Kulturhistoria
-
Välskrivet om skrivkonstens historia
Thomas Götselius skildrar hur skrivandet har förändrats från antikens papyrusrullar till dagens digitala ordbehandlare.
Lars Lönnroth
-
Kvinnorna som karaktäriserade Weimartiden
Carl-Göran Heidegren fortsätter i sin nya bok att analysera Weimarrepublikens idéklimat. Nu skildrar han tre av dess mest berömda kvinnor: Anita Berber, Marlene Dietrich och Leni Riefenstahl.
Torbjörn Elensky
-
Arts and Crafts ger fortfarande hopp
En ny antologi skildrar Arts & Craftsrörelsen som bröt med industrialismen, och vars idéer ännu är relevanta idag.
Lovisa Florin Holmsten
-
När Norrmalm tog över Stockholm
Fredric Bedoire skildrar hur Norrmalm kom att ersätta Gamla stan som centrum. Nils Johan Tjärnlund har läst en fullödig kulturhistoria.
Nils Johan Tjärnlund
-
Traditioner ger oss samhörighet
Traditionerna fyller inte bara individens djupaste mänskliga behov utan också samhällets behov av gemenskap.
Katarina Barrling
-
Vi har i alla fall maten kvar
När religionen spelar en alltmer marginell roll blir maten helt central för att våra traditioner ska överleva.
Edward Blom
-
David Lodge – brittisk, men inte elak
Katolicism och universitet återkommer ständigt i David Lodges romaner.
Carina Burman
-
Produktive Mann var själv en litterär epok
Hans många verk speglar utvecklingen från idealistisk antidemokrat till kritiker av nazismen.
Martin Lagerholm
-
Poeten Robert Frost i nytt ljus
Vid sidan av kolleger som Pound och Eliot ansågs Robert Frost i regel vara en ”lätt” poet. En ny studie avtäcker oanad komplexitet i både dikt och liv.
Lars-Håkan Svensson
-
Lars Anders Johansson
Modernisterna är de verkliga bakåtsträvarna
Rivningshysterin under 1950–70-talen bottnade i en syn på arkitektur som satte likhetstecken mellan modernitet och modernism – till vår stora förlust.
-
Mina drömmars öken
I spanska Tabernasöknen föddes spagettivästern som gjorde Clint Eastwood världsberömd. Här ligger också Europas största grönsaksodling.
Anders Mathlein
-
Den svenska herrgårdskulturen är hotad
Stordrift inom jordbruket och tuffa generationsskiften gör att ett rikt kulturarv snart kan försvinna.
Edvard Hollertz
-
Anna Victoria Hallberg
Om du vill förstå Jane Austen – åk inte till Bath
Det är omöjligt att komma nära Jane Austen när man går runt bland dessa billiga tvålar.
-
Bengt Ohlsson
Social olust är den verkliga skräcken
Glöm vampyrer och slaktarknivar – det som är obehagligt på riktigt är de sociala övertrampen.
-
En fransk markis fångade det ryska
Bengt Jangfeldt lyfter fram Astolphe de Custines resedagbok från 1839 ur historiens glömska.
Bengt Jangfeldt
-
Hjalmar Bergman – kluven mellan modernitet och moral
I år är det 100 år sedan Sveriges Radio började sända. Hjalmar Bergman var en pionjär i att skriva för det nya mediet men ogillade andra inslag i moderniteten.
Sten Wistrand
-
Trångt i den sista vilan
Snart strömmar anhöriga till kyrkogårdarna för att tända ett ljus under allhelgonahelgen. Men det larmas om brist på utrymme för alla som vill ha en egen gravsten.
Erik Andersson
-
De stora förläggarnas tid
I en ny bok av Per I. Gedin framgår vilken generositet förlagen tidigare visade olönsamma men högkvalitativa författare, skriver Håkan Sandell.
Håkan Sandell
-
Gustav III och spelet om makten
Kung Gustav III fascinerades av envåldshärskare redan som ung. Men det var upplysningen som gav honom ideologisk legitimitet att ta tillbaka makten från adeln.
Hugo Nordland
-
Musikern Tom Lehrer – grym, rolig och ofin i kanten
Tom Lehrer (1928-2025) var en genial ordkonstnär som aldrig slog igenom i Sverige. Carina Burman skriver om en musiker som förtjänar mer uppmärksamhet.
Carina Burman
-
Anita Berber – sin egen ryktbarhets fånge
Den skandalomsusade dansaren Anita Berbers liv och karriär är intimt förbunden med Tysklands stormiga historia åren efter första världskriget.
Carl-Göran Heidegren
-
Den motsägelsefulle Alfred Nobel
En ny bok om Alfred Nobel ger en levande och detaljrik bild av 1800-talets Paris – och av Nobels extravaganta liv i staden.
Lena Kåreland
-
Den mångsidige Arrhenius
En ny biografi följer Svante Arrhenius i vått och torrt. Han är mest känd som klimatpionjär – men var mycket mer än så.
Gunnar Wetterberg
-
Camilo Castelo Branco – skandalomsusad fängelseförfattare
I en fängelsecell skrev Camilo Castelo Branco på två veckor Portugals mest berömda kärleksroman – och genom en staty fortsätter han att skapa kontroverser även efter sin död.
Henrik Nilsson
-
Var Satan frestare eller revolutionär?
John Miltons ”Paradise Lost” har lästs som både trosbekännelsedikt och revolutionär kamptext. En ny bok spårar hur eposet har påverkat århundraden av idédebatt – och varför verket fortfarande är högst angeläget i vår tid.
Lars Åke Augustsson
-
Casanova – mer än sitt rykte
Venetianen Casanova är vida känd som vivör, charlatan och förförare – ett rykte som levt vidare i över 200 år. I Lothar Müllers nya biografi tecknas ett porträtt av en annan Casanova – som diplomat och skarptänkt intellektuell.
Martin Lagerholm
-
Barnen skall uppfostras – och föräldrarna likaså
Hur mycket ska vi lyssna på experterna, svärmor – eller staten? I Maja Larssons ”Föräldrarnas födelse” för vi följa föräldraskapets historia i Sverige, från folkhemmet till föräldraforum.
Ida Englund Westin
-
Psykoanalysen lever – men borde den det?
I sin bok ”Borderline” återvänder psykologen Alexander Kriss till psykoanalysen som behandlingsform för en komplex diagnos. Med historiska tillbakablickar och fallbeskrivningar vill han visa att Freuds idéer ännu har något att erbjuda.
Erik W Larsson
-
Graham Greene och den omöjliga kvinnan på Capri
Under alla år som Graham Greene tillbringade på Capri avsatte inte ön och dess invånare några spår i hans verk. Undantaget var den excentriska fattigläkaren Elisabeth Moor.
Bengt Jangfeldt
-
Charlie Chaplin är ännu oöverträffad
I år är det 100 år sedan ”Guldfeber” hade premiär. Berättelsen om luffaren som blir miljonär liknar regissörens eget liv.
David Andersson
-
De sagolika systrarna Mitford
Bland de omtalade systrarna Mitford fanns både skickliga författare, fascistsympatisörer, en hertiginna och en kommunist, skriver Moa Ekbom.
Moa Ekbom
-
De överlevandes berättelser
En ny bok diskuterar vittnesmål och litterära verk om Förintelsen, skriver Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Läkarna som hjältar och skurkar
Hos författare som Flaubert och Proust finns många sympatiska porträtt av läkare. Senare kom bilden av yrkesgruppen att bli mer negativ, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Leo Perutz – en återupptäckt författare mellan Kafka och Christie
Leo Perutz tillhör de centraleuropeiska författare som drevs på flykt, glömdes och på senare år har återupptäckts.
Jakob Sjövall
-
Erik Jersenius
En kanon för ett rikare liv
Den svenska litteraturskatten behöver nå ut i skolorna – för ett öppet och demokratiskt samhälle.
-
Annika Borg
Familjen Nerdrum ger andrum bortom det jordiska
Med dagens stegrande klimatkris och geopolitiska svängningar kan man behöva tillflykt till något bortom det jordiska – vilket dokumentärserien ”Familjen Nerdrum” erbjuder.
-
En skål för Napoleon på Mon Bijou
Hyllningarna av Napoleon på ett värdshus i Stockholm väckte Gustav IV Adolfs vrede, han gav order om utvisningar och fängelsestraff. Men värdshusvärden försvarade sina mänskliga rättigheter och franska revolutionen.
Anna Brodow Inzaina
-
Absolut skogstokig
Min barndoms skog står för trygghet. Men den skrämde slag på min väninna från Istanbul.
Stina Stoor
-
Charlotta Eruths Lindell
Tite Street – Möjligheternas gata
På Tite Street i London kan man utläsa stadens rika kulturhistoria.
-
Två romansviter med tiden i tankarna
Den engelske författaren Anthony Powells romansvit ”A Dance to the Music of Time” är liksom Marcel Prousts ”På spaning efter den tid som flytt” ett omfattande verk med lång tidspann. I sin bok ”Different Speeds, Same Furies. Powell, Proust and Other Literary Forms” jämför författaren Perry Andersson de två verken, och pekar framför allt på deras…
Hans-Roland Johnsson
-
Därför föraktar vi vår historia
Att lära oss av vårt förflutna är inte längre en självklarhet – idag ska historien fördömas. Som konsekvens förlorar vi både vår framtidstro och förmågan att tänka långsiktigt.
Kim Salomon
-
Den totalitära statens mekanismer
De sovjetiska bröderna Strugatskij skrev utopiska romaner om ett kommunistiskt framtidssamhälle. Med tiden blev deras vision allt dystrare.
Erik Jersenius
-
Förtryckets detaljer
Corina Oproaes nya roman skildrar en uppväxt i Ceaușescus Rumänien kort tid innan kommunismen faller.
Henrik Nilsson
-
En glimt in i antikens världsbild
Strabons ”Geografi” berättar om seder och bruk runt om i världen. Carl Rudbeck gläds åt den nya engelskspråkiga utgåvan.
Carl Rudbeck
-
Förkolnade ord förbryllar
En unik, antik papyrustext lämnar forskarna utan ro. Att någon satte eld på den gör inte saken lättare. Johan Tralau fördjupar sig i en mängd olika tolkningsalternativ.
Johan Tralau
-
Antarktis – landet som icke är
Antarktis är både bokstavligen och bildligen en vit fläck. Det är en plats där allting är annorlunda och omvänt, till och med tid och rum.
Daniel Bergström
-
Hitlertysklands favoritsvensk
Zoologen och filmaren Bengt Berg var en internationell kändis och hade stort inflytande över den nazistiska ledningen. I Sverige är han helt bortglömd.
Thomas Steinfeld
-
Vasa, Swedenborg och Hodell – från det himmelska till det absurda
Gustav Vasas Bibel, Emanuel Swedenborgs latinska mastodontverk och Åke Hodells dadaistiska ”igevär” är samtliga oumbärliga i en svensk litteraturkanon.
Torbjörn Elensky
-
Bellman, Lagerlöf och Piraten räds inte det olämpliga
Carl Michael Bellman, Selma Lagerlöf och Fritiof Nilsson Piratens författarskap hör till skilda tidsåldrar och genrer, men de har någonting gemensamt – alla tre innehåller rejäl manlig fylla.
Carina Burman
-
Heidenstam i Österland
I nationalskalden Verner von Heidenstams lyriska debut ”Vallfart och vandringsår” (1888) är nästan varje dikt ett nålstick mot Sverige.
Nathan Shachar
-
Almqvist, Bellman och Hamilton bjuder på kärlek, komplotter och troll
Ett allkonstverk med kärleksintriger och konspirationer av Almqvist, en fest i vinguden Bacchus tempel av Bellman och anfadern Hamiltons lekfulla trollverser livar upp en svensk litteraturkanon.
Lars Lönnroth
-
Genom Ester och Dvärgen skildras kärlek – och bristen därpå
Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande” och Nobelpristagaren Pär Lagerkvists ”Dvärgen” ställer de nödvändiga livsfrågorna – om både ljus och mörker.
Vesna Prekopic
-
Lukas & Clara Moodysson hyllar den genialiska raden
Låt oss inte glömma de verk och författare som aldrig nådde fram – de som vistas i skuggorna och arkiven.
Lukas & Clara Moodysson
-
Tove Janssons ”Pappan och havet” – en berättelse om att vara behövd
En svensk kanon är inte fullständig utan Tove Janssons ”Pappan och havet”.
Johan Tralau
-
Lars Norén: de trasiga familjernas gestaltare
Lars Norén skrev för evigheten och lämnar ingen oberörd. Hans författarskap säger mycket om Sverige som vi tidigare inte förstod.
Anna Victoria Hallberg
-
Kallifatides bok är en vän för livet
Om jag hade dumpit ner i det här landet och ville ha en nyckel till det, vore jag lycklig om någon satte Theodor Kallifatides ”Mödrar och söner” i min hand.
Bengt Ohlsson
-
Lotass och Jakobson – författare till ovärderliga millennieromaner
Två samtida författare har varit omistliga för mitt själsliv och skrivande: Lotta Lotass och Lars Jakobson.
Josefin de Gregorio
-
Nina Solomin
I den stora oredans tid
Historiens maktkamper och politiska spel ligger närmre vår moderna tid än vad man skulle tro – dagens populister följer samma mönster som forntidens oborstade nomader.
-
Linnéa Backvall
Barn är ännu barn
Min tillvaro är för närvarande rätt bortkopplad från barn och ungas vardag – men Kamratposten har gett mig en glimt in i deras värld.
-
Fredrik Johansson
Svensk film – i ständig kris
Så länge jag kan minnas har svensk film varit ”i kris”. Detta tillstånd har ibland varvats med rapporter om att svensk film ”inte mår bra”. Går man till tidningsläggen bekräftas bilden.
-
Bruno Liljefors är gåtfullt bortglömd
Konstpubliken minns numera ingenting särskilt vid åsynen av en aldrig så välmålad morkulla på drag, eller alfågelflock i havsbandet.
Fredrik Sjöberg
-
Så klarade Buenos Aires en historisk massinvandring
All världens folk smälte samman till en ny nation i Argentinas huvudstad – en spansk-kolonial avkrok blev världsstad på några decennier.
Nathan Shachar
-
Euripides släpper nytt
Den antika litteraturen utvidgas ständigt genom olika fynd. Nyligen upptäcktes ett par förlorade Euripides-texter, skriver Lars-Håkan Svensson.
Lars-Håkan Svensson
-
Ett mästerverk om muslimsk historia
Michael Cook använder 900 lärda sidor för att skildra den muslimska världens historia – resultatet är ett mästerverk som både imponerar och utmanar.
Carl Rudbeck
-
Hur musiken lät förr
Hur lät den första flöjten? Hur har musiken påverkat vår värld, och vi musiken? Arkeologen Graeme Lawson gräver efter människans musikaliska lämningar i ”Sound tracks. Uncovering our musical past”.
Patrik Strömer
-
Att tänka på papper
En ensam anteckningsbok kan tyckas obetydlig i sig, men det skrivna ordet har varit historiskt avgörande för vår utveckling. Boken ”The Notebook. A History of Thinking on Paper” är en kulturhistorisk bedrift om betydelsen av att tänka på papper.
Anders Mathlein
-
Eliten använder ”woke” som karriärbränsle
Proteströrelser som ”woke” bryr sig inte om de sämst ställda, eftersom sådana rörelser alltid handlar om något annat än social rättvisa – nämligen social status. Håkan Lindgren recenserar ”We have never been woke”.
Håkan Lindgren
-
Peter Luthersson 1954 – 2025
Peter Luthersson var docent i litteraturvetenskap, författare, tidigare kulturchef i Svenska Dagbladet och förläggare på Bokförlaget Atlantis. Han var en återkommande skribent i Axess och mångårig medarbetare i Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Tre skribenter minns en vän och kollega.
Mats Wiklund
-
F. Scott Fitzgerald skildrade en blaserad era
I år är det 100 år sedan F. Scott Fitzgeralds ”Den store Gatsby” utkom. Romanen skildrar ”det glada tjugotalet”, men människorna i den är allt annat än lyckliga.
Torsten Rönnerstrand
-
Antika rådet: vin och vallmo
Sömnlöshet har inspirerat till både konstnärliga verk och facklitteratur. Henrik Nilsson har läst några aktuella böcker.
Henrik Nilsson
-
Annika Borg
Mönster från fördriven kultur
Det kräver sin mängd mattor för att möblera en flera hundra kvadratmeter rymlig prästgård. Jag har ingen riktig linje vid inropen från de lokala auktionshusen, utan ledsagas mer av storleken och skönhetsprincipen, av det som väcker och lockar ögat.
-
-
Mats Wiklund
När Thatcher tog teaterlektioner
Margaret Thatcher, visar det sig, tog lektioner av ingen mindre än Laurence Olivier. Varför då?
-
Fredrik Johansson
I de färgblindas rikeär den vite kung
”By the thrice be-shitten shroud of Lazarus!” utbrister hertigen av Norfolk i första säsongen av tv-dramatiseringen av Hilary Mantells Wolf Hall.
-
Bengt Ohlsson
Femtio nyanser av svinerier
Den senaste tiden har jag lyssnat mig halvt fördärvad på de engelska 1970-talsgiganterna Led Zeppelin – musik från en era när rockmusiken sprängde alla hedonistiska ramar.
-
Susanna Birgersson
Varför hyllas det fula?
Vi lever i en kultur som hyllar det fula. Det fula ska pressas på det gamla och vackra, så att det gamla och vackra blir intressant och relevant.
-
Erik Thyselius
I garagen fanns friheten
Ett fenomen som förbryllar både västtyskar och svenskar är östtyskarnas djupa kärlek till sina garage. Men varför just garage? Svaret finner vi i DDR:s mörka historia.
-
Revolutionen gick i stå – tapeterna finns kvar
I Arts and Crafts-rörelsen levde konst och politik i symbios. Den protesterade mot en ful och orättvis samtid och längtade efter en mytisk forntid.
Svante Nordin
-
Inspirerade filmhistoriens giganter
Marcel Pagnol var en föregångare till såväl den franska nya vågen som den italienska neorealismen.
Margareta Melén
-
Mario Vargas Llosas osvikliga kompass
Genom hela hans författarskap finns ett envetet motstånd mot tyranner, skriver Mauricio Rojas.
Mauricio Rojas
-
En oförblommerad skämtare
Laurence Sternes klassiker ”Tristram Shandy” har kommit i översättning av Klas Östergren. Stundtals låter språket som en roman av samme Östergren, konstaterar Björn Linnell.
Björn Linnell
-
Brittiska intriger
George Eliots ”Middlemarch” har blivit en klassiker genom sin skildring av livets komplexitet, av hur svårt det är att leva upp till sina ideal, skriver Josefin de Gregorio.
Josefin de Gregorio
-
Att skriva är ingen struntsak
Det är passionen, närvaron och allvaret bakom varje ord som gör Marguerite Duras romaner så uppslukande, menar Eric Luth.
Eric Luth
-
Bengt Ohlsson
Vår inre sadist
Under sensommaren plockade jag ut en bok av en medelålders svensk författare. Den här var riktigt kass. Ändå kunde jag inte släppa den.
-
Från Luther till Greta
Är Sverige världens mest sekulära land – eller världens mest protestantiska? I sin nya bok undersöker statsvetaren Katarina Barrling hur den protestantiska kristendomen påverkar svenskars tänkanden och göranden.
Per Bauhn
-
Ett grönt folkhem
I sin nya bok ”Den rätta knycken” tar litteratursociologen Johan Svedjedal med oss till Saltkråkan – en plats dit modernismens brus inte når.
Erik Jersenius
-
Konsten att dö
Hur ska man förhålla sig till livets slut? I sin bok ”En personlig död. En läkares tankar om döden efter ett långt yrkesliv” sätter Björn Fagerberg döden i sitt historiska och sociala sammanhang.
Madina Refoi
-
När Sverige var som rödast
Den nya antologin ”Individ och kollektivism” skildrar perioden när det svenska folkhemmet började ersättas av globalisering och mångkulturalism – och läsningen ger recensenten Svante Nordin mersmak.
Svante Nordin
-
Kåsören som blev essäist
Med sin journalistiska prosa verkar Olle Hammarlund ha varit på väg att bli folkkär, kanske lite för folkkär för sin egen smak. Tommy Olofsson recenserar Thomas Eks nya bok om Hammarlunds författarskap.
Tommy Olofsson
-
Stringent om Söderbergs strid
Författaren redogör för en rad försök att knäppa upp diktarens innersta, men rocken har förblivit knäppt. Gunilla Kindstrand har läst David Anderssons nya bok om Hjalmar Söderberg.
Gunilla Kindstrand
-
Huggarnas hantverk
”Hällristningarnas värld” tar läsaren med sig ut i det fria för att studera huggarnas hantverk. Gunnar Wetterberg recenserar en bok som lockar till utflykt.
Gunnar Wetterberg
-
Hellre tyst och trygg
Förbjudna, utrensade och brända böcker – Henrik Dalgard har läst en bok som placerar dagens yttrandefrihetsdebatter i ett bredare historiskt sammanhang.
Henrik Dalgard
-
En skattkista med lästips
En inspirerande bok som lockar till både läsning och resor – Torbjörn Elensky har läst Henrik Nilssons ”Hålet i stängslet. Resor med den latinamerikanska litteraturen”.
Torbjörn Elensky
-
Sörlins svindlande känsla för snö
”Snö” är full av insikter, tankeväckande exempel och svindlande associationer. Katarina Barrling recenserar Sverker Sörlins nya bok.
Katarina Barrling
-
Särbehandling som princip
Perspektivrik och saklig – Lars Åberg har läst Jenny Strindlövs ”Romani kris. Parallella rättegångar i Sverige”.
Lars Åberg
-
Västvärlden är barnslig
Västvärlden blivit både barnsligare och mer tillbakablickande. Lars Åberg har läst Keith Haywards nya bok om det infantiliserade samhället.
Lars Åberg
-
Uterummets estetik
Harriet Bakers ”Rural hours” är en tjusigt skriven bok om tre engelska författarinnors upptåg på landsbygden – men verkets syfte är luddigt.
Anna Victoria Hallberg
-
Ljud och minne
Musiken har en speciell förmåga att bära vittnesmål om det förflutna. Simone Westblom recenserar Jeremy Eichlers ”Time’s Echo”.
Simone Westblom
-
Katarina Barrling
Utrotade av byråkratin
Den som till äventyrs trott att gungorna skulle vara fredade från samtidens byråkrati får tro om.
-
Byrålådor med gammalt krafs
Hjalmar Söderberg är idag en författare vars verk läses som levande klassiker. I sin samtid sågades han vid fotknölarna.
David Andersson
-
Kroppen mindes rädslan
Nyligen avled Ioan Es. Pop. Han betraktas av vissa som den främsta rumänska poeten efter kommunismens fall 1989, skriver Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Inte så svartvitt
Gamla filmer behöver restaureras. Alltför ofta sker det utan att verkets integritet respekteras, skriver Fredrik Gustafsson.
Fredrik Gustafsson
-
Deprimerande upprepning
Hos österrikaren Josef Winkler är allt kvar på samma unkna plats, där boskapen bräker och kroppar stympas. Maxim Grigoriev om en förbryllande okänd författare.
Maxim Grigoriev
-
Nicole Schulman
Förlorad nyfikenhet
När jag började resa på egen hand på 1990-talet var Lonely Planet fortfarande ”bibeln” som låg nerpackad i var och varannan ryggsäck.
-
Fina barbarer
Var det dumma och obildade människor som stödde Hitler? Historiska fakta visar att så knappast var fallet.
Lars Åke Augustsson
-
Djupa själar
Kan man idag läsa rysk litteratur utan att tänka på kriget? Frågan ställdes häromåret indirekt av Oksana Zabuzjko i artikeln ”No guilty people in the world? Reading Russian literature after the Bucha massacre” (TLS 22/4 2022).
Maxim Grigoriev
-
Katarina Barrling
Detta kan bli det sista jag får skriva
Vissa saker kan, bör och får man inte ifrågasätta. Jag tänker inte på svensk samhällsdebatt och dess berömda åsiktskorridor – där verkar det råda ett konstant tillstånd av korsdrag, renovering och ombyggnad.
-
Vanligt folk – röker de på?
Jag är nog en hyfsat vanlig människa. Samtidigt kan man betvivla att sådana verkligen finns.
Nina Lekander
-
Susanna Birgersson
Doften av en svunnen värld
Jag minns min allra första parfym. Det var en mycket liten flaska 4711. Samtliga läsare tänker omedelbart på etiketten i guld, svart och turkos, inte sant?
-
Makten att övertyga
De antika historieskrivarna var övertygade om retorikens betydelse, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
Baklänges på händer
Det behövs fler författare som Georges Perec – men vem ska läsa dem? Det undrar Klara Klingspor.
Klara Klingspor
-
Bengt Ohlsson
Svårt skildra lycka
Svårigheterna att skildra tillståndet ”lycka” i litterär form är omvittnade.
-
Catta Neuding
En oväntad insikt
En oväntad, men märkligt nog välkommen, tanke slår mig en tidig morgon på Sergels torg i Stockholm: ”Människan kan, och bör, inte räkna med att få leva tills hon blir gammal.”
-
Tyskland mot Tyskland
Sommaren 1974 är Matthias Brandt en 12-årig pojke i Bonn. Han spelar fotboll i trädgården och följer full av beundran för mittfältaren Günter Netzer årets fotbolls-VM på västtysk mark.
Magnus P Ängsal
-
Catarina Starfelt
Hur länge orkar vi läsa?
Det blev inte direkt några rubriker om Förläggareföreningens rapport som publicerades i slutet av sommaren. Måhända är det för att många redan hade på känn det förhållande som beskrivs i ”Det digitala genombrottet. Den svenska bokbranschens utveckling mellan 2003 och 2023”. Möjligen är det uteblivna intresset i sig ett tecken i tiden. Rapporten visar att…
-
Renare än livet
I år har det gått ett sekel sedan Franz Kafka dog på ett sanatorium utanför Wien, hundra år sedan han bad vännen Max Brod att bränna alla hans kvarlämnade manuskript, dagböcker och brev.
Mats O Svensson
-
Harding blåser av dammet
En gång i tiden ansågs Lord Byron vara den störste av engelska romantiker. Nu har hans dikter åter översatts till svenska, skriver Tommy Olofsson.
Tommy Olofsson
-
Eldig debatt om rökstenen
Inskriften på Rökstenen från 800-talet har skapat livlig debatt bland forskarna. Ett nytt inlägg kan dock skapa klarhet i frågan, menar Lars Lönnroth.
Lars Lönnroth
-
Annika Borg
Minnenas arkivskåp
”Jag uppfostrades till att tro på demokrati, och nu när kubanerna kastade ut Batista och så mycket blod spilldes, så står inte USA bakom dem och ger dem inte ens hjälp och stöd att utveckla demokrati.” Orden är Marilyn Monroes och hon skriver dem i ett brev till Lester Markel, redaktör på New York Times, i mars…
-
Catta Neuding
Cirkeln är sluten
Uppvuxen i en sömnig och prydlig förort till Stockholm, minns jag sommarnätterna som tonåring.
-
Alltings begynnelse
I en ny bok diskuterar Johan Tralau en antik myt om tidens början, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
Den nödvändiga upprepningen
I våra helgfiranden finns spår av den cykliska tidsuppfattning som Mircea Eliade menade kännetecknade arkaiska kulturer. Det skriver John Sjögren.
John Sjögren
-
Katarina Barrling
Scener från Seine
Bacchus a noyé plus d’hommes que Neptune – Bacchus har dränkt fler än Neptunus. Så lyder livsvisdomen på en fransk bonad föreställande tre påstrukna munkar, glatt skålandes i en vinkällare.
-
Slumpens betydelse
Huvudpersonerna i Paul Austers romaner brukar vara storläsare, skriver David Andersson.
David Andersson
-
Katarina O’Nils Franke
Genre för vår tid
Novellsamlingen har inte brukat kunna tävla med romanen om läsarnas popularitet. Men i vår stressade samtid borde de korta berättelserna få en ny relevans.
-
Tillbaka tillbokstaven A
I Svenska Akademiens stadgars tjugoandra paragraf står att Akademiens ”yppersta och angelägnaste göromål” är ”att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.
Fredrik Sixtensson
-
Med godmodig distans
Lars Lönnroth är inte bara en framstående litteraturforskare och en internationellt etablerad specialist på fornisländsk sagadiktning; han är också en av sin samtids främsta svenska essäister och har som sådan ett register som spänner över mycket mer än norrön litteratur.
Tommy Olofsson
-
Kroppen i kulturkriget
På senare tid har medicinska diagnoser blivit till ett politiskt slagfält, skriver Madina Refoi.
Madina Refoi
-
Vi prövar att tro på Gud
Gud är inte död i Sverige medan sekulariseringen alltmer framstår som en historisk parentes. År 2040 är Svenska kyrkans ökenvandring nog över.
Joel Halldorf
-
Jagad av erinnyerna
Aischylos Orestien hade en avgörande betydelse för Lars Norén. Till exempel återkom han till verket för att bearbeta tragiken kring uppsättningen av 7:3.
Torsten Rönnerstrand
-
Brödskrivandets betydelse
I den svenska litteraturhistorien finns en del framstående essäister: Frans G. Bengtsson, Klara Johanson, Gunnar Ekelöf, Sven Fagerberg, Harry Järv och Torsten Ekbom är några som förtjänar att nämnas.
David Andersson
-
Båda språken behövs
Enligt en rapport från Språkrådet ökade andelen utbildningsprogram på svenska universitet och högskolor med engelska som undervisningsspråk från 13 procent 2007 till 28 procent 2020. Av de kurser som hade svenska som undervisningsspråk hade 65 procent åtminstone någon obligatorisk litteratur på engelska. 24 procent av dem saknade däremot helt litteratur på svenska. I samma rapport…
Per Bauhn
-
Från Paris till Venus
Trots att hon hyllades i Paris under det glada 1920-talet och rörde sig i kretsarna kring Picasso och Braque är den franska konstnären Marie Laurencin (1883–1956) lite bortglömd.
Katarina O’Nils Franke
-
1600-talets Sverigebild
För drygt femton år sedan blev litteraturvetaren Ingemar Oscarsson uppmärksammad av en kollega på en tidigare okänd handskrift – en anonym fransmans reseupplevelser i 1660-talets Sverige.
Nils Johan Tjärnlund
-
Från Königsberg till Kaliningrad
Firandet av Immanuel Kants 300-årsdag bekräftar Rysslands isolering i kulturellt avseende, skriver Ingmar Oldberg.
Ingmar Oldberg
-
Bengt Ohlsson
De applåderar sig själva
Dramaserien smärtpunkten i SVT tar metaberättandet till nya nivåer. Skådespelare gestaltar fångar som ”spelar” sig själva. Eller snarare spelar ”sig själva”. För tjugofem år sen skrev Lars Norén pjäsen 7:3 åt tre fångar på Tidaholmsanstalten. Jag förmodar att alla läsare vet hur det slutade.
-
En öppen historia
De har märkts lite extra mycket på sistone, de polyamorösa.
Anna Victoria Hallberg
-
Fredrik Johansson
Stå för att du skryter
Ett oskick i tiden är den tilltagande tendensen att skryta bakom tunna flor av något annat. Falsk ödmjukhet har alltid förekommit, men nu grasserar den.
-
Vuxna människor?
Emojifieringen erbjuder en pseudo-närhet där den ytliga signalen är förtrolig men innebörden uttrycker en rotlös distans. Det finns absolut inget bakom bläddrandet.
Anna Victoria Hallberg
-
Nördarnas revansch
En fragmenterad offentlighet har lett till excesser i lättsinnig underhållning, känslofrosseri och ren dumhet. Men samtidigt har nya folkbildare och en närmast oändlig tillgång till kunskap uppenbarat sig.
Erik Jersenius
-
Fasornas förträngs
När dagens ryska kultur skildrar kommunismens repression sker det utan avståndstaganden och krav på uppgörelse med det förflutna. Det är en form av minneshantering i ett Ryssland som påminner alltmer om Sovjetunionen.
Per-Arne Bodin
-
Betydelsen av lärda verk
Riksarkivets senaste årsbok ger en fördjupad bild av Gustav Vasa och hans tid, skriver Gunnar Wetterberg.
Gunnar Wetterberg
-
Uppror leder till förtryck
Douglas Murrays bok Kriget mot väst innehåller en del relevanta exempel men ibland saknas nyanserna, menar Catarina Kärkkäinen.
Catarina Starfelt
-
Hon viskar i läsarens öra
Emily Dickinson är en av USA:s största poeter. Nu har hennes brev kommit i en imponerande utgåva, skriver Carl Rudbeck.
Carl Rudbeck
-
Bengt Ohlsson
Historia som ger hopp
Historien om Sverige hade premiär i november, och är SVT:s största historiesatsning.
-
Annika Borg
Följ den rätta vägen
Längs E18 här i sydvästra Värmland finns en blå vägskylt där det står ”1 km” och destinationen saknas. Antagligen borde man veta vad som finns en kilometer längre bort, månde är det ett hemligt tecken eller en förvarning.
-
Försynens finger
Cicero och Seneca har översatts till svenska. Samtidigt skapar modern teknik möjligheter att läsa antika skrifter som tidigare varit otillgängliga, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
Tegnér som teolog
Tidigare forskning om Esaias Tegnér behandlar hans diktning. Men Sten Hidal studerar hans insatser som biskop, skriver Tommy Olofsson.
Tommy Olofsson
-
Det stora i det lilla
Erich Auerbach litteraturhistoriska verk Mimesis har haft ett stort inflytande. Bland lärjungarna finns litteraturvetaren Birgitta Holm, skriver Torsten Rönnerstrand.
Torsten Rönnerstrand
-
Försummad från första stund
Vid en första anblick är det lätt att missa honom trots, eller kanske just på grund av, att han nästan sitter i mitten av Theodor von Oers berömda målning Hovet av muser i Weimar – vid Anna Amalies, hovets grand old lady, vänstra sida.
Mats O Svensson
-
Låt oss tala om bildning
Hur känner man igen bildning? Det är en fråga om samlad lärdom satt i rörelse, skriver Anna Victoria Hallberg.
Anna Victoria Hallberg
-
Ingen klagar i Kalmar
Ideligen förs anklagelsen fram att Sverige är ointresserat av kultur. Kalmar är en motbild till klagovisorna, skriver Per Dahl.
Per Dahl
-
-
Hokus & pokus
Magi behöver inte ett trollspö. Det viktigaste är orden: besvärjelserna, förbannelserna, riterna och de glittriga trollformlerna.
Lars Melin
-
Ett land av olika meningar
Vladimir Putins krig mot Ukraina fick snabbt konsekvenser också inom kulturen.
Lars Åke Augustsson
-
Andlig beredskap
Regeringens och ÖB:s uppmaningar att vi måste anpassa oss till en ökad krigsrisk har väckt uppseende och oro. Men vi borde också fundera över vad äldre tiders tro och praktiker kan lära oss om mental beredskap, skriver Susanne Wigorts Yngvesson.
Susanne Wigorts Yngvesson
-
En sång- och dansman?
I Svenska Filminstitutets bibliotek finns det fler än 70 böcker som handlar om Ingmar Bergman och hans filmer, på en mängd olika språk och från de flesta världsdelar.
Fredrik Gustafsson
-
Det Myrdalska släktdramat
En ny bok vill rentvå makarna Myrdal. Deras politiska förslag präglades dock av en förmyndaraktig inställning, menar David Andersson.
David Andersson
-
Varjehanda grymheter
Anders Gustaf Klosterbergs dagbok från Napoleonkrigen är märkvärdig genom sin litterära kvalitet, menar Peter Luthersson.
Peter Luthersson
-
Burlesk idéroman
Den ukrainske författaren Jurij Andruchovytjs roman Moskoviaden kan ses som en uppgörelse med den ryska imperialismen, skriver Jakob Sjövall.
Jakob Sjövall
-
Vilks vision
Konstvärldens avkoloniseringsnarrativ gör att man har svårt att hantera antisemitism. Lars Vilks hade kunnat säga en del om detta, menar Mårten Arndtzén.
Mårten Arndtzén
-
Därför behövs lagarna
I en ny bok jämför Arne Jarrick lagarna under olika epoker, skriver Gunnar Wetterberg.
Gunnar Wetterberg
-
Bengt Ohlsson
Ner i källaren
Vi har nog alla varit på resa och hamnat i samspråk med någon lokalbefolkning som velat introducera oss för en artist som är omåttligt populär, ja som fångar landets ”själ” och vars alster nynnas från norr till söder.
-
Katarina O’Nils Franke
Grammatiska mardrömmar
Svenskarnas kunskaper i engelska blir allt bättre, mycket tack vare konsumtionen av engelskspråkiga filmer och tv-serier och annat som finns tillgängligt på nätet. Behöver man kunna något mer språk?
-
God beredskap
När bomber regnar över hemlandet skakar det även i elfenbenstornen. Författare och konstnärer tvingas att förhålla sig till kriget på det ena eller andra viset. Bengt Magnusson skärskådar 1940-talets London och funderar kring våra dagars Kyiv.
Bengt Magnusson
-
Krigiska dygder
Populärkulturen har två historiska favoritepoker: andra världskriget och romartiden.
Kim Salomon
-
Torbjörn Elensky
Kulturen klappar ihop
Sverige hade under 1900-talet kultur i världsklass. Ett par av världens främsta filmregissörer, Dramaten som lockade Eugene O’Neill med sin stora tradition, Operan som fick världspremiären på György Ligetis enda opera och Moderna museet som under halvtannat decennium drog till sig de allra främsta i den mest avantgardistiska samtidskonsten.
-
Annika Borg
Vem vill inte se sig i en jaktspegel?
Härförleden tillbringade jag en söndagseftermiddag på en auktionsvisning. I den stora, kalla byggnaden ute på landsbygden trängdes föremålen och vittnade om liv och historia. Varje sak delade ett människoöde. Jag lät mig svepas med av alla intryck tingen förmedlade och vandrade runt i andra människors världar i timmar.
-
Susanna Birgersson
Smuts under naglarna
Som vanligt ska jag gå ner tre kilo i år, skämtade jag på Facebook på nyårsdagen. Som någon skämtade tillbaka, är det väl snart inte mycket kvar av mig efter alla dessa år av tre kilos viktminskning.
-
Livius och sanningen
Titus Livius historiska storverk Ab urbe condita, ”Från stadens grundläggning”, förblir en av de viktigaste källor vi har till Roms tidiga historia. Livius är inte den enda romerska historiker som bevarats till våra dagar, men han är särskilt betydelsefull eftersom han sammanfattade nästan 800 år av historia, från stadens mytiska grundande år 753 f.Kr. ned till…
Karin W. Tikkanen
-
Uruguays Kafka
Cortázar, Fuentes, García Márquez och Vargas Llosa räknas till den latinamerikanska boomen. Också Mario Levrero skrev ett kapitel i den stora romanen, menar Henrik Nilsson.
Henrik Nilsson
-
Kungliga kontraster
Den 1 maj 1920 gick kronprinsessan Margareta bort, ännu inte 40 år fyllda. Efter att först ha haft öroninflammation och sedan vattkoppor var hon kraftigt försvagad och avled när hon drabbades av blodförgiftning och hjärtsvikt.
PJ Anders Linder
-
Inte en Yeats utan många
Det är nu 100 år sedan William Butler Yeats fick Nobelpriset i litteratur. Valet hyllades i samtiden och framstår idag som ett av de mest lyckade.
Lars Håkan Svensson
-
En misogyn kaskad
En ny bok skildrar kvinnor i romarriket. De skriftliga källorna beskriver dem ofta på ett negativt och stereotypt sätt, skriver Martina Björk.
Martina Björk
-
Inget nytt 20-tal
Under mellankrigstiden samlades framstående exilförfattare i badorten Oostende. Nu möts man av elsparkcyklar, skriver Martin Lagerholm.
Martin Lagerholm
-
Charlotta Eruths Lindell
I korthet: En lång kärlekshistoria
Människan och hunden har haft en kärlekshistoria sedan urminnes tider.
-
Konsten att läsa
Alla riktiga författare är först och främst läsare. Ja, jag skulle vilja gå så långt som att hävda att det på sätt och vis är svårare att läsa än att skriva – det kräver en öppenhet, uppmärksamhet, förmåga att leva sig in i föreställda skeenden utan att de måste uppfattas som sanna i någon dokumentär…
Torbjörn Elensky
-
Svedjedal har is i magen
Johan Svedjedal är en mästerlig författare i den genre britterna kallar life and letters, alltså i konsten att berätta om en författares levnadsbana och att varvat med det biografiska stoffet kommentera de verk som denna författare har skrivit.
Tommy Olofsson
-
En blind kärlek
Jag sökte jobb hos Berit Gullberg på Colombine förlag en gång. Om jag minns rätt så sprack det på att hon tyckte att jag hade för dåligt nätverk i teaterkretsar.
Catta Neuding
-
En förlorad värld
Strax utanför Alvesta i Småland, vid sjön Salen, ligger godset Engaholm. När jag i min barn- och ungdom kom att med min far jaga på dess marker ägdes det av godsägaren och dess fideikommissarie Anders Koskull, ”farbror Anders” för mig.
Björn Linnell
-
Vi har civiliserats
Ämnet är ju onekligen lockande. Och välpaketerat. Klas Wikström af Edholms Vikingatidens människooffer är påkostad och glassig.
Henrik Höjer
-
Nyanserat om korstågen
I enlighet med traditionen bänkar vi oss varje nyårsdagseftermiddag framför tv-n för att se filmen Ivanhoe (1982) efter Walter Scotts nästan 160 år äldre roman. Scott var färgad av sin tids motsägelsefulla bild, en blandning av upplysningens mörka syn på medeltiden som en vidskeplig era och romantikens vurm för den exotiska Orienten.
Erik Jersenius
-
Läroverken var kulturbärare
Den svenska skolan befinner sig som bekant i ett problematiskt läge och vilsna politiker söker efter vägar att vända en utveckling som har varit negativ i över 30 år, kanske längre.
Hans Albin Larsson
-
Konturer av ett liv
Människoöden som vi endast vet lite om fascinerar och lockar oss att vilja fylla i. Kunskapen om 1600-talsskalden Lars Johansson, känd som Lasse Lucidor, bygger på ett fåtal källor, huvudsakligen officiella dokument. Vad som återstår är främst hans poesi.
Johan Stenström
-
”Ingen känner mig”
I år är det 100 år sedan Edith Södergran (1892–1923) dog. Mycket kring henne är höljt i dunkel. Hon har skapat en utmaning för sina levnadstecknare genom att bränna dagböcker, brev och dikter. Vad ville hon egentligen dölja för eftervärlden?
Katarina O’Nils Franke
-
Annika Borg
Såren vi bär
Härförleden lyssnade jag på en intervju med musikbandet The Hives sångare Howlin’ Pelle Almqvist. Det han sade fick mig att stanna upp i köksbestyren och vred om mina perspektiv. Han berättade att han ofta gör sig illa på scenen, får blåmärken och sår, och även har ramlat ned från scenen. Och så kom det där…
-
Susanna Birgersson
Ljus i mörkret
Julen står för dörren. Överallt lyser ljusen. Vi myser – medan världen lider. Sällan har vi varit så akut medvetna om så många smärtpunkter samtidigt. Informationsteknologin leder all världens ondska rakt in i våra hjärnor, klistrar lidandet på våra näthinnor. Vad gör man då när det lackar mot den svenska myshögtiden, när knäcken och skinkan,…
-
Naomi i Spegellandet
Första gången Naomi Klein fick anledning att bruka en viss fras som senare kom till användning allt oftare var på en offentlig toalett vid Wall Street, New York, när två medlemmar av Occupy-rörelsen diskuterade hur ”Naomi Klein” hade uttalat sig om en planerad marsch.
Blanche Sande
-
Städernas psykologi
Hos de flesta nationer har det alltid förekommit kraftmätningar mellan de mest dominerande städerna i landet.
Martin Lagerholm
-
Mats Wiklund
FRÅN SIGGE STARK TILL DOSTOJEVSKIJ
I min bokklubb ska i princip ordet vara fritt, men i praktiken håller man titt som tätt tand för tunga. Det gäller inte att såra känslor och trampa på ömtåliga tår.
-
Något mycket osvenskt
Kulturpropositionen var rekordårens sista suck. De kulturpolitiska ambitionerna har krympt till den grad att de knappast märks, oavsett vilken regering som styr.
Mikael Timm
-
När musiken tystnade
Förstatligandet av försvarets regementsmusiker skakade om svenskt musikliv. Det innebar också början till slutet för Rikskonserter.
Camilla Lundberg
-
Femtio års besvärjelser
De kulturpolitiska målen har fått allt svårare att knyta an till konstens och kulturens verkliga plats i våra liv. Trots att världen och vi är förändrade står kulturpolitikens trossatser orubbliga, med fötterna i 1970-talets värld.
Gunilla Kindstrand
-
Kentaurpakten som bröts
Germanerna höll ett öga på vilken hov hästen först lyfte på väg ut ur templet, i syfte att utläsa omen. Vikingarna firade hästblot, och hos grekerna fick pållarna i likhet med antika skådespelare ikläda sig allsköns roller.
Cecilia Nikpay
-
-
PJ Anders Linder
Historien om Sverige är kanon på riktigt
Hur förvandlar man ett mångtusenårigt förflutet till tio timmar TV?
-
Annika Borg
Ständigt i ny skepnad
Det är 78 år sedan andra världskriget tog slut och många verkar leva i villfarelsen att antisemitismen försvann in i historiens mörkaste hörn efter kriget och säger ”aldrig mer”. Men, antisemitismen upphörde inte.
-
Mats Wiklund
Sval, likgiltig och äkta
Min mor var intensiv och impulsiv. Hon tog det mesta personligt. Eftersom hon var intelligent och reflekterande drabbades hon med jämna mellanrum av ånger och en längtan efter ett annat temperament.
Mest lästa
-
Poeten Anna Achmatova politiseras i kriget
Per-Arne Bodin
-
Välskrivet om skrivkonstens historia
Lars Lönnroth
-
Kvinnorna som karaktäriserade Weimartiden
Torbjörn Elensky
-
Arts and Crafts ger fortfarande hopp
Lovisa Florin Holmsten
-
Göran Tunström tillhörde en lysande generation av författare
Torsten Rönnerstrand
