VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Vad vill Skolverket med kursplanerna?

Vad är det för förändringar av grundskolans kursplaner som Skolverket vill se? Det rör sig om avsevärt mycket mer än det tillbakadragna förslaget att ta bort undervisning om antiken. Det framgår av denna genomgång som gjorts av professor Hans Albin Larsson, fd överdirektör vid Skolinspektionen och fd ordförande i Historielärarnas förening.

 

Av Skolverket föreslagna kontroversiella förändringar av grundskolans kursplaner i samhällsämnen och musik

Skolverket har 25 september 2019 distribuerat ett förslag till nya kursplaner för grundskolan. Remisstiden är extremt kort och verkets förhoppning är att före årets slut få till stånd ett regeringsbeslut om nya kursplaner för att dessa ska träda i kraft vid halvårsskiftet nästa år. En granskning av förslaget visar snabbt att det innehåller en serie förändringar som inte varit föremål för någon offentlig debatt och som ligger utanför verkets påstådda ambition att förenkla och tydliggöra. Det naturliga hade varit att börja med en diskussion om uppdatering av timplanen och därefter en eventuell revidering av kursplanerna. Nu innebär förslaget att man utgår från 1994 års nedbantade timplan och försöker anpassa kursplanerna till vad man anser ryms i den. Skolverket har ställt diagnosen att lärarna är alltför stressade men föreslår en medicinering som inte botar sjukdomen men löper risk att skapa nya sjukdomar. Problematiken är sammansatt, varför regeringen bör lägga kursplaneförslaget åt sidan till dess att en uppdaterad timplan fastställts, en timplan som utgår från tar vad staten har för ambitioner med skolan. Nedan följer en sammanställning med en jämförelse mellan de nuvarande kursplanerna och Skolverkets förslag.

Geografi

- namngeografi avvecklas nästan helt

Under rubriken "Ämnets syfte" heter det i förslaget till ny kursplan att undervisningen ska ge eleverna "kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor". Ändå föreslår Skolverket att namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort ska avvecklas. En del kvarstår i mellanstadiet medan i princip allt avvecklas i högstadiet med undantag för vad som är "relevant" för studierna i geografi ("av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor"). I de nyformulerade kunskapskraven uttrycks detta med att eleven ska ha kunskaper om namn och lägen på "relevanta platser och regioner i olika delar av världen", vilket givetvis kan tolkas hur som helst. Den centrala betydelse som kunskaper i namngeografi har för förståelsen av ämnena Religionskunskap, Samhällskunskap och Historia tycks inte ha föresvävat Skolverket och dess geografiska rådgivare. Det nordiska perspektivet, som är stark markerat i den nuvarande kursplanen nämns inte alls i den föreslagna kursplanen. Är det en medveten strävan att ta bort Norden eller är det enbart en effekt av tanklöshet?

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på geografiska objekt, till exempel städer, vatten och bergskedjor, i Sverige, Europa och världen.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Historia

- epoker och innehåll försvinner medan "historiebruk" breder ut sig

Den föreslagna kursplanen har en senare tyngdpunkt än den gamla. Om man med hänvisning till brist på undervisningstid rensar bort mycket av historien före år 1900 ställs höga krav på att tidigare epoker ges en välavvägd, tydlig och begriplig beskrivning. Detta saknas i princip i förslaget till ny kursplan. Det är inte bara antiken som lyfts bort. Sådana begrepp som medeltiden, renässansen, stormaktstiden, barocken, upplysningen, frihetstiden, den gustavianska tiden etc. lyser också med sin frånvaro. Markeringen av samernas historia är likaledes borttagen. Samma gäller fenomen som det nordiska samarbetet, FN och framväxten av EU. Däremot är begreppet "historiebruk" mycket rikligt representerat i förslaget till ny kursplan.

Under rubriken "Ämnets syfte" nämns i den befintliga kursplanen begreppet "historiemedvetande" och definieras som "en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden". I den föreslagna kursplanen saknas definitionen men är invävd i ett resonemang om hur historiemedvetandet kan utvecklas.

I den befintliga kursplanen talas om "användandet av historia", vilket i den föreslagna kursplanen ersatts med begreppet "historiebruk". Samtidigt har innebörden både inskränkts och blivit diffusare genom de nya punktsatserna i det centrala innehållet. Satser som "Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser" har för perioden 1500-1900 ersatts med: "Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter." Den vardagligt lättillgängliga historien har skjutits åt sidan för resonemang om aktivt användande av historien för olika syften som kallas "historiebruk". Existensen av historiskt framvuxna fenomen såsom kultur, språk, namn, byggnader, folkliga traditioner etc. är dock inte självklart "historiebruk", hur populärt detta begrepp än kan vara för stunden. Den befintliga kursplanen är i dessa avseenden både tydligare och mer logisk än kursplaneförslaget. Som helhet har antalet punkter som framhåller "historiebruk" blivit många i den föreslagna kursplanen, en per tidsperiod, samtidigt som antalet punkter som handlar om den historiska händelseutvecklingen minskats kraftigt. Härigenom sker, trots bristen på undervisningstid, en annan innehållsförskjutning, nämligen från den historiska händelseutvecklingen, realhistora, till hur man kan betrakta historia, alltså en betydligt mer avancerad problematik, svår att hantera för den som har svaga faktakunskaper.

Här följer några exempel på skillnader mellan den befintliga och den föreslagna kursplanen:

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Föreslagen kursplan:

  • (cirka 800-1500): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.
  • (cirka 1500-1800): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till ca 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Föreslagen kursplan

Kolonisation, industrialisering och idéströmningar, cirka 1500-1900:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

Imperialism och världskrig, cirka 1850-1950:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

OBS! Det nordiska samarbetet, FN, EU samt samernas och de nationella minoriteternas historia saknas.

Religionskunskap

- Fornskandinavisk religion borttagen och kristendom nedtonad

Den fornskandinaviska religionen föreslås försvinna ur kursplanen och den äldre samiska religionen föreslås bli till berättelser i lågstadiet. Den speciella markeringen av kristendomens betydelse, som återfinns i den nuvarande kursplanen, föreslås försvinna. Därtill kommer att det i ämnet Musik föreslås att "några av de vanligaste psalmerna" också ska utgå.

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
  • Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Föreslagen kursplan

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta har förändrats över tid.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Föreslagen kursplan

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan religioner.
  • Varierande tolkningar och praktiker samt huvudinriktningar inom några religioner.
  • Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.

Religion och samhälle

  • Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.

 

 

Samhällskunskap

- utan nordiskt samarbete

Detta är det minst dåliga kursplaneförslaget bland samhällsämnena men inte utan märkligheter. Fortfarande saknas förenings- och mötesteknik; det nordiska samarbetet är borttaget liksom kunskap om Sveriges demografi samt om utländska statsskick.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Föreslagen kursplan

Allt saknas!

Musik

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

Musikens sammanhang och funktioner

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Föreslagen kursplan

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider.
Axess magasin

Tema: Tankar i sjukdomens tid

Om och om igen

Onda sagor i onda tider

På rättsstatens grund

Uppvaknandets tid

Vår osäkra värld

Ledare

Vår nygamla kantstötta värld

Samhälle

Bakom galler

Intervju

Det stora livspusslet

 
Axess blog
 

Rut och rot har funnits för länge

Amazon ≠ amazing?

Grön "dygdeterror" i Stuttgart

 
IMEDIA  

Kan symptomfria smitta?

Ministerstyrets dilemma

Peter Wolodarski om Corona

Regeringen har det yttersta ansvaret

 
Gulag – de sovjetiska koncentrationslägren – har en lång historia. Under större delen av det 20:e århundrade sändes 20 miljoner fångar dit för tvångsarbete under oftast omänskliga förhållanden. Hur och varför skapades systemet?
Brittisk historia handlar inte bara om de rika och berömda. I den här dokumentärserien får vi möta vanliga människor som levde under dramatiska tider. Bland dem: en skarprättare från Tudorepoken, en viktoriansk ”tändsticksflicka”, en stråtrövare från den Georgianska tiden och ett barn som överlevde blitzen under andra världskriget.
Axess TV Axess TV Axess Live
07.00
Kustarkeologerna - Del 2 av 3: Merseyside
Del 2 av 3. Kustarkeologerna Tori och Alex följer Merseysides kustlinje. De undersöker en strand full med rester från andra världskriget och hittar spår från djur och människor som levde där för sjutusen år sedan.
08.00
Hotet från vraken - Oljan från andra världskrigets vrak är en tickande bomb
Utspridda över världens alla hav ligger tickande bomber: 6 300 rostiga vrak som sjönk till botten under andra världskriget. Som miljöhot är det betydligt mer omfattande än alla hittillsvarande oljeutsläpp. 15 miljoner ton olja beräknas kunna läcka ut från fartygen. Det finns fortfarande tid att handla men den politiska viljan är än så länge svag.
09.00
Svarta Havets hemligheter - Del 1 av 2
Del 1 av 2. En av världens största marina arkeologiska expeditioner inleds med upptäckten av ofattbart välbevarade skeppsvrak. Här inleds berättelsen om det unika och mystiska Svarta havet.
10.00
Att vara eller inte vara Shakespeare - Del 5 av 6 - säsong 3
Del 5 av 6. Will tänker skriva en pjäs om Julius Caesars liv men vet inte hur han ska hantera mordet på kejsaren. Drottningen lär inte godkänna en pjäs där man tar livet av ett statsöverhuvud.
10.30
Att vara eller inte vara Shakespeare - Del 6 av 6 - säsong 3
Del 6 av 6. Wills sons konfirmation krockar med en stor prisutdelning: London Theatre Awards. Eftersom alla teatrar varit stängda på grund av pesten tror Will att han kan ha en chans att faktiskt vinna.
14.00
Fyra kapitel ur brittisk historia - Del 4 av 4: Andra världskriget
Del 4 av 4. Tony Robinson skildrar vanliga människors liv under Storbritanniens dramatiska historia. Den här gången handlar det om andra världskriget.
14.50
Svenskarna och det heliga landet - Del 10: Jesper Svartvik
Seminarium från American Colony Hotel i Jerusalem 17-18 februari 2020. Jesper Svartvik talar om Svenska teologiska institutets tillkomst och historia.
15.10
Ku klux klan - så började det - Klanens skotska arv
Rasismen i den amerikanska södern formades av skotska nybyggare. Arkeologen och historikern Neil Oliver belägger deras samröre med Ku Klux Klan och dess terror som ännu är en del av regionens historia.
16.10
De svenska historiedagarna i Helsingfors - Del 6 av 10: I nytt ljus - Ändrar forskningen vår syn på historien?
Del 6 av 10. Stockholms blodbad, drottning Kristinas abdikation och förlusten av Finland. Berömda händelser i svensk historia fortsätter att intressera och fascinera. Men tar vi till oss ny forskning eller sprider vi bara de traditionella berättelserna?
17.00
Ombytta roller - säsong 3 - Säsong 3 - Del 7 av 7
Del 7 av 7. Tack vare Audrey och hennes farbror, Grevil Hartley, har Richard återtagit kontrollen av sitt företag. Men han behöver pengar och inser att han måste sälja Grantleigh. Lyckligtvis testamenterar farbror Grevil en rejäl summa till Audrey och allt får ett lyckligt slut.
17.30
Ombytta roller - Julspecial 2007
Det har gått många år sedan Audrey blev tvunget att sälja sitt gods till nyrike Richard. Nu har de varit gifta i 25 år och planerar silverbröllopsöverraskningar för varandra. Men när Richard erkänner att han äger ett företag som utarmar de lokala lantbrukarna grumlas lyckan. Hur ska han återvinna Audreys kärlek och förtroende?
18.30
Engelskans olika världar - Del 2 av 3: Ett globalt språk
Del 2 av 3. Globaliseringen har stor inverkan på kommunikation inom arbetsplatsen. Den drivs ofta av amerikanska multinationella företag. Vad får detta för sociala, kulturella och politiska konsekvenser?
19.00
Kanadensiska dinosaurier - Vad kan dinosaurierna lära oss?
I denna dokumentär skildras renässansen för paleontologi i dagens Kanada och vad dinosaurer kan lära oss om klimatförändringar. Här berättas om enastående upptäckter av dinosaurer i provinserna Brittiska Columbia och Alberta.
20.00
Onedinlinjen - säsong 3 - Del 7 av 13 - säsong 3
Del 7 av 13. Kapten Blaine är en övertygad ungkarl fram till att han träffar Mrs Darling. I den tredje omgången av Onedinlinjen fortsätter kaptenen och skeppsredaren James Onedin från Liverpool att uppleva äventyr och göra affärer på de sju haven.
20.50
Wagner i Schweiz - Med Lucerne Festival Orchestra och Elisabeth Kulman
Solister vid Lucernes Festivalorkester spelar Richard Wagner. Först på programmet står Siegfried-Idyll. Därefter följer hans Wesendonck-sånger tolkade av mezzosopranen Elisabeth Kulman. Vid pianot: Eduard Kutrowatz.
21.40
Det vilda Europa - Del 3 av 4: Kronhjorten
Del 3 av 4. Kronhjorten är ett av de mest kraftfulla och majestätiska djuren i Europas vilda skogar. Den är i ständig och våldsam kamp om att säkra en avkomma.
22.40
Makalösa broar - Del 1 av 6: Forthbron
Del 1 av 6. Forth Rail Bridge beskrivs som den sista verkligt stora viktorianska ingenjörsbedriften. Den symboliserar Skottland lika mycket som Edinburghs slott.
23.30
Veckans bok - Tänkandets maskineri. När AI lär från hjärnan
Del 8 av 22. Utvecklingen går fort när det gäller AI och datorernas möjligheter att kopiera den mänskliga hjärnan. Medvetandet finns redan i datorerna liksom sociala relationer. För att hantera den nya tekniken krävs kunskap och det är bråttom. Martin Ingvar ger ett scenario där AI kan slå sönder både demokratin och äganderätten. Lotta Gröning intervjuar.
00.00
Axess lunchseminarium - Hur mår liberalismen?
Vi lever i en tid av triumf och bakslag för liberalismen. I delar av världen har vissa liberala idéer blivit självklarheter. Samtidigt blir liberalismen allt oftare hårt ifrågasatt. Vari bottnar kritiken? Vad får den för konsekvenser? Vad har liberalismen för svar?
 
Historien bakom det unika hantverket.
Detta är ett kultur- och religionshistoriskt seminarium, om svenskarnas relation till det Heliga landet, från vikingatiden fram till 1900-talet. Inspelat i Jerusalem 17-18 februari 2020.