VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Vad vill Skolverket med kursplanerna?

Vad är det för förändringar av grundskolans kursplaner som Skolverket vill se? Det rör sig om avsevärt mycket mer än det tillbakadragna förslaget att ta bort undervisning om antiken. Det framgår av denna genomgång som gjorts av professor Hans Albin Larsson, fd överdirektör vid Skolinspektionen och fd ordförande i Historielärarnas förening.

 

Av Skolverket föreslagna kontroversiella förändringar av grundskolans kursplaner i samhällsämnen och musik

Skolverket har 25 september 2019 distribuerat ett förslag till nya kursplaner för grundskolan. Remisstiden är extremt kort och verkets förhoppning är att före årets slut få till stånd ett regeringsbeslut om nya kursplaner för att dessa ska träda i kraft vid halvårsskiftet nästa år. En granskning av förslaget visar snabbt att det innehåller en serie förändringar som inte varit föremål för någon offentlig debatt och som ligger utanför verkets påstådda ambition att förenkla och tydliggöra. Det naturliga hade varit att börja med en diskussion om uppdatering av timplanen och därefter en eventuell revidering av kursplanerna. Nu innebär förslaget att man utgår från 1994 års nedbantade timplan och försöker anpassa kursplanerna till vad man anser ryms i den. Skolverket har ställt diagnosen att lärarna är alltför stressade men föreslår en medicinering som inte botar sjukdomen men löper risk att skapa nya sjukdomar. Problematiken är sammansatt, varför regeringen bör lägga kursplaneförslaget åt sidan till dess att en uppdaterad timplan fastställts, en timplan som utgår från tar vad staten har för ambitioner med skolan. Nedan följer en sammanställning med en jämförelse mellan de nuvarande kursplanerna och Skolverkets förslag.

Geografi

- namngeografi avvecklas nästan helt

Under rubriken "Ämnets syfte" heter det i förslaget till ny kursplan att undervisningen ska ge eleverna "kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor". Ändå föreslår Skolverket att namngeografin, kunskaper om namn och läge på geografiska objekt, i stort ska avvecklas. En del kvarstår i mellanstadiet medan i princip allt avvecklas i högstadiet med undantag för vad som är "relevant" för studierna i geografi ("av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor"). I de nyformulerade kunskapskraven uttrycks detta med att eleven ska ha kunskaper om namn och lägen på "relevanta platser och regioner i olika delar av världen", vilket givetvis kan tolkas hur som helst. Den centrala betydelse som kunskaper i namngeografi har för förståelsen av ämnena Religionskunskap, Samhällskunskap och Historia tycks inte ha föresvävat Skolverket och dess geografiska rådgivare. Det nordiska perspektivet, som är stark markerat i den nuvarande kursplanen nämns inte alls i den föreslagna kursplanen. Är det en medveten strävan att ta bort Norden eller är det enbart en effekt av tanklöshet?

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
  • Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på geografiska objekt, till exempel städer, vatten och bergskedjor, i Sverige, Europa och världen.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

Föreslagen kursplan:

  • Namn och läge på platser och regioner som är relevanta för studierna av geografiska förhållanden, mönster, processer och hållbarhetsfrågor.

Historia

- epoker och innehåll försvinner medan "historiebruk" breder ut sig

Den föreslagna kursplanen har en senare tyngdpunkt än den gamla. Om man med hänvisning till brist på undervisningstid rensar bort mycket av historien före år 1900 ställs höga krav på att tidigare epoker ges en välavvägd, tydlig och begriplig beskrivning. Detta saknas i princip i förslaget till ny kursplan. Det är inte bara antiken som lyfts bort. Sådana begrepp som medeltiden, renässansen, stormaktstiden, barocken, upplysningen, frihetstiden, den gustavianska tiden etc. lyser också med sin frånvaro. Markeringen av samernas historia är likaledes borttagen. Samma gäller fenomen som det nordiska samarbetet, FN och framväxten av EU. Däremot är begreppet "historiebruk" mycket rikligt representerat i förslaget till ny kursplan.

Under rubriken "Ämnets syfte" nämns i den befintliga kursplanen begreppet "historiemedvetande" och definieras som "en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden". I den föreslagna kursplanen saknas definitionen men är invävd i ett resonemang om hur historiemedvetandet kan utvecklas.

I den befintliga kursplanen talas om "användandet av historia", vilket i den föreslagna kursplanen ersatts med begreppet "historiebruk". Samtidigt har innebörden både inskränkts och blivit diffusare genom de nya punktsatserna i det centrala innehållet. Satser som "Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser" har för perioden 1500-1900 ersatts med: "Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter." Den vardagligt lättillgängliga historien har skjutits åt sidan för resonemang om aktivt användande av historien för olika syften som kallas "historiebruk". Existensen av historiskt framvuxna fenomen såsom kultur, språk, namn, byggnader, folkliga traditioner etc. är dock inte självklart "historiebruk", hur populärt detta begrepp än kan vara för stunden. Den befintliga kursplanen är i dessa avseenden både tydligare och mer logisk än kursplaneförslaget. Som helhet har antalet punkter som framhåller "historiebruk" blivit många i den föreslagna kursplanen, en per tidsperiod, samtidigt som antalet punkter som handlar om den historiska händelseutvecklingen minskats kraftigt. Härigenom sker, trots bristen på undervisningstid, en annan innehållsförskjutning, nämligen från den historiska händelseutvecklingen, realhistora, till hur man kan betrakta historia, alltså en betydligt mer avancerad problematik, svår att hantera för den som har svaga faktakunskaper.

Här följer några exempel på skillnader mellan den befintliga och den föreslagna kursplanen:

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet:

Nuvarande kursplan:

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Föreslagen kursplan:

  • (cirka 800-1500): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i populärkulturen.
  • (cirka 1500-1800): Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till ca 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

Föreslagen kursplan

Kolonisation, industrialisering och idéströmningar, cirka 1500-1900:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

Imperialism och världskrig, cirka 1850-1950:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid:

  • Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och påverka våra föreställningar om framtiden.

OBS! Det nordiska samarbetet, FN, EU samt samernas och de nationella minoriteternas historia saknas.

Religionskunskap

- Fornskandinavisk religion borttagen och kristendom nedtonad

Den fornskandinaviska religionen föreslås försvinna ur kursplanen och den äldre samiska religionen föreslås bli till berättelser i lågstadiet. Den speciella markeringen av kristendomens betydelse, som återfinns i den nuvarande kursplanen, föreslås försvinna. Därtill kommer att det i ämnet Musik föreslås att "några av de vanligaste psalmerna" också ska utgå.

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Föreslagen kursplan:

  • Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i äldre samisk religion.

Mellanstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.
  • Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Föreslagen kursplan

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige idag samt hur detta har förändrats över tid.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Huvuddragen i världsreligionernas historia.

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

Föreslagen kursplan

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism. Likheter och skillnader mellan religioner.
  • Varierande tolkningar och praktiker samt huvudinriktningar inom några religioner.
  • Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.

Religion och samhälle

  • Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.

 

 

Samhällskunskap

- utan nordiskt samarbete

Detta är det minst dåliga kursplaneförslaget bland samhällsämnena men inte utan märkligheter. Fortfarande saknas förenings- och mötesteknik; det nordiska samarbetet är borttaget liksom kunskap om Sveriges demografi samt om utländska statsskick.

Högstadiet

Nuvarande kursplan:

  • Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Föreslagen kursplan

Allt saknas!

Musik

Lågstadiet

Nuvarande kursplan:

Musikens sammanhang och funktioner

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

Föreslagen kursplan

  • Musik som knyter an till elevens vardagliga sammanhang och musikaliska traditioner vid olika högtider.
Axess magasin

Tema: Polarisering pågår

Alla blev så arga

De upplystas intolerans

Känslostorm

Leta bortom politiken

Så illa är det inte

Ledare

Boris Johnson har mer än brexit i kikaren

Frizon

Den orättvisa skönheten

I korthet

Måste du ljuga så dåligt? plus

Samtiden

Alla dessa ord plus

 
Axess blog
 

Liberal maktskräll i Thüringen

Antisemitismen lever fortfarande inom S

 
IMEDIA  

Peter Hjörne: tillit ger goda samhällen

Årets svensk - Jena Ganman förklarar

Följer Sverige Danmark?

Tillsammans kan vi normalisera det normala

 
Gulag, de sovjetiska koncentrationslägren, har en lång historia. Under större delen av det 20:e århundrade sändes 20 miljoner fångar dit för tvångsarbete under oftast omänskliga förhållanden. Hur och varför skapades systemet?
William Shakespeare betraktas som den störste dramatikern genom tiderna. I den här serien berättar skådespelare och regissörer om hans mest berömda pjäser.
De över 31 000 lochs, sjöar, är en del av det skotska landskapet men också dess utveckling som nation. I den här dokumentärserien tar vi del av del av en rik historia och de myter och människor som förknippas med dem.
Axess TV Axess TV Axess Live
07.00
Shanghai 1937 - Andra kinesisk-japanska kriget
När började andra världskriget? I Europa var det den 1 september 1939 och i USA den 7 december 1941. Men för Kina började det den 13 augusti 1937. Det var då slaget om Shanghai inleddes, när Kina attackerades av Japan.
08.00
De svenska historiedagarna i Helsingfors - Del 10 av 10: Presentation av Riddarhuset
Del 10 av 10. Johanna Aminoff-Winberg är historiker och författare. Sedan 20 år är hon riddarhusgenealog vid Finlands riddarhus, där stora delar av De Svenska Historiedagarna 2019 äger rum. Här berättar hon om den mäktiga byggnadens arkitektur och betydelsefulla historia.
08.15
Makalösa broar - Del 1 av 6: Forthbron
Del 1 av 6. Forth Rail Bridge beskrivs som den sista verkligt stora viktorianska ingenjörsbedriften. Den symboliserar Skottland lika mycket som Edinburghs slott.
09.00
Koll på kungsfiskare - Ett år med orientkungsfiskaren
I delstaten Maharashtra i västra Indien häckar orientkungsfiskaren. Den föder upp sina ungar under monsunperioden vilket bjuder på allehanda utmaningar.
09.50
Skådespelare om Shakespeare - säsong 2 - Säsong 2 - Del 2 av 6: Christopher Plummer om Kung Lear
Del 2 av 6. Den erfarne skådespelaren Christopher Plummer tar sig an en av teaterns stora tragedier, Shakespeares Kung Lear. Plummer granskar källmaterialet om den mytomspunne brittiske Kung Leir från 800-talet f. Kr och frågar sig varför Shakespeare gav sin pjäs ett sådant olyckligt slut.
10.45
En ny bok - Moderaternas idéer med Svend Dahl
Under 1970- och 1980-talen var Moderata samlingspartiets budskap starkt ideologiskt präglade. Men utmaningen tycks numera vara att skapa en ny syntes av partiets liberala och konservativa traditioner. "Moderaternas idéer" är en essäsamling som behandlar partiet utifrån både historiska och framåtblickande perspektiv. En av kapitelförfattarna är Svend Dahl, fil dr i statsvetenskap och chef för Liberala Nyhetsbyrån.
13.50
Engelsbergsseminariet 2019: Historia och samtid - Del 22 av 30: Jesse Norman
Jesse Norman, ledamot av det brittiska underhuset och författare till en ny bok om Adam Smith. Norman berättar om varför vi än idag har goda skäl att läsa den skotske nationalekonomen och vad vi fortfarande kan lära av honom.
14.10
Det omvälvande kriget - Del 1 av 2
Del 1 av 2. I slutet av vad kineserna kallar för ”hundra år av förödmjukelser” invaderade japanska styrkor den kinesiska regionen Manchuriet. Invasionen blir inledningen till Mao Zedongs berömda ”långa marsch”.
15.00
Panelen
Del 2 av 8. Erik Thyselius och Axess-panelen analyserar aktuella frågor.
15.30
Förklara din forskning - Säsong 2 - Del 2 av 6: Digital diplomati
Del 2 av 6. I en värld som blir alltmer digital flyttar också våra politiker ut på nätet och sociala medier. Vad innebär det för diplomatin och det politiska spelet? Elsa Hedling är postdoc vid Lunds universitet och associerad forskare vid UI. Hennes forskning berör bland annat europeisk integration, utrikes och säkerhetspolitik och hon har studerat hur EU:s utrikestjänst använder sina digitala kanaler.
16.00
Pompeji: en förlorad värld - En förlorad värld
Den romerska staden Pompeji täcktes av aska och lava vid vulkanen Vesusius utbrott 79 e.Kr. Det är ett av världens mest kända och viktigaste arkeologiska områden. Men Pompeji förfaller snabbt och ytterligare vulkanutbrott är fullt möjliga. Arkeologer, historiker och forskare har inte mycket tid att ta tillbaka staden från de döda.
16.50
Gulag - Livet i de sovjetiska lägren - Del 2 av 3
Del 2 av 3. Under 1930-talet inleddes den stora terrorn i Sovjetunionen med repression, massarresteringar och avrättningar. Koncentrationslägersystemet Gulag blev nu en industri. Miljontals fångar deporterades till arbetsläger.
17.50
Onedinlinjen - säsong 3 - Del 10 av 13 - säsong 3
Del 10 av 13. Kapten Baines är bekymrad över att James har tröttnat på havet.
18.40
Stenbocken - Alpernas konung - Alpernas konung
Den imponerande stenbocken är en välkänd representant för alperna. Trots det finns det mycket som vi inte känner till om denna getart. Har vi vilja och förmåga att låta stenbocken fortleva i sin naturliga miljö?
19.40
Engelsbergsseminariet 2019: Historia och samtid - Del 22 av 30: Jesse Norman
Jesse Norman, ledamot av det brittiska underhuset och författare till en ny bok om Adam Smith. Norman berättar om varför vi än idag har goda skäl att läsa den skotske nationalekonomen och vad vi fortfarande kan lära av honom.
20.00
På resa med nomader - Del 2 av 3: Sibirien
Del 2 av 3. Kate Humble tar sig till norra Sibirien för att resa med nentserna, renskötare som följer sina horder upp och ned Jamalhalvön. Det är en tuff och riskabel tillvaro där temperaturen vintertid kan falla till -54 grader. Nentserna har överlevt extrema förhållanden under århundraden men deras existens står inför nya hot: klimatförändringar och den globala gasindustrin.
21.00
Veckans bok - 2019 - Mannen som ordnade naturen. En biografi över Carl von Linné
Del 19 av 22. Gunnar Broberg ger oss en ny bild av Carl von Linné, både som ett geni och som en personlighet som kunde ha haft ADHD och som planlade sitt liv redan vid 23 års ålder. Linné skapade naturens ordning, han inventerade, klassificerade och beskrev växter, stenar och människor. Gunnar Broberg intervjuas av Lotta Gröning.
21.30
Naturaliesamlandets historia - Del 1 av 3: Naturaliesamlandets idé och verklighet
Del 1 av 3. Talare: Gunnar Broberg – Samlarmani och vetenskap, Hanna Hodacs – Den naturalhistoriska marknadsplatsen: försäljning av specimen och samlingar i det sena 1700-talets Europa, David Dunér – Mineraliesamlingen på Ohs bruks herrgård. Moderator: Svante H. Tirén.
22.30
De framgångsrika städerna - Del 5 av 7: Anne Fairfax
Del 5 av 7. BNP mäter fel sorts framsteg. Vi borde istället mäta det som ger människor större lycka. Det hävdar den amerikanska arkitekten Anne Fairfax. Det är en utmaning för dagens arkitekter att bygga med välbefinnande och trivsel som ledstjärna istället för dagens konsumtionsdrivna planering.
23.10
Minkowski dirigerar Mozart - En konsert från Salzburg Mozart Week
Les Musiciens du Louvre Grenoble spelar Mozarts pianokonsert nr 23 i A-dur och hans violinkonsert nr 5 i A-dur under ledning av Marc Minkowski.
00.10
Helikopterns skapare - Ett porträtt av Igor Sikorsky
Igor Sikorski började rita flygplan redan under tsar Nikolaj II. Men det var i USA som han genomförde sin pionjärinsats och utvecklade massproduktionen av helikoptrar.
 
Under våra längre programuppehåll på Axess TV spelas en blandning av klassiska favoritstycken. Många tittare hör av sig och vill veta vad det är de lyssnar till så på allmän begäran publicerar vi nu vår tablåmusiklista här.
Det finns mycket att lära av Tyskland. Inte minst av den ekonomiska teori och praktik som sammanfattas i uttrycket social marknadsekonomi, Soziale Marktwirtschaft, och som har satt sin prägel på tysk ekonomi och samhällsliv under efterkrigstiden. Medan DDR valde socialismen gick Västtyskland en annan och långt mer framgångsrik väg.
Erik Thyselius och Axess-panelen analyserar veckans viktigaste händelser. Varannan söndag kl. 22.00 på Axess TV, eller när det passar på våra övriga plattformar.
Vad gömmer sig bakom dörrarna till konstkammaren? Vem skyddar vårt kulturarv i krig? Hur kan ett grekiskt suffix bli en vattendelare i språket? Det och mycket mer får du reda på i ”Förklara din forskning”, programmet där unga forskare får lyfta det mest intressanta i sitt arbete.