VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Vad vill Skolverket med kursplanerna?

Vad är det för förändringar av grundskolans kursplaner som Skolverket vill se? Det rör sig om avsevärt mycket mer än det tillbakadragna förslaget att ta bort undervisning om antiken. Det framgår av denna genomgång som gjorts av professor Hans Albin Larsson, fd överdirektör vid Skolinspektionen och fd ordförande i Historielärarnas förening.

 

Av Skolverket föreslagna kontroversiella förändringar av grundskolans kursplaner i samhällsämnen och musik

Skolverket har 25 september 2019 distribuerat ett förslag till nya kursplaner för grundskolan. Remisstiden är extremt kort och verkets förhoppning är att före årets slut få till stånd ett regeringsbeslut om nya kursplaner för att dessa ska träda i kraft vid halvårsskiftet nästa år. En granskning av förslaget visar snabbt att det innehåller en serie förändringar som inte varit föremål för någon offentlig debatt och som ligger utanför verkets påstådda ambition att förenkla och tydliggöra. Det naturliga hade varit att börja med en diskussion om uppdatering av timplanen och därefter en eventuell revidering av kursplanerna. Nu innebär förslaget att man utgår från 1994 års nedbantade timplan och försöker anpassa kursplanerna till vad man anser ryms i den. Skolverket har ställt diagnosen att lärarna är alltför stressade men föreslår en medicinering som inte botar sjukdomen men löper risk att skapa nya sjukdomar. Problematiken är sammansatt, varför regeringen bör lägga kursplaneförslaget åt sidan till dess att en uppdaterad timplan fastställts, en timplan som utgår från tar vad staten har för ambitioner med skolan. Nedan följer en sammanställning med en jämförelse mellan de nuvarande kursplanerna och Skolverkets förslag.

Geografi

- namngeografi avvecklas nästan helt

Under rubriken "Ämnets syfte" heter det i förslaget till ny kursplan att undervisningen ska ge eleverna "kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor". Ändå föreslår Skolverket att namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort ska avvecklas. En del kvarstår i mellanstadiet medan i princip allt avvecklas i högstadiet med undantag för vad som är "relevant" för studierna i geografi ("av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor"). I de nyformulerade kunskapskraven uttrycks detta med att eleven ska ha kunskaper om namn och lägen på "relevanta platser och regioner i olika delar av världen", vilket givetvis kan tolkas hur som helst. Den centrala betydelse som kunskaper i namngeografi har för förståelsen av ämnena Religionskunskap, Samhällskunskap och Historia tycks inte ha föresvävat Skolverket och dess geografiska rådgivare. Det nordiska perspektivet, som är stark markerat i den nuvarande kursplanen nämns inte alls i den föreslagna kursplanen. Är det en medveten strävan att ta bort Norden eller är det enbart en effekt av tanklöshet?

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på geografiska objekt, till exempel städer, vatten och bergskedjor, i Sverige, Europa och världen.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Historia

- epoker och innehåll försvinner medan "historiebruk" breder ut sig

Den föreslagna kursplanen har en senare tyngdpunkt än den gamla. Om man med hänvisning till brist på undervisningstid rensar bort mycket av historien före år 1900 ställs höga krav på att tidigare epoker ges en välavvägd, tydlig och begriplig beskrivning. Detta saknas i princip i förslaget till ny kursplan. Det är inte bara antiken som lyfts bort. Sådana begrepp som medeltiden, renässansen, stormaktstiden, barocken, upplysningen, frihetstiden, den gustavianska tiden etc. lyser också med sin frånvaro. Markeringen av samernas historia är likaledes borttagen. Samma gäller fenomen som det nordiska samarbetet, FN och framväxten av EU. Däremot är begreppet "historiebruk" mycket rikligt representerat i förslaget till ny kursplan.

Under rubriken "Ämnets syfte" nämns i den befintliga kursplanen begreppet "historiemedvetande" och definieras som "en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden". I den föreslagna kursplanen saknas definitionen men är invävd i ett resonemang om hur historiemedvetandet kan utvecklas.

I den befintliga kursplanen talas om "användandet av historia", vilket i den föreslagna kursplanen ersatts med begreppet "historiebruk". Samtidigt har innebörden både inskränkts och blivit diffusare genom de nya punktsatserna i det centrala innehållet. Satser som "Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser" har för perioden 1500-1900 ersatts med: "Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter." Den vardagligt lättillgängliga historien har skjutits åt sidan för resonemang om aktivt användande av historien för olika syften som kallas "historiebruk". Existensen av historiskt framvuxna fenomen såsom kultur, språk, namn, byggnader, folkliga traditioner etc. är dock inte självklart "historiebruk", hur populärt detta begrepp än kan vara för stunden. Den befintliga kursplanen är i dessa avseenden både tydligare och mer logisk än kursplaneförslaget. Som helhet har antalet punkter som framhåller "historiebruk" blivit många i den föreslagna kursplanen, en per tidsperiod, samtidigt som antalet punkter som handlar om den historiska händelseutvecklingen minskats kraftigt. Härigenom sker, trots bristen på undervisningstid, en annan innehållsförskjutning, nämligen från den historiska händelseutvecklingen, realhistora, till hur man kan betrakta historia, alltså en betydligt mer avancerad problematik, svår att hantera för den som har svaga faktakunskaper.

Här följer några exempel på skillnader mellan den befintliga och den föreslagna kursplanen:

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Föreslagen kursplan:

  • (cirka 800-1500): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.
  • (cirka 1500-1800): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till ca 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Föreslagen kursplan

Kolonisation, industrialisering och idéströmningar, cirka 1500-1900:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

Imperialism och världskrig, cirka 1850-1950:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

OBS! Det nordiska samarbetet, FN, EU samt samernas och de nationella minoriteternas historia saknas.

Religionskunskap

- Fornskandinavisk religion borttagen och kristendom nedtonad

Den fornskandinaviska religionen föreslås försvinna ur kursplanen och den äldre samiska religionen föreslås bli till berättelser i lågstadiet. Den speciella markeringen av kristendomens betydelse, som återfinns i den nuvarande kursplanen, föreslås försvinna. Därtill kommer att det i ämnet Musik föreslås att "några av de vanligaste psalmerna" också ska utgå.

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
  • Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Föreslagen kursplan

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta har förändrats över tid.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Föreslagen kursplan

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan religioner.
  • Varierande tolkningar och praktiker samt huvudinriktningar inom några religioner.
  • Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.

Religion och samhälle

  • Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.

 

 

Samhällskunskap

- utan nordiskt samarbete

Detta är det minst dåliga kursplaneförslaget bland samhällsämnena men inte utan märkligheter. Fortfarande saknas förenings- och mötesteknik; det nordiska samarbetet är borttaget liksom kunskap om Sveriges demografi samt om utländska statsskick.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Föreslagen kursplan

Allt saknas!

Musik

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

Musikens sammanhang och funktioner

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Föreslagen kursplan

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider.
Axess magasin

Tema: Frihetstid?

Den liberala idén

Den stora illusionen

En evig renovering

En lång historia

Liberal svanesång

Lugnt, ordnat och liberalt

Ledare

Från taktisk triumf till pyrrhusseger

Krönika

När blev allt så komplicerat? plus

 
Axess blog
 

Snart bara statlig tv?

Det här är sanningen om Vita hjälmarna

 
IMEDIA  

Thente om Skolverkets planer

Harold Bloom har avlidit

Demoskop: S och SD jämstora

"Det är nästan läge för skämskudde"

Daniel Birnbaum om Blake

 
Lär känna de mest spännande robotprojekten: maskiner och idéer som kommer att påverka vår framtid, och de som redan ingår i vår vardag.
Ingenjören Rob Bell reser världen runt för att undersöka hur och varför de mest ikoniska broarna byggdes.
Flygets historia är en högtidsstund både för piloter och flygintresserade. I sju delar får vi följa ett av de stora äventyren under det 20:e århundradet.
Axess TV Axess TV Axess Live
07.00
Vikingar - Del 2 av 3
Del 2 av 3. I detta avsnitt lämnar vi Skandinavien och tar oss till Ryssland, Turkiet och Irland för att spåra början på ett enormt handelsimperium. Det är så långt från yxbeväpnade krigare som man kan komma.
08.00
Ukrainas konung - Vem var Wilhelm av Habsburg?
I augusti 1947 tvingas en lång man in i en bil av sovjetiska soldater. Snart sitter han på ett plan till Kiev där han förhörs i månader. Ett år efter hans gripande är Wilhelm Franz Josef Karl av Habsburg död. Vem var denne man som ville bli kung av Ukraina?
08.55
Flygets historia - Del 4 av 7: 1927 - 1939
Del 4 av 7. När Charles Lindbergh korsade Atlanten inleddes en kapplöpning för att ta sig an liknande utmaningar. 1931 genomfördes den första flygningen jorden runt. Det kommersiella flyget blomstrade liksom postflyg. Även kvinnor, som Amelia Earhart, blev piloter.
09.50
Luthersson läser världslitteraturen - Om Thomas Carlyle med Svante Nordin
Thomas Carlyle (1795–1881) var en av 1800-talets mest beundrade författare, en av dess ledande intellektuella. Framför allt var han historieskrivare. Och i centrum för all förändring eller utveckling satte han enskilda individer. Historien är liktydig med hjältarnas historia, de förebildliga föregångsgestalternas historia. Hjältar driver skeendet i kamp mot slemma, ondskefulla antagonister.
10.20
Liberalismens idéer - Del 4 av 4: Liberalismens utmaningar II
Del 4 av 4. Talare: Peter Santesson – Liberala opinioner, Malcom Kyeyune – Klassfrågan, Håkan Boström – Det liberala migrationsdilemmat. Moderator: PJ Anders Linder.
14.00
Legendariska monument - Del 1 av 4: Trädgårdar
Del 1 av 4. I det makalösa slottet i Fontainebleau med sina vackra omgivningar samspelar historia med konst och litteratur. Men under århundraden var det även skådeplatsen för såväl politiska som erotiska intriger.
15.00
Warszawa med Dan Cruickshank - Den återuppbyggda staden
David Cruickshanks barndomsår i Warszawa formade honom som människa men blev även avgörande för hans inriktning som arkitekturhistoriker. Här berättar han om hur dess gamla stadskärna återuppbyggdes sten för sten efter att ha ödelagts av nazisterna.
15.50
Onedinlinjen - säsong 2 - Del 11 av 14 - säsong 2
Del 11 av 14. Makarna Frazers äktenskap knakar i fogarna när Elizabeth beslutar sig för att lämna Albert efter att han åter träffat Carrie Harris. Albert hotar med skilsmässa och att offentliggöra Elizabeths okyskhet.
16.40
Engelsbergsseminariet 2019: Historia och samtid - Del 8 av 30: Graham Allison
Graham Allison, professor vid Harvard University, diskuterar rivaliteten mellan det växande Kina och den gamla supermakten USA. Är de dömda att falla i det som historikerna kallar "Thukydides fälla"?
17.00
Wien genom tiderna - Del 1 av 3
Del 1 av 3. Wien var Habsburgdynastins och det Heliga romerska rikets huvudstad. Härifrån dominerades Centraleuropa under nästan 1000 år. I detta avsnitt får vi följa Habsburgarnas maktutövande, och Wiens försvar av kristendomen mot osmanerna och den katolska kyrkan mot protestanter.
18.00
Höjer synar högskolan - Del 2 av 6: Ger skolan rätt grund att stå på?
Del 2 av 6. Studenternas förmåga att ta till sig undervisningen på universitet och högskola bygger på att de har lärt sig till tillräckligt i grundskola och gymnasium. Förmår skolan lägga en tillräcklig grund för kvalificerade studier? Är studenterna tillräckligt förberedda? Det diskuterar Henrik Höjer med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning.
18.30
Veckans bok - Rymdens alfabet
Del 5 av 22. Maria Küchen är poet, prosaist och kritiker med en passion för rymden. Hennes bok ”Rymdens alfabet” utkommer i år, femtio år sedan människan för första gången landsteg på månen. Det är en kulturhistorisk berättelse om rymdfartens utveckling, skildrad från A till Ö. Maria Küchen samtalar med Katarina O’Nils Franke om vetenskap, science fiction och den mänskliga nyfikenheten på rymden.
19.00
Robotarnas tid - Del 2 av 6: Bioinspirerade robotar
Del 2 av 6. Mänskligheten hämtar ofta inspiration hos naturen för att lösa komplexa problem. Nu är det robotmakarnas tur att återskapa några av naturens smarta lösningar. Insekter har inspirerat flera typer av drönare. Under vattnet möter vi robotar inspirerade av fiskar och amfibier.
20.00
Global Axess 2019: Historia och nutid - Del 11 av 13: Hur Kinas mörka förflutna formar dess framtid
Del 11 av 13. Forna tiders oförrätter är centrala i den moderna kinesiska historieskrivningen, menar Rana Mitter i samtal med Thomas Gür. Genom att ständigt återkomma till britternas övergrepp under opiumkrigen och japanernas illdåd under andra världskriget försöker Kommunistpartiet rättfärdiga det egna landets aggressiva utrikespolitik. Denna insikt blir allt viktigare att förstå i takt med att Kinas globala inflytande växer.
20.30
En resa genom Sahara - Del 1 av 3: Mauretanien
Del 1 av 3. Mauretanien i västra Sahara är ett land byggt på sand, närmast isolerat från omvärlden och föga uppmärksammat av världens medier. Men trots att slaveriet förbjöds så sent som 1981 pågår det fortfarande i stor omfattning. Att bekämpa det är förenat med stora fara.
21.30
Karl XII - En mördad kung?
Se den nya dokumentären om Karl XII:s liv och omtvistade död. Vad var det som hände när kungen sköts? Författaren Bengt Liljegren menar att mycket tyder på att kungen blev mördad.
22.00
Studio Axess - ”Vårt politiska system fungerar väldigt illa just nu”
Sverige behöver en reformstrategi för arbetsmarknad, bostadspolitik och företagsklimat. Utan en sådan vore det väldigt märkligt om man satte i gång med stora offentliga utgiftsprojekt. Det säger Anders Borg, som är aktuell med memoarboken Finansministern.
22.30
Ombytta roller - säsong 2 - Säsong 2 - Del 5 av 6
Del 5 av 6. Ryktet går att drottningens ordensutnämningslista som presenteras vid nyår kan vara av intresse för de boende på Grantleigh. Audrey utgår från att Richard står på listan och gör vad hon kan för att ställa sig in hos honom.
23.00
Ombytta roller - säsong 2 - Säsong 2 - Del 6 av 6
Del 6 av 6. När Audrey samlar ved får hon ryggskott. Richard visar sig ytterst deltagande och bjuder med henne på en skidresa om hon återhämtar sig i tid. Men hans självförtroende får sig en törn vid en övning i skidbackarna.
23.30
Vietnamkriget - Del 6 av 10: Januari 1968 - juli 1968
Del 6 av 10. Tetoffensivens attack mot städer och militära mål över hela Sydvietnam skakar amerikanska militärer och politiker. President Lyndon Johnson ställer inte upp till omval. Robert Kennedy och Martin Luther King mördas, och på många håll i USA pågår upplopp och våldsamma demonstrationer.
00.30
Världens makalösa broar - Del 3 av 6: Ironbridge
Del 3 av 6. Iron Bridge i engelska Shropshire, invigd 1781, var världens första bro helt i järn och många av den tidens ingenjörer trodde inte att den kunde byggas. Men Thomas Telford överbevisade dem.
 
Under våra längre programuppehåll på Axess TV spelas en blandning av klassiska favoritstycken. Många tittare hör av sig och vill veta vad det är de lyssnar till så på allmän begäran publicerar vi nu vår tablåmusiklista här.
Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer möter personer med insyn i universitetsvärlden. Hur mår egentligen högskolan? Är studenterna tillräckligt förberedda för högskolestudier? Forskar man om rätt saker? Hur är det med humanioras kris?
Erik Thyselius och Axess-panelen analyserar veckans viktigaste händelser. Varannan söndag kl. 22.00 på Axess TV, eller när det passar på våra övriga plattformar.
Adam Cwejman, Lotta Gröning, Gunilla Kindstrand, PJ Anders Linder, Catta Neuding, Katarina O'Nils Franke och Erik Thyselius intervjuar aktuella fackboksförfattare under bokmässan i Göteborg. Alla intervjuer sänds textade och kan även ses fritt på Axess Play.