Magasin > Går staten att styra (Nummer 2, 2014)

Nummer

I det här numret

Går staten att styra

Går staten att styra

Innehåll

En klass i strykklass

Medelklassen tappar idag mark och fotfäste i ett Amerika där den amerikanska drömmen inte längre framstår som realistisk. Håkan Arvidsson anar allvarliga faror med att aningslöst idealisera den ultrarika överklassens lyxliv.

Loppet är kört

Den 24 november ifjol ingick Iran ett avtal om sitt kärnenergiprogram med de så kallade 5+1-staterna, vilka bland annat omfattar USA, Ryssland och Kina. Avtalet innebär att Iran lovar att begränsa sin anrikning av uran och att öppna sina kärnanläggningar för internationella inspektioner, mot att sanktionerna lättas.

Geniets vardag

År 2008, bara ett par år före hennes död, hade Louise Bourgeois en enorm retrospektivutställning på Guggenheim i New York. Det som alla besökare oundvikligen slogs av var den enorma storleken på allting. Varje våning av museet var fyllt till brädden med skiftande, ofta storskaliga verk.

Kompisar på kvällstid

Knappast någon i vuxen ålder är omedveten om vilken roll som krönte Ronald Reagans karriär. Mindre känd utanför USA är Tip O'Neill, representanthusets oppositionsledare under Reaganepoken. En nyligen publicerad biografi, Tip and the Gipper, behandlar samspelet mellan Reagan och O'Neill. Det hade en avgörande betydelse eftersom Republikanerna kontrollerade Vita Huset och senaten, men inte representanthuset.

Till medelvägens försvar

William Nordhaus, professor i nationalekonomi vid Yale, var en av de första akademikerna som bidrog med en nationalekonomisk modell till de vanliga klimatförändringsmodellerna. Hans DICE-modell (förkortningen står för dynamisk integrerad klimatnationalekonomi) från början av 1990-talet åskådliggjorde vad alla sådana modeller har visat sedan dess: Att det inte är någon dum idé att minska lite på koldioxidutsläppen men att det kan bli väldigt kostsamt att skära för mycket.

Kontinuerlig krishantering

Vi är rätt härdade vid det här laget. Nästan varje dag tvingas man läsa om akuta hot mot demokratin. Det kan röra sig om marginella förändringar i det statliga stödet till svensk dockteater. Och den som hyser betänkligheter mot att staten ger sitt stöd till vissa tv-kanaler och tidningar men inte till andra, utmålas omedelbart som ett hot mot demokratin.

Allt som finns att veta

På planet till Helsingfors sitter jag med min iPad och läser om konkreta förändringar i mänskligt beteende och mänsklig miljö som har ägt rum sedan iPhone introducerades år 2007. Bredvid mig sitter ännu några resenärer och läser papperstidningar, men vi är samtidigt många som använt telefonens appar som boardingkort.

Hur mycket mångfald tål vi?

Alltmedan frågeställningar kopplade till migration blir viktigare för väljarna i de rika länderna, har partier i politikens huvudfåra gjort det mesta för att undfly ämnet. Den politiska vänsterns hållning har synts vara "undvik frågan, se till att få så mycket invandring som det är möjligt att driva igenom och hävda att det främjar tillväxten". Att jämföra med den politiska högerns hållning: "var vagt emot invandring, men gör inget som kan sammanlänkas med rasism eller minska tillväxten".

Kungen av kitsch

"Han är tyvärr så vacker, besjälad och förtjusande att jag fruktar att hans liv likt en flyktig gudadröm kommer att gå förlorat i denna gemena värld." Så uttryckte sig Richard Wagner i maj 1864 efter sitt första möte med Bayerns nytillträdde kung, den blott 19-årige Ludwig II.

Dubbla signaler

Påståendet att de flesta människor anser sig vara moraliska i någon mening borde inte upplevas som kontroversiellt. En del skulle hävda att religion är grunden för den mänskliga moralen, andra att denna helt enkelt utvecklats genom evolution för att vi ska kunna överleva i större grupp. De flesta menar att de flesta av oss är utrustade med någon form av moral och förmåga att skilja gott från ont.

Fantasin och makten

La Fontaines fabel figurerar på försättsbladet till Alain-Gérard Slamas senaste bok, Les écrivainsqui ont fait la République(Författarna som har skapat republiken):