som tog plats

    Att läsa Görel Cavalli-Björkmans biografi Kvinna i avantgardet. Sigrid Hjertén. Liv och verk ger oss en nyanserad bild av Sigrid Hjertén och en intim upplysande inblick i hennes äktenskap med Isaac Grünewald.

    Lotta Gröning

  • Kultur

    Läsning som religion

    För den som har gjort Muminvärlden till en del av sin personlighet blir mötet med Tove Janssons övriga produktion en skrämmande upplevelse.

    Agnes Lidbeck

  • Kultur

    Ensamheten vid datorskärmen

    I en ny essäsamling skildrar Olivia Laing olika försök, ofta bokstavliga, att binda samman och knyta ihop våra liv.

    Tommy Olofsson

  • Samhälle

    En frisk fläkt från Arles

    Staden Arles, inklämd vid floden Rhônes strand mellan de berömda våtmarkerna i Camargue och Alpillernas kullar, har varit en viktig knutpunkt för handel och kultur sedan romersk tid.

    Louise Belfrage

  • Kultur

    Den passionerade läsaren

    Hjalmar Söderbergs samlade litteraturkritik har nu utgivits. Ofta var han en lysande recensent, men när det gällde Selma Lagerlöf högg han i sten.

    David Andersson

  • Kultur

    Här är gudagott att vara

    Gluntarnas skapare Gunnar Wennerberg fyller 200 år.

    Bo G Hall

  • Kultur

    Aktuella Aniara

    För 60 år sedan tonsattes Harry Martinsons Aniara. I år gestaltas diktverket på film och opera.

    Johan Stenström

  • Kultur

    Den mytomspunna hårfärgen

    Genom historien har rött hår fått symbolisera både skönhet och ondska. På senare tid har hårfärgen fått en renässans.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Recension

    Rik vandring i Yeats poetiska världar

    William Butler Yeats (1865–1939) anses av många vara den störste engelskspråkige diktaren under 1900-talet. Den främsta anledningen är tvivelsutan de modernistiska dikter han skrev under senare delen av sitt liv.

    Sven-Johan Spånberg

  • Recension

    Kungen, konsten och konkurserna

    Konkurser förknippas främst med jämmer och elände, men med historikerns ögon kan de tvärtom vara rena guldgruvan.

    Nils Johan Tjärnlund

  • Samhälle

    Drottningmoderns promenad

    I den mycket välproducerade Netflixserien The Crown får vi följa drottning Elizabeth II av England under hennes tidiga regeringsår på 1950-talet.

    Catta Neuding

  • Kultur

    Kampen om ikonen

    Var det verkligen Andrej Rubljov som målade den världsberömda ikonen Den gammaltestamentliga treenigheten?

    Per-Arne Bodin

  • Recension

    Blott alltför mänskliga

    Du måste förändra ditt liv – ”Du musst dein Leben ändern”.

    Tommy Olofsson

  • Kultur

    Garbo vantrivdes i Hollywood

    På den nya hundralappen finns ett porträtt på Greta Garbo. Bilden togs under en period då hon hade stora framgångar men också kände stark hemlängtan.

    Martina Björk

  • Samhälle

    Läs en gång till

    I sin bok om Gunnar Ekelöf jämför Olof Lagercrantz honom med den jämnårige diktarkollegan Artur Lundkvist. Lundkvist reste mycket men återvände inte till samma platser. Han läste aldrig samma bok två gånger, medan Ekelöf ständigt återvände till vissa böcker.

    David Andersson

  • Recension

    Diabildernas Toscanini

    Kenneth Clarks bestående mästerverk är tv-serien Civilisation, 13 avsnitt inspelade för BBC 2 mellan 1966 och 1969. Satsningen var exceptionell. Det team som arbetade med produktionen reste till elva länder, filmade på 117 historiska platser, 118 museer och 18 bibliotek. Kostnaden uppgick till ungefär 95 miljoner kronor i dagens penningvärde. Initiativtagare till företaget var David…

    Peter Luthersson

  • Recension

    Upptagen av sig själv

    Regissören Lindsay Anderson hade höga tankar om sig själv. Det var en förutsättning för de stora, energikrävande insatser som han gjorde inom film och teater, men det bidrog också till att hans liv, sådant det kom att gestalta sig, fick ett drag av tragedi.

    Hans Hederberg

  • Recension

    Hovmålaren som fick rött kort

    I den svenska konsthistorien har Carl Gustaf Pilo alltid förknippats med sin stora målning Gustav III:s kröning, som lämnades oavslutad när han dog i mars 1793, ett år efter mordet på kungen/beställaren. Men Pilo hade också en lång verksamhet i Danmark i det dramatiska skede som inspirerat böcker som Livläkarens besök och filmen A royal…

    Sten Åke Nilsson

  • Krönika

    Fredrik Johansson

    Lär er smäda

    Under den senaste tidens uppjagade diskussion om ”tonläget” i svensk samhällsdebatt drog jag mig till minnes vad den franske konseljpresidenten George Clemenceau ska ha sagt om den brittiske premiärministern David Lloyd George: ”Jag önskar att jag kunde pissa på det sätt han talar.”

  • Essä

    Carl Milles i frihetens land

    Skulptören Carl Milles levde och verkade i USA i mer än 20 år. Hans amerikanska år blev framgångsrika och produktiva men alla uppskattade inte hans konst.

    Anders Rönmark

  • Kultur

    Drömmar om Rio de la Plata

    Novellen har länge haft en särställning i Argentina. En ny generation författare upprätthåller traditionen.

  • Essä

    Drömmar om Rio de la Plata

    Novellen har länge haft en särställning i Argentina. En ny generation författare upprätthåller traditionen.

    Henrik Nilsson

  • Kultur

    Brutalt men elegant

    Edward St Aubyns romansvit har kommit på svenska, och nyligen publicerades en stor biografi över Evelyn Waugh. Det våras för den brittiska satirromanen, skriver Charlotta E Lindell.

    Charlotta Eruths Lindell

  • Kultur

    ”Jag påyrkar fem minuters tystnad”

    Människor utan självkritik kan ibland åstadkomma fantastiska saker.

    Dan Korn

  • Kultur

    Den svarta kvadraten avslöjad

    Nyligen genomfördes en röntgenundersökning av Malevitjs målning Den svarta kvadraten. Resultatet är sensationellt.

    Per-Arne Bodin

  • Recension

    Strövtåg i kokotternas Paris

    Sex säljer. På många sätt är ämnet tabubelagt, men ändå är bordeller och prostitution välrepresenterade inom 1800-talets konst och litteratur.

    Katarina O’Nils Franke

  • Recension

    Länge leve ingenting!

    All framåtsträvande konst i alla upptänkliga former skulle samlas inom en och samma rörelse. Hundra år har nu förflutit sedan premiärkvällen, och frågan är om det fortfarande finns något liv i dadaismen. Lisbeth Lindeborg är beredd att svara ja.

    Lisbeth Lindeborg

  • Kultur

    Tråkighetens fiende

    Ada Leverson har blivit känd för sin nära vänskap med Oscar Wilde. Men hon var också författare till eleganta romaner och vassa parodier.

    Paulina Helgeson

  • Kultur

    Blodets tron

    En ny version av Macbeth har haft premiär på bio. Det finns likheter med tidigare filmatisering av dramat av Welles, Kurosawa och Polanski.

    Erik Hedling

  • Kultur

    Farligt på bio

    Samtalen mellan regissörerna Alfred Hitchcock och François Truffaut förändrade filmhistorien. Nu har det gjorts en dokumentär om mötet.

    David Andersson

  • Recension

    Från gotik till skyskrapefanatism

    Fredric Bedoire, emeriterad professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, har genom åren skrivit en rad synnerligen värdefulla böcker, exempelvis Stockholms byggnader.

    Peter Luthersson

  • Recension

    Färggrann skildring av modernisten och människan Isaac Grünewald

    Under en av sina första vistelser i Paris 1911 skriver den unge Isaac Grünewald i ett brev till sina mecenater Axel Hirsch och Nils Geber: ”Jag besvär Er att ej släppa mig nu. Jag måste och jag skall fram. Jag är öfvertygad om min begåfvning och vet att jag skall lyckas [.] Jag är bara…

    Andrea Kollnitz

  • Recension

    Finstämt om den bortglömde Grainger

    Det stora anspråket har länge likställts med skapandet av tids- eller rumsligt omfattande konst. Kanske är detta mest framträdande inom konstmusiken.

    Johanna Bengtsson

  • Recension

    Brädets bärsärkar

    Det finns två extremlägen i arkeologisk lockelse – en fascination över det riktigt stora och monumentala och en förtjusning över det lilla och intrikata.

    Thomas Gür

  • Essä

    Allt började med Alice

    Lewis Carrolls författarskap är långtifrån begränsat till barn. Med sina ordlekar och språkliga referenser ansluter det sig till en stor engelsk litterär tradition.

    Carl-Johan Malmberg

  • Fördjupning

    Vem förvaltar sköna konster?

    Ett kulturellt paradigmskifte börjar skönjas: stängningen och nedläggningen av de offentliga rummen och kulturinstitutionerna.

    Camilla Lundberg

  • Fördjupning

    Stöd nyskaparna

    Risken är stor att det gamla fasas ut, samtidigt som det nya inte kan få plats. Kvar i kulturen blir det medelmåttiga.

    Torbjörn Elensky

  • Kultur

    Ett hotat konstnärshotell

    Konstnärshotellet i Grez, där August Strindberg och Carl Larsson en gång bodde, återskapades på 1980-talet. Verksamheten har de senaste åren varit hotad. Men den unika miljön måste bevaras.

    Lars Lönnroth

  • Kultur

    Den laglösa Medea

    I januari är det premiär i Stockholm för en nyskriven opera om Medea. Nuförtiden tolkar man henne ofta som ett offer, men den antika uppfattningen var en helt annan.

    Martina Björk

  • Kultur

    Lastbara utsvävningar

    I såväl Stockholm som Paris pågår utställningar med symbolistisk konst.

    Anita Limare Hjelte

  • Kultur

    Slätstrukna sedlar?

    År 1979 intervjuades Olof Lagercrantz i tidskriften FiB/Kulturfront. Lagercrantz, som hade varit chefredaktör för Dagens Nyheter men nu var pensionerad, gick till angrepp mot några kulturpersonligheter som han ansåg vara överskattade: Dag Hammarskjöld, Ingmar Bergman, Evert Taube och Astrid Lindgren.

    David Andersson

  • Kultur

    För stor för att gömmas undan

    Karl Ragnar Gierow blev känd för allmänheten när han var Svenska Akademiens ständige sekreterare. Som författare har han dock orättvist hamnat i skymundan.

    Olle Abrahamsson

  • Samhälle

    I korthet

    Mindre publikfriande är svårt att tänka sig: en mastodontutställning om Tyskland i London. Utställningen Germany. Memories of a Nation på British Museum blev emellertid en succé. Över 100 000 såg den mellan oktober 2014 och januari i år. 200 objekt, från Gutenbergs bibel (1455) till Volkswagens första bubbla (1953) gestaltade 600 år av tysk historia.

    Louise Belfrage

  • Recension

    Att se med nya ögon

    Under 1600-talet var Nederländerna en stormakt. Med provinsen Holland i spetsen hade det i slutet av 1500-talet lösgjort sig från det habsburgska Spanien. Visserligen fick man ständigt försvara sin frihet i krig inte bara med Spanien, utan också med England, Frankrike och de tyska staterna i deras olika mer eller mindre tillfälliga allianser.

    Bengt E Y Svensson

  • Recension

    Konsten att dö

    Ett av de mer spännande vetenskapliga rönen på senare år är upptäckten av de så kallade ”kortsovarna”. Denna lilla grupp individer – omkring 2 procent av världens befolkning – klarar sig alldeles utmärkt på bara fyra eller fem timmars sömn per dygn.

    Erik W Larsson

  • Essä

    Kariktatyrens uppgång och fall

    Karikatyren utmanade länge den bestående ordningen. Idag är den en blek kopia av sitt forna rebelliska jag.

    Thomas Steinfeld

  • Samhälle

    Allt går igen

    Den politiska krisen efter valet vittnar om ett konstitutionellt förfall. Erik Gustaf Geijers tankar om demokratiska motkrafter äger aktualitet även i vår tid.

    Björn Hasselgren

  • Kultur

    Kongenial guide till Mahler

    Idag spelas Gustav Mahlers symfonier oftare än Beethovens. Därför är Carl-Johan Malmbergs bok om kompositören välkommen.

    Camilla Lundberg

  • Kultur

    I Balzacs fotspår

    Genom sitt sätt att skildra Paris anknyter Nobelpristagaren Patrick Modiano till en anrik fransk litterär tradition.

    Anita Limare Hjelte

  • Essä

    Seglatsen till Byzantium

    I ”Sailing to Byzantium” skildrar W B Yeats åldrandet och konflikten mellan kropp och själ. Skrivandet av dikten ger honom ett nytt liv.

    Carl-Johan Malmberg

  • Samhälle

    Inspel

    J M W Turners sista tio femton år som konstnär är också hans mest inspirerade.

    Mats Wiklund

  • Essä

    Yeats gyllene triangel

    För W B Yeats blev Nobelpriset inte bara ett erkännande av hans författarskap. Tiden i Sverige och besöket i Stadshuset innebar en konstnärlig förlösning.

    Carl-Johan Malmberg

  • Kultur

    Chatterton bortom myten

    Den kult som finns kring poeten Thomas Chatterton beror på att han skall ha begått självmord. Det gjorde han emellertid inte.

    Margareta Melén

  • Recension

    Skulpturer i tiden

    In the beginning is my end.” T S Eliots ord inleder den sista essän i den sista bok som Eugenio Trías satte punkt för.

    Anna-Lena Renqvist

  • Kultur

    Världskriget i tecknad form

    Peter Englund skildrar i Stridens skönhet och sorg första världskriget underifrån. Samma perspektiv finns i ett par andra aktuella böcker.

    Kristoffer Leandoer

  • Kultur

    Bacchi Orden borde få återuppstå

    Bellmans fiktiva sällskap Bacchi Orden gjorde stor succé i samtidens Stockholm. Men de grova skämten blev för mycket för eftervärlden. Nyligen kom dock en avhandling om Bacchi Orden, och Lars Lönnroth hoppas att den återuppstår.

    Lars Lönnroth

  • Kultur

    Soanes minnespalats

    Att besöka John Soanes hus i London är nästan som att stiga in i en annan persons medvetande.

    Torbjörn Elensky

  • Kultur

    Marianne – Frankrikes frihetsgudinna

    Bronsstatyn av den franska nationalsymbolen Marianne har åter blivit tillgänglig för parisarna, och nyligen fanns Delacroix’ berömda målning av henne med på en stor utställning.

    Anita Limare Hjelte

  • Recension

    Kungen av kitsch

    ”Han är tyvärr så vacker, besjälad och förtjusande att jag fruktar att hans liv likt en flyktig gudadröm kommer att gå förlorat i denna gemena värld.” Så uttryckte sig Richard Wagner i maj 1864 efter sitt första möte med Bayerns nytillträdde kung, den blott 19-årige Ludwig II.

    Martin Lagerholm

  • Kultur

    En rikare och muntrare verklighet

    För konstnären Rex Whistler var hantverkskunnandet viktigt, och han illustrerade alltifrån bokomslag till bensinreklam. Detta gjorde honom illa omtyckt av modernisterna. På senare tid har intresset för honom ökat.

    Johan Hakelius

  • Kultur

    Vad händer på Moskvas konstscen?

    I dagens Moskva finns ett blomstrande konstliv. Men samtidskonsten är också mer utsatt än någonsin tidigare under Putinepoken.

    Lena Jonson

  • Kultur

    Inte någon sorglös artist

    Under 1940- och 50-talen regisserade och medverkade Hasse Ekman i några filmer som blivit klassiska. Nu finns flera av dem på dvd.

    David Andersson

  • Kultur

    Marcel Proust och filmkonsten

    För nästan jämnt 100 år sedan – den 14 november 1913 – utkom en av 1900-talets mest minnesvärda romaner. Den heter Swanns värld, och utgör första delen av Marcel Prousts sju band långa romanserie På spaning efter den tid som flytt (1913-1927).

    Torsten Rönnerstrand

  • Recension

    En kusin av papper

    Det är kanske inte så känt, men Tintin har faktiskt en kusin av kött och blod. En man som föddes 1946, uppkallades efter sin farbror, Georges Remi, och som dessutom blev tecknare, av alla yrken.

    Torbjörn Elensky

  • Kultur

    Unik konst i gudsförgäten trakt

    I Nukus i Uzbekistan ligger Savitskijmuseet. Det är besvärligt att komma dit, men samlingen av modernistisk konst är unik.

    Lars Lönnroth

  • Kultur

    Venedigs främsta exportprodukt

    Snart inleds Venedigbiennalen, där bland annat målningar av Hilma af Klint kommer att visas.

    Anna Brodow Inzaina

  • Ledare

    Peter Elmlund

    Where is the Ethnic Architecture?

    In conjunction with the exhibition Figurations at Edsvik’s art gallery in Sollentuna in 2009, there started a long, bitter, and in many places confused, art debate in our cultural pages and blogs.

  • Ledare

    Peter Elmlund

    Var finns den etniska arkitekturen?

    I samband med utställningen Figurationer på Edsviks konsthall i Sollentuna 2009 startade en lång, hätsk och på många håll förvirrad konstdebatt på våra kultursidor och bloggar.

  • Kultur

    Mannen som skrev Hamlet

    William Shakespeare anses av många vara den största författaren. Andra tvivlar på att han skrev de berömda dramerna. Varför är konspirationsteorierna om honom fortfarande så populära?

    Marcus Nordlund

  • Recension

    Låt oss tala om vädret

    På P S Krøyers midsommarmålning Sankt Hansblus på Skagens strand från 1906 tävlar fullmånen fåfängt med Sankt Hans-elden, som skarpt belyser de omkringstående.

    Tom Hedlund

  • Recension

    En tusenbladstårta av känslosamhet

    Strindbergsåret hade varit gott. Den summeringen gjorde P O Enquist och Ebba Witt-Brattström på 2012 års bokmässa i Göteborg, i varje fall när de avlyssnades på DN:s nätsajt.

    Carina Waern

  • Fördjupning

    First, With the Last

    When Claude Monet painted his first wife, Camille, on her deathbed, he broke with the convention of how death should be represented, as an object of contemplation and belief in the hereafter. Instead, he relied on his painting as a way to deal with his grief from a non-denominational standpoint.

    Hans Henrik Brummer

  • Recension

    Kirchner i Davos – en konstnär för vår tid

    Trots att han var omgiven av en vykortslik miljö valde Ernst Ludwig Kirchner att gestalta sitt inre landskap. Genom sitt originella färgval känns Kirchner som en samtida målare.

    Lisbeth Lindeborg

  • Kultur

    Excentriker och kultförfattare

    Nyligen utkom en volym med Edward Goreys texter på svenska. Genom sin makabra humor försökte Gorey komma till rätta med sin dödsskräck.

    Kristoffer Leandoer

  • Recension

    Den lönlösa censuren

    I det sjätte kapitlet i Don Quijote berättar Cervantes om hur den sinnessvage riddarens boksamling bränns på bål.

    Jonas Elvander

  • Recension

    Den musikaliske mångsysslaren Henry Cowell

    Skivor med musik av Henry Cowell (1897-1965) har alltid varit svåra att skaffa.

    Staffan Börjesson

  • Recension

    Den genomskinlige Jussi Björling

    Kritisk analys av inspelningar är ännu inte allmänt erkänt som musikvetenskapligt arbete. Det hävdar Stephen Hastings i The Björling Sound.A Recorded Legacy.

    Nils-Göran Olve

  • Recension

    Konstnärens många yrkesroller och känsla

    Vi ser gärna konsten som fri och oberoende av marknadens och politikens inflytande. Vi förväntar oss att det är konstens egen inre utveckling som styr framväxten av konstnärliga uttryck.

    Anna Brodow Inzaina

  • Fördjupning

    Först med det sista

    När Claude Monet målade av sin första hustru, Camille, på dödsbädden, bröt han med konventionen om hur döden skulle framställas, som föremål för kontemplation och hinsidestro. Istället litade han till sitt måleri som ett sätt att bearbeta sorgen från en icke-konfessionell ståndpunkt.

    Hans Henrik Brummer

  • Recension

    Att slå en järnring runt världen

    Arbetare, bönder, administratörer, ungdomar och barn – alla sjunger och sliter de av hjärtans lust i glada, ljusa färger. Aufbau der Republik, byggandet av republiken, är en muralmålning som skulle få Jonas Gardells kitschkonnässör Paul att slicka sig om nosen som en belåten katt:

    Per Svensson

  • Recension

    Konsten talar till vårt driftliv

    Freudianismen är ett av de stora paradigmskiftena i vårt tänkande. Det konstaterar Nobelpristagaren Eric R Kandel i sin bok: The Age of Insight. The Quest to Understand the Unconscious in Art, Mind and Brain. Han är särskild meriterad för att ta sig an detta ämne.

    Hugo Lagercrantz

  • Intervju

    »Konstplundringen måste redas ut«

    På 1990-talet aktualiserades frågan om nazisternas konststölder. Man fann att tusentals konstverk ännu inte har återlämnats till sina rättmätiga ägare, säger Evelien Campfens, chef på den institution i Holland som utreder fordringar från drabbade judiska familjer.

    Johan Lundberg

  • Kultur

    Krossade traditioner

    Nedläggningen av Orrefors hänger samman med de missriktade rationaliseringsprocesserna inom svensk glasindustri. Hoppet om att slimma en gammaldags konstindustri innebar dess undergång.

    Per Svensson

  • Kultur

    Världens dyraste Y

    Bengt Lindströms skulptur av ett Y utanför Timrå bortskänkes. Det blir dock en dyr gåva för mottagaren.

    Anders Rönmark

  • Kultur

    Teorins tvångströja

    Idag definieras konst inte utifrån egenskaper hos objekten, utan av omkringliggande teorier. Det har lett till att konstens särart riskerar att gå förlorad.

    Katarina Hemmingsson

  • Recension

    Operan som brottsplats

    I Susan Sontags roman Vulkanälskaren finns ett par scener som utspelas i operavärlden. Just detta exempel på operainslag i skönlitteraturen finns inte upptaget i tyska Ariane Ludwigs akademiska studie Opernbesuche in der Literatur.

    Martin Lagerholm

  • Essä

    Konnässörens frestelser

    Den akademiska expertisen spelar en stor roll när det gäller att få till stånd en värdeökning på konst. Redan i slutet av 1800-talet knöts intima band mellan konsthistoriskt drillade akademiker och profithungriga konsthandlare.

    Johan Lundberg

  • Kultur

    Klassiska seriehjältar

    En gång i månaden kunde man ta del av världslitteraturen i tecknad form. Mats Wiklund minns sina illustrerade klassiker.

    Mats Wiklund

  • Recension

    Luigi Russolo och bullerkonsten

    En vanlig uppfattning av den italienska futurismen är att den är helt och hållet materialistisk, en uppfattning som Marinetti till stor del måste hållas ansvarig för.

    Staffan Börjesson

  • Kultur

    Ruinerna – mitt i samtiden

    Ruinen som motiv har länge fascinerat konstnärer och författare. Therese Bohman undersöker ruinernas lockelse genom historien och finner en tidlös symbol för förgängligheten.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Larkins brutala uppriktighet

    När Times nyligen publicerade en lista över Englands bästa författare var Philip Larkin etta. Trots det skulle han antagligen aldrig ha publicerats idag.

    Erik W Larsson

  • Kultur

    Att dra slöjan av spegeln

    Satir har alltid varit ett riskabelt projekt. Från Juvenalis via Jonathan Swift till Makode Linde har satiriker varit beroende av att mottagaren avkodar budskapet på ”rätt” sätt.

    Josefin de Gregorio

  • Ledare

    Johan Lundberg

    Art and Capital in the Same Boat

    A self-sustaining ecosystem has been created, where art critics can only get access to the ’honey pots’ by playing along and dismissing all critics as reactionary right-wing populists.

  • Fördjupning

    The price of good taste

    The Italian pavilion at this year’s Venice Biennale constituted a frontal assault on contemporary art. By eliminating the art world’s now principal agent, the curator, the right-wing populist, Vittorio Sgarbi, showed that it is the price, expressed in money, which determines an artwork’s value rather than its aesthetic qualities.

    Thomas Steinfeld

  • Ledare

    Johan Lundberg

    The unmade bed’s diktat

    ”What is civilization? I do not know. I cannot define it in abstract terms. But I think I would recognise it when I see it …”. So began the art historian Kenneth Clark’s BBC series Civilisation from the late 1960s. There are probably many that share Clark’s view, that civilization is best defined a roundabout…

  • Kultur

    Salongsmåleriet som blev salongsfähigt

    Det franska akademiska måleriet var inflytelserikt under 1800-talet, men har blivit helt förbigånget i konsthistorieskrivningen. Joakim Grönesjö anar att det kanske är på väg att uppvärderas.

    Joakim Grönesjö

  • Kultur

    De sköna konsternas olympiska spel

    OS i Stockholm för 100 år sedan föregicks av en diskussion om man också skulle tävla i kultur. Förslaget vann gehör.

    Anders Rönmark

  • Recension

    Paris har alltid varit nostalgiskt

    En amerikan i Paris – vi vet genom otaliga exempel från fiktionens värld att det bara kan sluta med blind kärlek.

    Kristoffer Leandoer

  • Kultur

    Raka rör om oräta vinklar

    Bara tolv år efter sin död är arkitekten Friedensreich Hundertwasser redan saknad. Lisbeth Lindeborg önskar sig en renässans för hans organiska och människotillvända byggnadskonst.

    Lisbeth Lindeborg

  • Recension

    Grunt om Roms djupa historia

    På den digra bokens omslag läser jag ett enda ord: ROME, skrivet med versaler över en klassisk bild av Fontana di Trevi. Formgivaren har gjort ett bra arbete. Det här är en bok som knappast kan misslyckas, tänker jag, och börjar bläddra i de över 500 sidorna.

    Dick Harrison

  • Kultur

    Modernismens krig mot borgerligheten

    Den franske akademiledamoten och konsthistorikern Jean Clair diskuterar i en rad böcker modernismens nära relation till 1900-talets framväxande totalitära rörelser.

    Tancredi Valeri

  • Kultur

    Nyskapande fars i Tyskland

    Säsongens tyska teaterscen domineras av absurd komik och djärv fars. Men även klassikerna har fått plats, och tagits an genom effektiv främmandegöring.

    Roland Lysell

  • Recension

    Den sista prerafaeliten

    När William Blake, vid något av artonhundratalets första år, mejslade fram stroferna i dikten ”And did those feet in ancient time” träffade han en engelsk källåder. Det var kontrasten mellan det potentiellt heliga Englands ”pleasant pastures” och ”mountains green” och den industriella revolutionens ”dark Satanic mills” som gjorde det. Som ”Jerusalem”, satt till musik drygt…

    Johan Hakelius

  • Kultur

    Svensk kung på finsk scen

    Den opera om Erik XIV som sätts upp under Åbos år som kulturhuvudstad är en fascinerande gestaltning av Finlands och Sveriges gemensamma historia. Den borde framföras även i Sverige, anser Ingvar von Malmborg.

    Ingvar von Malmborg

  • Kultur

    Den sjuke Hill var inte fri

    Som konsekvens av den modernistiska tankefi guren om en utveckling från naturstudium till fri expression, har Carl Fredrik Hills sjukdomskonst fått för högt anseende, menar Gunnar Larsson.

    Gunnar Larsson

  • Kultur

    Konstens offer och förövare

    Genom hela konsthistorien har det funnits ett samband mellan konst och brott. Kanske kan brottet ses som en illustration av den moderna konsten, menar Tancredi Valeri.

    Tancredi Valeri

  • Ledare

    Johan Lundberg

    Konsten och kapitalet sitter i samma båt

    Man har skapat ett självförsörjande ekosystem, där konstkritikerna endast kan få tillgång till köttgrytorna genom att spela med och avfärda alla kritiker som reaktionäran högerpopulister

  • Fördjupning

    Konsten att göra goda affärer

    Den explosionsartade prisutvecklingen på konstmarknaden antas bero på att konst liksom guld har ett mer bestående värde än till exempel aktier. Skillnaden är att ingen längre vill diskutera vad konstens värde egentligen baseras på.

    Gunnar Lindstedt

  • Fördjupning

    Den goda smakens pris

    Italienska paviljongen vid årets Venedigbiennal utgjordes av ett frontalangrepp på samtidskonsten. Genom att eliminera konstvärldens numera viktigaste agent, kuratorn, visade högerpopulisten Vittorio Sgarbi att det är priset, uttryckt i pengar, som avgör ett konstverks värde snarare än verkets estetiska kvaliteter.

    Thomas Steinfeld

  • Kultur

    Ryska ikoner på väg till Sverige

    Den ryska konstnärsgruppen Peredvizjniki tog avstånd från den inskränkta undervisningen vid Kejserliga konstakademin och skildrade istället livet för landets underklass. Therese Bohman berättar om en epokgörande tid i rysk konsthistoria.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Var och en sin egen Pavarotti

    Världens mest moderna operahus ska växa fram i den norrländska glesbygden. Tonsättaren Fredrik Högberg vill inte bara förändra sättet vi upplever opera, utan också hur den skapas, skriver Anders Rönmark.

    Anders Rönmark

  • Kultur

    Bekännelser av högsta klass

    Herbert Tingstens memoarer blev en sensation genom sin uppriktighet. De är fortfarande bekännelselitteratur av högsta klass, skriver Mats Wiklund.

    Mats Wiklund

  • Kultur

    Bortom banal samhällskritik

    Det slovenska bandet Laibach visar på alternativa sätt att göra samhällskritisk musik, menar Adam Cwejman.

    Adam Cwejman

  • Kultur

    Konceptkonst utan kontext

    Publiken sviker Kalmars nya konstmuseum som främst visar konceptuell samtidskonst. Per Dahl frågar sig vad det säger om den off entligt fi nansierade kulturen.

    Per Dahl

  • Essä

    Ny skola i mästarnas anda

    Therese Bohman porträtterar en konstutbildning på frammarsch.

    Therese Bohman

  • Essä

    Svårighetens olidliga lätthet

    Ola Billgrens konstessäer visar på stafflimåleriets aktualitet.

    Lars Gustafsson

  • Kultur

    Lovecraft levde i det övernaturliga

    Skräckförfattaren H.P. Lovecraft delade upp sin tankevärld i en tidstypisk dualism mellan förnuft och känsla. Ändå levde han helt för de irrationella upplevelserna och menade att vetenskapen förgör skönheten.

    Mattias Fyhr

  • Essä

    Konsten och makten

    Konstinstitutionerna måste vänja sig vid att bli ifrågasatta, hävdar Mårten Arndtzén.

    Mårten Arndtzén

  • Essä

    Den figurativa konstens revansch

    Det internetbaserade museet Art Renewal Center lockar besökare med hjälp av äldre figurativt måleri som effektivt skjutits åt sidan i konsthistoriska verk. Modernismens anspråk på att vara mer demokratisk och öppen än äldre tiders konst kritiseras skarpt på museets debattforum.

    Therese Bohman

  • Fördjupning

    Statligt sanktionerad subjektivitet

    Målet att främja konstnärlig kvalitet skapar också likriktad medelmåttighet. I tyskland har den statliga kulturpolitiken bland annat resulterat i en drivhusmässig litteratur som slentrianmässigt uppehåller sig vid död, vansinne, äckel eller kroppsliga perversiteter.

    Thomas Steinfeld

  • Fördjupning

    Mellanhänderna formar konsten

    En ny, allt större, yrkesgrupp har fått betydande inflytande över Frankrikes konstliv. Det är mellanhänderna, professionella marknadsaktörer, som påverkar vem som får ställa ut var och vem som blir framgångsrik. Offentligt stöd till konsten bör inte söka konkurrera med privata mellanhänder utan söka vägleda dem i deras verksamhet, skriver Nathalie Heinich.

    Nathalie Heinich

  • Kultur

    Den siste atenaren

    Att vara först med något är i vår kultur ett säkert sätt att skriva in sig i historieböckerna. Den som är sist med något får däremot sällan erkännande. Få har hört talas om John William Godward, den siste konstnären i den akademiska tradition som framhöll grekisk och romersk konst som ideal.

    Therese Bohman

  • Essä

    Pionjärandans uttolkare

    Under de senaste decennierna har Hudson River School-målarna återupptäckts. Deras verk är ett slags lovsånger till den amerikanska kontinenten och de ursprungliga amerikanska idealen: frihet, jämlikhet, individualitet och patriotism.

    Lisbeth Lindeborg

  • Essä

    Tavares svarta blommor

    Gonçalo M Tavares är den mest hyllade av de yngre portugisiska författarna. Hans romaner saknar tidsmarkörer och lokalfärg. Tavares skapar ett eget, fiktivt landskap.

    Henrik Nilsson

  • Kultur

    Tysk teater träffar rätt

    Berlins årliga Theatertreff en präglades 2011 av både bisarr radikalitet och kvalitativt skådespeleri och regi, menar Roland Lysell som var på plats.

    Roland Lysell

  • Kultur

    Sekundernas verk

    De till synes osannolika historierna i Paul Austers böcker är i viss mån självbiografiska, menar David Andersson.

    David Andersson

  • Kultur

    Att tänka rätt är större

    I en tid när teoretiserande kring konst är mer regel än undantag riskerar skönhetsupplevelsen att hamna i skymundan. Vilken plats har den när betraktaren måste upplysas, inte bara om kontexten, utan om den rätta kontexten, frågar sig Katarina Hemmingsson.

    Katarina Hemmingsson

  • Kultur

    Bland kopister och hantverkare

    Johan Lundberg har besökt utställningarna Abstract Expressionism och Rembrandt and His School i New York och finner oväntade paralleller mellan Rembrandts hantverksbaserade konst och expressionismens uttryck.

    Johan Lundberg

  • Fördjupning

    Överbelastat medvetande

    Internets kakofoni av stimuli kortsluter både medvetet och omedvetet tänkande. Det leder till att våra hjärnor överbelastas och vi får svårare att skilja relevant från irrelevant information.

    Nicholas Carr

  • Kultur

    Konstkritiken uppe i det blå

    Samma personer som påpekar pluralismen inom samtidskonsten är snara att ta avstånd sig från allt som skulle kunna kallas kulturkonservatism. Dagens konstvärld distanserar sig alltmer från den konstintresserade allmänheten, anser Anna Brodow Inzaina.

    Anna Brodow Inzaina

  • Kultur

    Ryktet om fotots död…

    I en tid där massproduktion och digital teknik dominerar får det långsamma, hantverksbetonade och analoga ett helt nytt värde, skriver Iggy Drougge.

    Iggy Drougge

  • Essä

    Ett litterärt vulkanutbrott

    Efter sin död fick Roberto Bolaño ett globalt genombrott med romanen 2666 vilken nu har översatts till svenska. Det är ett mäktigt epos, en kamp för sanningen mot ondska och våld.

    Fredrik Ekelund

  • Kultur

    Moll ute i kylan

    Therese Bohman presenterar den österrikiske konstnären Carl Moll.

    Therese Bohman

  • Essä

    Zorn och Liljefors spökar i kulisserna

    Bruno Liljefors och Anders Zorns status som konstnärer har gått upp och ner under 1900-talet. Men det personliga tilltalet gör att deras konst har förutsättningar att överleva långt bortom den kulturella epok de verkade i.

    Lars Jonsson

  • Essä

    Estetik är inte biologi

    Evolutionsteorin kan förklara varför många personer tycker att vissa landskap eller tavlor är vackra. Men teorin kan inte säga oss vilken konst vi bör tycka om.

    Johan Tralau

  • Kultur

    Mode på museum har blivit mode

    Att visa mode på museum framställs gärna som en frisk fläkt på dagstidningarnas kultursidor. Joakim Grönesjö frågar sig hur relevant det är för statliga museer att ge stora modemärken gratisreklam.

    Joakim Grönesjö

  • Kultur

    Forskning utan forskare

    Den pågående utställningen på Moderna museet har fått stark kritik. Inte minst är det konstnärernas inriktning mot forskning som har ifrågasatts, konstaterar Johan Lundberg.

    Johan Lundberg

  • Kultur

    De första julklapparna

    Therese Bohman betraktar Hieronymus Boschs version av målningen ”Konungarnas tillbedjan”.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Alla är drabbade

    Roland Lysell har sett Peter Steins uppsättning av Oidipus i Kolonos på Berliner Ensemble. Det är en pjäs som sätter fingret på människans komplexa natur och fundamentala utsatthet

    Roland Lysell

  • Ledare

    Johan Lundberg

    Den obäddade sängens diktat

    Man kan inte bortse från att civilisationstanken är kopplad till människans dubbla natur. Kultivering av den innebär att vissa universella och tidlösa kvaliteter – av just andligt slag – underblåses.

  • Recension

    Förförelsekonsten

    Under tusentals år har människor låtit sig förföras av påhittade berättelser och virtuost konstnärligt skapande. Nu visar evolutionsteoretikerna att fiktion och skönhetslidelse har större betydelse för vår överlevnadsförmåga än vad man kunnat tro.

    Johan Lundberg

  • Fördjupning

    Skönhet är vår arvedel

    Skönheten är en upplevelse som ligger djupt i betraktarens evolutionärt betingade medvetande. Det är en gåva nedärvd från våra äldsta förfäders intelligenta färdigheter och rika känslomässiga liv.

    Denis Dutton

  • Fördjupning

    Därför älskar vi fiktionen

    Berättelser spelar en stor roll i våra liv, inte bara som förströelse. Desto viktigare är att fiktionen har bidragit till mänsklighetens överlevnad. Trots att naturvetenskapen kan förklara behovet av fiktion kan den inte ersätta berättandet.

    Brian Boyd

  • Essä

    Hennes liv var ett absurt konstverk

    Jennifer Paterson slog igenom som tv-kock, men hennes popularitet berodde i hög grad på att hon var representant för en den utrotningshotade samhällsgrupp som bar upp det viktorianska England.

    Johan Hakelius

  • Kultur

    Stämningsmättad realism

    Therese Bohman letar i konsthistoriens gömmor och hittar den franske realisten Émile Friant.

    Therese Bohman

  • Kultur

    De kusliga salongernas mästare

    Roj Friberg är föremål för en retrospektiv utställning och en ny bok. Therese Bohman reflekterar över förfallets estetik.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Årtiondet som aldrig vill ta slut

    Vad det är som gör att 1980-talet fortfarande lockar unga trendmedvetna människor? Johanna Paulsson funderar över en tid som flytt.

    Johanna Paulsson

  • Fördjupning

    The Politburo of Music

    Modernity in music is a multi-faceted and complex phenomenon. The much used word ’modernism’ is also a catch-all definition which leaves questions still hanging in the air. It is a word, like ’socialism’ or ’spirituality’ that can easily be hijacked by partisan voices who then claim ownership of it and thereafter imbue it with their…

    James MacMillan

  • Fördjupning

    Swedish music out of the refrigerator

    The music scene in our country has long been characterised by an art that turns a deaf ear to its audience. A small coterie of composers kept competition and alternative influences at bay. The way out of sectarian modernism has been to reconnect with and become grounded in Swedish choral singing and folk music.

    Camilla Lundberg

  • Fördjupning

    Svensk musik ut ur kylskåpet

    Länge präglades vårt lands musikliv av publikfrånvänd tonkonst. En liten grupp kompositörer höll undan konkurrens och alternativa influenser. Vägen ur den sekteristiska modernismen har inneburit en anknytning och förankring till svensk körsång och folkmusik.

    Camilla Lundberg

  • Samhälle

    Därför är Vilks rondellhund bra

    Till skillnad från den gängse socialkritiska konsten bryter Lars Vilks mot en outtalad regel. Med sin rondellhund ställer han sig på fel sida och får därmed genast konstvärlden emot sig.

    Anna Brodow Inzaina

  • Kultur

    Döden försedd med clownnäsa

    Den brittiske konstnären Glenn Brown har gjort det till sitt kännetecken att imitera abstrakt måleri. Med sin tekniska perfektion vänder han på modernismens tanke om att synliggöra tillkomstprocessen.

    Tancredi Valeri

  • Ledare

    Johan Lundberg

    När provokationer faktiskt provocerar

    I detta nummer av Axess fokuserar vi på frågan om integration: på de utmaningar som möten mellan företrädare för olika kulturer ställer på de politiska partierna och på det svenska politiska systemet. Hur ska vi hantera enfrågepartier och populistiska rörelser i Sverige? Och hur ska vi hantera de underförstådda krav som på sistone riktats mot…

  • Kultur

    ”Så drabbade fatwan mig”

    Sedan 2007 har Lars Vilks befunnit sig under hot efter de omtalade rondellhundsteckningarna. Sedan en mordkomplott avslöjats har debatten tagit en delvis ny vändning. Vilks berättar själv om livet efter dödshotet.

    Lars Vilks

  • Fördjupning

    Antique ideal

    Many think that modernism is the opposite of classicism. But modernists like T. S. Eliot and Ezra Pound were disgusted by the excesses of Romanticism and thus sought out more austere, classical forms of expressions.

    Pär Sandin

  • Fördjupning

    Modernism’s occult roots

    Modernism has its background in theosophy. Understandably, adherents today are not keen to talk about this.

    Thomas Steinfeld

  • Kultur

    Ett känsligt och begåvat barns död

    Den tillbakadragne J. D. Salinger skapade ett eget litterärt universum kring den fiktiva familjen Glass. Kanske var det ett paradoxalt försök att gömma sitt innersta liv mitt i offentlighetens strålkastarljus.

    Kristoffer Leandoer

  • Kultur

    Therese topplista

    För att en gång för alla komma till rätta med frågan om konstens kvalitet har Therese Bohman ställt samman en objektiv lista över världens bästa målningar. Seriens sista del behandlar världens bästa målning Jägare i snö av Pieter Brueghel.

    Therese Bohman

  • Essä

    ”Midvinterblots öde knäckte mig”

    Carl Larssons Midvinterblot har alltid varit kontroversiell. Hans Henrik Brummer ser likheter mellan Igor Stravinskijs Våroffer, ett verk som också gjorde skandal men nu är ett aktat mästerverk.

    Hans Henrik Brummer

  • Kultur

    Den arkaiska abstraktionen

    En viss typ av ornamentik förefaller reflektera fundamentala egenskaper i hjärnan. Dessa geometriska mönster uppträder såväl i förhistoriska kulturer som i modern formgivning.

    Isabelle Ståhl

  • Kultur

    Vårt behov av Alan Bennett

    I The Habit of Art möts de två åldrande modernisterna W H Auden och Benjamin Britten en sista gång. Alan Bennetts teaterpjäs är en uppgörelse med den kreativa processen och dess vådliga följder.

    Mats Wiklund

  • Kultur

    Thereses topplista

    Näst sista delen i Therese Bohmans lista över världens bästa målningar behandlar Caravaggios Bacchus.

    Therese Bohman

  • Fördjupning

    Taste reflects an entire world view

    Many dismiss design and architecture as something trivial. But in actuality our taste in these fields says something important about our personality.

    Alain de Botton

  • Fördjupning

    Modernismens ockulta rötter

    Modernismen har en bakgrund inom teosofin. Förståeligt nog talar dess anhängare idag inte gärna om detta.

    Thomas Steinfeld

  • Fördjupning

    Antikt ideal

    Många tror att modernismen är klassicismens motsats. Men modernister som till exempel T. S. Eliot och Ezra Pound kände leda över romantikens excesser och sökte sig till därför till de stramare, klassiska uttrycken.

    Pär Sandin

  • Essä

    Handen vet mer än huvudet

    Varför kan man inte gå tillbaka i historien och måla som man gjorde under tidigare epoker? Och vad händer när en konstnär snarare skapar konst med huvudet än med handen? Det är två frågor som tas upp i Stig Larssons samtal med Ulf Linde och Sven-Olov Wallenstein om den samtida konsten.

    Stig Larsson

  • Kultur

    Konsthistorien ett existentiellt äventyr

    Ibland hittar vi gamla konstverk som talar direkt till oss och överbrygger tidsavstånden. Därför är det synd att konsthistoriker är så angelägna om att nagla fast konstverken i ett visst historiskt och socialt sammanhang

    Gunnar Larsson

  • Kultur

    Thereses topplista

    För att en gång för alla komma till rätta med frågan om konstens kvalitet har Therese Bohman ställt samman en objektiv lista över världens bästa målningar. På plats tre i denna tio-i-topp-lista återfinner vi målningen Kristus begråts av Giotto di Bondone.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Med blick för det mänskliga

    Liksom flera andra fotografer från det forna DDR lade Gundula Schulze Eldowy fokus på individen. Detta som en protest mot samhällets kollektivistiska ideal.

    Lisa Zetterberg

  • Kultur

    Thereses topplista

    För att en gång för alla komma till rätta med frågan om konstens kvalitet har Therese Bohman ställt samman en objektiv lista över världens bästa målningar. På plats fyra i denna tio-i-topp-lista återfinner vi målningen Nocturne in Black and Gold: The Falling Rocket av James Whistler.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Med förmåga att ständigt häpna

    Den tyske romantikern Caspar David Friedrich är aktuell med en utställning på Nationalmuseum i Stockholm. Även om hans samtida såg honom som en mystiker återfinns hans egenart lika mycket i antydan av känslolägen.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Thereses topplista

    Therese Bohman har kommit till plats fem på sin konst-topplista.

    Therese Bohman

  • Intervju

    »De blir rädda när de ser konst«

    Johan Lundberg har träffat den klassicistiske skulptören Alexander Stoddart.

    Johan Lundberg

  • Kultur

    Rädslan för det teatrala

    Reaktionerna på utställningen Figurationer på Edsviks konsthall vittnar om en snäv syn på skönhet som bottnar i den moderna tron att sanning är skönhet.

    Torbjörn Elensky

  • Kultur

    Kontakterna slår konsten

    Nätverkande är grunden för en konstvärld som mer än något annat är intresserad av sig själv, konstaterar Lars Vilks som har besökt Venedigbiennalen.

    Lars Vilks

  • Kultur

    Thereses topplista

    Den fjärde delen av Therese Bohmans lista över världens bästa målningar avverkar två placeringar på en gång: grå målningar av Mark Rothko och Caspar David Friedrich.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Museer som upplevelsekultur

    Från 1900-talet och framåt har antalet museer med samtidskonst skjutit i höjden. Paradoxalt nog visar detta på modernismens tilltagande trötthet och snara undergång.

    Thomas Steinfeld

  • Kultur

    Thereses topplista

    På plats 8 på Therese Bohmans lista över de bästa målningarna någonsin hittar vi William Turners Rain, Steam and Speed.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Thereses topplista

    För att en gång komma till rätta med frågan om konstens kvalitet har Therese Bohman ställt samman en objektiv lista över världens bästa målningar. Seriens andra del behandlar plats nio: Kvinna med pärlhalsband av Jan Vermeer.

    Therese Bohman

  • Essä

    En dränering av konstens energi

    Är den officiellt omhuldade konsten på väg att bli en ny tids sofistikerade pornografi, ungefär som 1800-talets salongskonst? Stig Larsson funderar över vari samtidskonstens värde egentligen består.

    Stig Larsson

  • Essä

    Hyckleriet kring konstbegreppet

    De flesta aktörer på konstmarknaden är idag överens om att konst kan vara precis vad som helst, till exempel offentlig urinering. Denna relativism svär dock mot utövarnas retorik i ansökningstider, då det understryks att konstens mål är att göra tillvaron rikare.

    Per Bauhn

  • Kultur

    Thereses topplista

    För att en gång komma till rätta med frågan om konstens kvalitet har Therese Bohman ställt samman en objektiv lista över världens bästa målningar. I seriens första del som behandlar plats tio på denna tio-i-topp-lista diskuteras målningen Stormen av Giorgione.

    Therese Bohman

  • Kultur

    Som mandoliner i Medelhavsnatten

    Idag är Colette en snudd på bortglömd författare i Sverige, medan hon fortfarande läses och diskuteras i Franrike. Kanske är hennes romaner lite för vackra för att passa svenskarna.

    Karin Stensdotter

  • Kultur

    Nytt vin i gamla läglar

    Berlin är idag Europas kulturkraftverk. Och många av dess konstnärer målar figurativt och tar hantverket på allvar.

    Asle Toje

  • Fördjupning

    The Aftermath of the Avant-Garde

    When the slicing of a cow is received as a significant work of art, something has gone very wrong. A change of climate is already on its way. This change, however, is initiated from places far beyond the large mass media.

    Roger Kimball

  • Fördjupning

    Art’s return to passion

    The Passionists are a group of artists that aim to explore basic existential questions and are also characterized by their meticulous craftsmanship. They are regarded as odd elements in an art climate where avant-garde has become the norm.

    Merete Sanderhoff

  • Fördjupning

    In Islamic culture, beauty is not taboo

    In modern Western art, aesthetics is distinguished from ethics. The Islamic view of art, which resembles the older Western view, is completely different.

    Mohamed Omar

  • Fördjupning

    The Flight from Beauty

    The disruptive, the transgressive and the disturbing are celebrated by the art of our time, with beauty often downgraded as something too sweet, too escapist and too far from realities to deserve our undeceived attention.

    Roger Scruton

  • Kultur

    När medeltiden blev högsta mode

    På 1800-talet blev den gotiska stilen populär, vilket visar att arkitekturen inte måste vara ett enkelt uttryck för sin tids ideal. Gotikens framgångar berodde till stor del på arkitekten Augustus Pugin.

    Carl Johan Ljungberg

  • Kultur

    Möten med Malmberg

    Sture Linnér tecknar en bild av sitt kreativa umgänge med författaren Bertil Malmberg, som debuterade 1908 med diktsamlingen Bränder; och som tillsammans med Linnér arbetade fram en Homeros-översättning 1955.

    Sture Linnér

  • Essä

    Jakten på ett ärligare uttryck

    Det Prerafaelitiska brödraskapet tog avstånd från det samtida, viktorianska måleriet och vände sig istället till den tidiga renässansens konst för inspiration. Trots att de snabbt övergav sina egna högt ställda ideal fortsätter deras bildvärld att fascinera efter 150 år.

    Therese Bohman

  • Recension

    Bilder som bildar

    DJUR OCH NATUR PÅ SKOLPLANSCHER Jens Wahlstedt Prisma 2008

    Therese Bohman

  • Fördjupning

    Tendentious Theory Blocks our View

    When Said’s disciples analyse Oriental pictorial art, they fall back on completely arbitrary interpretations. Far too little emphasis is placed on what the world the paintings depict actually looked like.

    Ibn Warraq

  • Ledare

    Johan Lundberg

    Provocative poses

    Swedish cultural commentators love to celebrate artistic provocations, so long as nobody is actually provoked. When an artwork really does take a risk and challenge convention, they call it ”nasty” or ”hurtful.”

  • Krönika

    Johan Lundberg

    Provokationer som faktiskt berör

    Höstens två kulturdebatter, om Lars Vilks och Maja Lundgren, meddelar indirekt något om ett kulturklimat där norm- och konventionsbrytande regelmässigt hyllas, men endast så länge det saknas en tydligt definierad målgrupp av reellt provocerade människor.

  • Kultur

    Böcklins längtan efter sakral stillhet

    Arnold Böcklin var beundrad av sin samtid, men konsthistorien har hållit honom kort. Hans Henrik Brummer berättar om konstnären som hade den stora oturen att bli uppskattad av Adolf Hitler.

    Hans Henrik Brummer

  • Fördjupning

    Tendentiös teori skymmer sikten

    När Saids lärjungar analyserar orientalistisk bildkonst hänfaller de åt fullkomligt godtyckliga tolkningar. Alltför liten vikt fästs vid hur den värld som målningarna avbildar faktiskt såg ut.

    Ibn Warraq

  • Kultur

    Nya perspektiv på perspektivmåleri

    Vilket samband finns mellan centralperspektivet i konsten och västerlandets syn på den enskilde individen? Den frågan togs upp i ett samtal mellan Orhan Pamuk och konsthistorikern Hans Belting.

    Thomas Steinfeld

  • Kultur

    Vägvisare i Dantes tradition

    Hos den nederländske författaren Cees Nooteboom står landskapet i centrum och påverkar romangestalternas språk och identiteter. Alberto Manguel har läst en diktare som skapar snarare än speglar verkligheten.

    Alberto Manguel

  • Kultur

    I skönhetens kolonnader

    Olav Wiström berättar om den engelske konstteoretikern John Ruskin – en motsägelsefull kritiker som väckte såväl ilska som som respekt, och vars liv kantades av tragedier.

    Olav Wiström

  • Recension

    Ett eget liv

    I en ny utgåva har Virginia Woolfs omfångsrika dagboksanteckningar sammanställts till en enda volym. Anna-Karin Palm har läst en text som inte bara är djupt personlig, utan även medveten om sig själv som text.

    Anna-Karin Palm

  • Samhälle

    Naivt försök att dödförklara konsten

    Robert Stsinski anser att Håkan Lindgrens diagnos av samtidskonsten i Axess nummer 1 2008 sällar sig till en rad misslyckade försök att dödförklara konsten.

    Robert Stsinski

  • Kultur

    Med arrogant förljugen självbild

    Patrick Hamiltons böcker är populära igen trots att de skildrar en värld som var föråldrad redan när böckerna gavs ut på 1950-talet.

    Kristoffer Leandoer

  • Samhälle

    Att göra klipp på Kafka

    I en liten lägenhet i Tel Aviv gömmer sig en kulturskatt. Arne Lapidus berättar historien om de två gamla systrarna som sitter på okända delar av Franz Kafkas litterära kvarlåtenskap.

    Arne Lapidus

  • Essä

    Monument på villovägar

    I början av 1800-talet förde Lord Elgin hem ett stort antal skulpturer från Parthenon, med avsikten att höja smaken i hemlandet. Hans Henrik Brummer berättar historien om det som än idag är British Museums mest omstridda samling.

    Hans Henrik Brummer

  • Kultur

    En dröm om en förlorad skönhet

    Mårten Arndtzén har besökt Waldemarsuddes Helmer Osslund-utställning, där målningarna inte bara skildrar det norrländska landskapets skönhet utan även uttrycker en stor vördnad för det.

    Mårten Arndtzén

  • Sagans värld av skönhet, njutning och sorg
    Kultur

    Sagans värld av skönhet, njutning och sorg

    Françoise Sagan både levde och skrev om det ljuva livet. Men under den glittrande ytan fanns ett privatliv kantat av tragedier. Från att ha varit marginaliserad under 1980- och 90-talen är hon nu, fyra år efter sin död, åter aktuell med biografi och spelfilm.

    Per Hagman

  • Fördjupning

    Konstens väg tillbaka till passionerna

    Passionisterna kallas en grupp konstnärer som vill utforska grundläggande existentiella frågor och som kännetecknas av omsorg om hantverket. De betraktas som udda inslag i ett konstklimat där avantgardet har blivit norm.

    Merete Sanderhoff

  • Fördjupning

    I islamisk kultur är det vackra inte tabu

    I modern västerländsk konst är estetiken skiljd från etiken. Helt annorlunda är den islamiska synen på konst, som liknar den äldre västerländska.

    Mohamed Omar

  • Joseph Collins - Candace (2006, olja på duk) Foto: Joshua Nefsky
    Fördjupning

    I avantgardets efterdyningar

    | SKÖNHETENS TABUN är en ituskuren ko uppfattas som ett betydande konstverk har något gått väldigt fel. En förändring är dock på väg, men som alltid så sker det viktiga i det fördolda, bortom de större medierna.

    Roger Kimball

  • Flykten från skönheten
    Fördjupning

    Flykten från skönheten

    Under veckan som gått har Axess Magasins nummer med temat ”Skönhetens tabu” debatterats på flera av landets kultursidor. Roger Scrutons text, som bland annat handlar om andlighet i konsten, har rönt störst uppmärksamhet. Scruton menar att provokationen och gränsöverskridandet idag hyllas som estetiskt ideal, men att de tidiga modernisterna Eliot, Matisse och Schönberg inte försökte…

    Roger Scruton

Mest lästa

  • Witkacy – avantgardist som gjord för filmen

  • Monogrammisten I.S. – Rembrandts gåtfulla samtida

    Ebba de Faire

  • Maria Sibylla Merian – banbrytande och lysande

    Anders Alvestrand

  • Graham Greene och den omöjliga kvinnan på Capri

    Bengt Jangfeldt

  • Charlotta Eruths Lindell

    Tite Street – Möjligheternas gata

Håll dig uppdaterad med Axess

– Essäer, kultur och samhällsanalys varje vecka.