VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Vad vill Skolverket med kursplanerna?

Vad är det för förändringar av grundskolans kursplaner som Skolverket vill se? Det rör sig om avsevärt mycket mer än det tillbakadragna förslaget att ta bort undervisning om antiken. Det framgår av denna genomgång som gjorts av professor Hans Albin Larsson, fd överdirektör vid Skolinspektionen och fd ordförande i Historielärarnas förening.

 

Av Skolverket föreslagna kontroversiella förändringar av grundskolans kursplaner i samhällsämnen och musik

Skolverket har 25 september 2019 distribuerat ett förslag till nya kursplaner för grundskolan. Remisstiden är extremt kort och verkets förhoppning är att före årets slut få till stånd ett regeringsbeslut om nya kursplaner för att dessa ska träda i kraft vid halvårsskiftet nästa år. En granskning av förslaget visar snabbt att det innehåller en serie förändringar som inte varit föremål för någon offentlig debatt och som ligger utanför verkets påstådda ambition att förenkla och tydliggöra. Det naturliga hade varit att börja med en diskussion om uppdatering av timplanen och därefter en eventuell revidering av kursplanerna. Nu innebär förslaget att man utgår från 1994 års nedbantade timplan och försöker anpassa kursplanerna till vad man anser ryms i den. Skolverket har ställt diagnosen att lärarna är alltför stressade men föreslår en medicinering som inte botar sjukdomen men löper risk att skapa nya sjukdomar. Problematiken är sammansatt, varför regeringen bör lägga kursplaneförslaget åt sidan till dess att en uppdaterad timplan fastställts, en timplan som utgår från tar vad staten har för ambitioner med skolan. Nedan följer en sammanställning med en jämförelse mellan de nuvarande kursplanerna och Skolverkets förslag.

Geografi

- namngeografi avvecklas nästan helt

Under rubriken "Ämnets syfte" heter det i förslaget till ny kursplan att undervisningen ska ge eleverna "kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor". Ändå föreslår Skolverket att namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort ska avvecklas. En del kvarstår i mellanstadiet medan i princip allt avvecklas i högstadiet med undantag för vad som är "relevant" för studierna i geografi ("av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor"). I de nyformulerade kunskapskraven uttrycks detta med att eleven ska ha kunskaper om namn och lägen på "relevanta platser och regioner i olika delar av världen", vilket givetvis kan tolkas hur som helst. Den centrala betydelse som kunskaper i namngeografi har för förståelsen av ämnena Religionskunskap, Samhällskunskap och Historia tycks inte ha föresvävat Skolverket och dess geografiska rådgivare. Det nordiska perspektivet, som är stark markerat i den nuvarande kursplanen nämns inte alls i den föreslagna kursplanen. Är det en medveten strävan att ta bort Norden eller är det enbart en effekt av tanklöshet?

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på geografiska objekt, till exempel städer, vatten och bergskedjor, i Sverige, Europa och världen.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Historia

- epoker och innehåll försvinner medan "historiebruk" breder ut sig

Den föreslagna kursplanen har en senare tyngdpunkt än den gamla. Om man med hänvisning till brist på undervisningstid rensar bort mycket av historien före år 1900 ställs höga krav på att tidigare epoker ges en välavvägd, tydlig och begriplig beskrivning. Detta saknas i princip i förslaget till ny kursplan. Det är inte bara antiken som lyfts bort. Sådana begrepp som medeltiden, renässansen, stormaktstiden, barocken, upplysningen, frihetstiden, den gustavianska tiden etc. lyser också med sin frånvaro. Markeringen av samernas historia är likaledes borttagen. Samma gäller fenomen som det nordiska samarbetet, FN och framväxten av EU. Däremot är begreppet "historiebruk" mycket rikligt representerat i förslaget till ny kursplan.

Under rubriken "Ämnets syfte" nämns i den befintliga kursplanen begreppet "historiemedvetande" och definieras som "en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden". I den föreslagna kursplanen saknas definitionen men är invävd i ett resonemang om hur historiemedvetandet kan utvecklas.

I den befintliga kursplanen talas om "användandet av historia", vilket i den föreslagna kursplanen ersatts med begreppet "historiebruk". Samtidigt har innebörden både inskränkts och blivit diffusare genom de nya punktsatserna i det centrala innehållet. Satser som "Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser" har för perioden 1500-1900 ersatts med: "Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter." Den vardagligt lättillgängliga historien har skjutits åt sidan för resonemang om aktivt användande av historien för olika syften som kallas "historiebruk". Existensen av historiskt framvuxna fenomen såsom kultur, språk, namn, byggnader, folkliga traditioner etc. är dock inte självklart "historiebruk", hur populärt detta begrepp än kan vara för stunden. Den befintliga kursplanen är i dessa avseenden både tydligare och mer logisk än kursplaneförslaget. Som helhet har antalet punkter som framhåller "historiebruk" blivit många i den föreslagna kursplanen, en per tidsperiod, samtidigt som antalet punkter som handlar om den historiska händelseutvecklingen minskats kraftigt. Härigenom sker, trots bristen på undervisningstid, en annan innehållsförskjutning, nämligen från den historiska händelseutvecklingen, realhistora, till hur man kan betrakta historia, alltså en betydligt mer avancerad problematik, svår att hantera för den som har svaga faktakunskaper.

Här följer några exempel på skillnader mellan den befintliga och den föreslagna kursplanen:

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Föreslagen kursplan:

  • (cirka 800-1500): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.
  • (cirka 1500-1800): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till ca 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Föreslagen kursplan

Kolonisation, industrialisering och idéströmningar, cirka 1500-1900:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

Imperialism och världskrig, cirka 1850-1950:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

OBS! Det nordiska samarbetet, FN, EU samt samernas och de nationella minoriteternas historia saknas.

Religionskunskap

- Fornskandinavisk religion borttagen och kristendom nedtonad

Den fornskandinaviska religionen föreslås försvinna ur kursplanen och den äldre samiska religionen föreslås bli till berättelser i lågstadiet. Den speciella markeringen av kristendomens betydelse, som återfinns i den nuvarande kursplanen, föreslås försvinna. Därtill kommer att det i ämnet Musik föreslås att "några av de vanligaste psalmerna" också ska utgå.

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
  • Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Föreslagen kursplan

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta har förändrats över tid.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Föreslagen kursplan

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan religioner.
  • Varierande tolkningar och praktiker samt huvudinriktningar inom några religioner.
  • Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.

Religion och samhälle

  • Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.

 

 

Samhällskunskap

- utan nordiskt samarbete

Detta är det minst dåliga kursplaneförslaget bland samhällsämnena men inte utan märkligheter. Fortfarande saknas förenings- och mötesteknik; det nordiska samarbetet är borttaget liksom kunskap om Sveriges demografi samt om utländska statsskick.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Föreslagen kursplan

Allt saknas!

Musik

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

Musikens sammanhang och funktioner

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Föreslagen kursplan

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider.
Axess magasin

Tema: Indien under Modi

Business as usual?

En global spelare

Klarar Modi krisen?

Ledare

Låt staten träda fram och retirera

Samhälle

Krisberedskap i kris?

Tradition

Man älskar den gamle skurken

Recension

Jihad mot etablissemanget

Krönika

När allt avstannar

 
Axess blog
 

När Kina slår spiken i frihetens kista

Vad är egentligen modern krigföring?

 
IMEDIA  

Kan symptomfria smitta?

Ministerstyrets dilemma

Peter Wolodarski om Corona

Regeringen har det yttersta ansvaret

 
Bettany Hughes färdas på Nilen i sin egen traditionella dahabiya, en 1500 kilometer lång resa från Kairo till Aswandammarna. Hon gör strandhugg på de allra mest kända platserna längs den mäktiga floden.
Towern i London har 900 års historia på nacken. I den här dokumentären får vi se vad som döljer sig bakom murarna.
Vad får någon att bli terrorist och vad är egentligen en terrorist. I denna dokumentärserie talar både offer och förövare öppet om hur de har påverkats av våldet. Har de förlorat sina ideal, eller håller de fast vi dem?
Axess TV Axess TV Axess Live
07.00
Ombytta roller - säsong 1 - Säsong 1 - Del 7 av 7
Del 7 av 7. När Audrey för första gången besöker den lokala stormarknaden börjar hon acceptera sin lott som fattig. Under tiden beslutar Richard att göra reklam-tv i herrgården.
07.30
Drakes ekvation - Sannolikheten för intelligent liv i vår galax
I många år ansågs frågan om liv i universum något för teologer och filosofer. Men på 1960-talet skapade radioastronomen Frank Drake en ekvation med sju antaganden för förutsättningarna bakom uppkomsten av liv i universum. Det ledde visserligen inte till några upptäckter, men Drakes ekvation har visat sig var en av de mest betydelsefulla I vetenskapens historia.
08.30
Svenskarna och det heliga landet - Del 7: Anna Nordlund
Seminarium från American Colony Hotel i Jerusalem 17-18 februari 2020. Anna Nordlund talar om Fiktion och verklighet i Selma Lagerlöfs Jerusalem.
08.50
Svenskarna och det heliga landet - Del 8: Mia Gröndahl
Seminarium från American Colony Hotel i Jerusalem 17-18 februari 2020. Mia Gröndahl talar om Hol Lars Larsson – Kameran gav bondpojken från Nås ett nytt liv i Palestina.
09.10
Terrordåd genom tiderna - Del 5 av 6: Skeppet
Del 5 av 6. När den amerikanska flottans fartyg USS Cole attackerades av terrorister dog sjutton sjömän. USA lade snabbt skulden på Abd al-Rahim al-Nashiri, medlem av al-Qaida. Han hölls fängslad i fyra år och togs sedan till fängelseön Guantanamo Bay och har ännu inte åtalats. Enligt hans advokat är detta ett exempel på en skådeprocess där utgången redan är avgjord. Kan rättvisa skipas när amerikanska myndigheter lovar de dödas anhöriga att de ska få sin hämnd?
10.00
Det glömda Ober Ost - En tysk koloni i Östeuropa
För de flesta är västfronten synonym med första världskriget medan striderna på östfronten tycks närmast bortglömda. Men under kriget i Östeuropa uppstod den tyska kolonin Ober Ost som helt och hållet stod under militärt styre. Denna dokumentär presenterar den ockuperade regionen med unikt arkivmaterial och nya filmsekvenser.
14.00
Världens makalösa broar - Del 5 av 6: Severn Bridge
Del 5 av 6. När Severn Bridge, som sträcker sig över den väldiga och farliga Severns flodmynning, öppnades 1966 förbands för första gången England och södra Wales. Severn Bridge byggdes enligt delvis helt nya principer som idag används i alla brobyggen världen över.
14.45
Svenskarna och det heliga landet - Del 8: Mia Gröndahl
Seminarium från American Colony Hotel i Jerusalem 17-18 februari 2020. Mia Gröndahl talar om Hol Lars Larsson – Kameran gav bondpojken från Nås ett nytt liv i Palestina.
15.00
Vietnamkriget - Del 8 av 10: April 1969 - maj 1970
Del 8 av 10. Soldaternas moral sjunker och president Nixon börjar ta hem trupperna. Massakrer på civilbefolkning av amerikanska soldater skapar en upprörd debatt i USA. Invasionen av Kambodja leder till stora protester och dödsfall.
16.00
Rädda stören - En förhistorisk fisk och dess dyra rom
Den gigantiska stören är en förhistorisk fisk och en av vår planets mest utrotningshotade arter. Marinbiologen och fotografen Rory Moore försöker rädda den och ger sig ut på en expedition som tar honom från Azerbajdzjan till Wisconsin.
17.00
Gergiev dirigerar Münchner Philharmoniker - Med musik av Reger och Prokofjev
Efter det inledande stycket Vier Tondichtungen nach A. Böcklin (Four tone poems after Arnold Böcklin) av Max Reger framför pianisten Behzod Abduraimov Prokofjevs tredje pianokonsert i C-dur, Op. 26. Avslutningsvis spelas Liszts La Campanella. Dirigent är Valery Gergiev.
18.10
Kalla krigets jetflyg - Del 1 av 2: Jetmotorer som framtidshopp
Del 1 av 2. Storbritannien befann sig i ekonomisk kris efter andra världskriget. Men uppfinningen av jetmotorn och utvecklingen av en jetflygsindustri gav hopp för framtiden.
19.00
Legendariska monument - Del 2 av 4: Kyrkor
Del 2 av 4. Vid en tid då kungar inte hade permanenta residens beslöt Karl den store – en av Europas mest framträdande personligheter – att Aaachen skulle bli hans imperiums huvudstad. Som symbol för sin makt lät han bygga katedralen i Aachen. Vi beger oss på en arkitekturhistorisk resa tolvhundra år tillbaka i tiden.
20.00
Towern bakom kulisserna - Del 4 av 4 - Världskrigen
Del 4 av 4. Under sin långa historia har Towern sett många avrättningar. Men de pågick även i modern tid. Under både första och andra världskriget avrättades här tyska spioner. I denna episod porträtteras också suffragetten Leonora Cohen som gick till attack mot kronjuvelerna. Och vi går tillbaka till 2014 när nästan 900 000 vallmoblommor i keramik placerade i Towerns vallgrav för att högtidlighålla minnet av första världskrigets utbrott.
20.50
Den moriska arkitekturen - Skapandet av en ny arkitektonisk stil
I århundraden utkämpades skoningslösa slag mellan kristna och muslimer om Andalusien. Den muslimska närvaron under medeltiden gav upphov till en enastående kultur, vetenskap och arkitektur som influerade Spanien och hela Medelhavsområdet.
21.50
Nilen - Femtusen år av historia - Del 4 av 4
Del 4 av 4. Historikern Bettany Huges färdas längs Nilen för att uppleva landet som det en gång var under faraonernas tid. Hon har nu nått resan slut, södra Nilens. Bettany besöker ett tempel helgat åt krokodilernas gud där arkeologer har upptäckt en gigantisk och flera tusen år gammal stentavla med hieroglyfer från tiden innan templet byggdes.
22.40
Mytens makt - Del 2 av 6: Mytens budskap
Del 2 av 6. Bill Moyers och Joseph Campbell jämför skapelsemyter i Bibeln med andra myter.
23.40
Matador - Del 11 av 24: I kläm
Del 11 av 24. Agnes och Lauritz får sonen Aksel och Herbert Schmidt flyttar in hos Kathrine och Oluf Larsen. Ulla Jacobsen blir gravid med Hans Christian Varnæs och gör en olaglig abort. Vicki Hachel återvänder till Korsbæk där hon förälskar sig i Herbert Schmidt. Byråsekreterare Lund flyr med kommunkassan och sin hemliga älskarinna.
 
Universitet och högskolor ska jämställdhetsintegreras. Det har regeringen bestämt. Projektet låter harmlöst, men i realiteten innebär det att hela den svenska högskolevärlden kollektivansluts till en radikal och kontroversiell genusideologi. Utrymmet är minimalt för ifrågasättande och konstruktiv diskussion och ambitionerna sträcker sig långt bortom administration och arbetsmiljö.
Detta är ett kultur- och religionshistoriskt seminarium, om svenskarnas relation till det Heliga landet, från vikingatiden fram till 1900-talet. Inspelat i Jerusalem 17-18 februari 2020.